hnmotorsport

2012-04-17
Det händer saker varje kväll i garaget, men tyvärr händer det för tillfället såna mer tråkiga saker som knappt syns med en kameralins ens... Nåväl, några bilder som jag missat att delge er :


Roberts favorit-sysselsättning?! Inte en chans! Tur dock att det är
betydligt mindre kablage på dessa äldre bilar. Här har original
instrumentering rykt sin kos, för att ge plats för fabrikshistorien jag
fick hjälpa gubbsen att ropa in via Tradera. Köptes förövrigt av en
trevlig lirare i Karlskoga, som byggt några Apendix K, bl a den PV
Persbrandt körde.


Skärmskydd är en självklarhet! Jisses, här blänker ju så fint efter
Janssons handpåläggning, så gubbarna vågar knappt ha på sig
annat än kortkallingar, med risk för att smutsa ner bilen!


Innertaket på plats!


Ingen tvekan om att Amazonen har HÖGRE rang än 940´n, inte bara
på lyften...

2012-04-06 - Långfredag
Långfredag som ska vara både lång, tråkig och seg, blev rena julafton för pappa och Robert. Pappa hittade en Amazon-kaross för ett bra tag sen i Katrineholm, men många turer hit och dit och vi har aldrig fått det att passa för att åka ner och hämta den. Men så gjordes det upp att Lill-Janne Gustafsson i Örebro skulle hämta den och göra upp affärn klart, så skulle vi bara leta fraktsätt. Lill-Janne hittade lämplig frakt, som skulle komma upp i dagarna, bara med kruxet att vi måste hämta grejorna i Luleå eller Boden. Men det lät ju underbart med 10 mil jämfört med 110! Men så sket det sig med den transporten, och Lill-Janne ringde och sa att han fixat en annan, som kommer hela vägen till oss i Baskansas City. Då började vi misstänka att kanske vi skulle få hit hela härliga familjen, bara att de mörkade för oss. Men så ringde Pia mig i morse, från hemnumret, och då sprack ju den teorin. Men en kvart efter avslutat samtal seglade en Amazon förbi köksfönstret; galna Lill-Janne packade med en av gästerna från Andreas kalas, och åkte från Örebre 19.30 igår kväll. Här lastade man i princip bara av, och så blev det vändande last till Örebro igen! Snacka om vänner som ställer upp!!!
Så nu finns det mesta av det vi behöver till Amazonen, bara piffa upp och renovera lite först!












Som ett barn på julafton, och ögonen lyste ikapp med solen!


Super-Janne


Stackars Fredrik var med familjen på kalas hos Andrea (Pias dotter)
men kidnappades på en nätt liten tripp om 110 mil x 2!




Tätstegad M40 växellåda


Vem behöver motorlyft när man har Gustafsson?!






Nästan samma fula färg som Amazonen var innan Janssons hand-
påläggning, men även denna kommer att åtgärdas!


Weber 48


Lill-Janne provkörde våra fina rollatorer, när plats skulle göras för
reserv-Amazonen

2012-04-03
När vi byggde min RC 240, fick jag en affisch som det stod "Sista gången jag köper bil i byggsats" på. Uppenbarligen lyckades vi inte hålla oss :

Robert gick igenom lite lådor med grejor, och fann att det var en hel
del man inte skulle komma att använda. Då föll kommentaren :
- "Men om det är så här mycket vi inte ska använda, hur ska vi då
få ihop en hel bil?!" Pappa svarade som han brukar "Nog ordnar det
sig!"


Två generationer Volvo i vårt farage! Gulligt va`?! Mindre gulligt dock,
att min kära puts-bög till make, inte ens tvättat vår kärleks-940 efter
helgens övningar i Karhuvaara! Illa det... Får väl skylla på att det är
besvärligt att tvätta bilar i minusgrader, och att vårt garage inte är
riktigt gjort för att tvätta bilar i... Lite mycket verktyg på väggarna
med omnejd för det...

Igår pratade gubbarna med en karl som redan åker Amazon i den klass vi siktar mot. Verkar vara ena riktigt sköna lirare, och det gjorde ju inte direkt att vi fick mindre eld i baken för att verkligen hinna klart i tid till "det stora äventyret", Polar Classic rallyt!

2012-04-03
I förrgår hämtades pärlan hem från Jansson, och det var inte utan att solen hade fått två konkurrenter i vem som sken mest; solen, amazonen eller pappa, det är frågan?!











Nu står pärlan i garaget och håller som bäst på att bli av med både fram- och bakvagn. Här ska det både målas och bytas bussningar! Samtidigt som det pluggas regler, pratas med blivande "klass-kompisar" och regeltolkare på förbundet. Ingen lätt djungel man har gett sig in i!


Den del av maskinparken som för tillfället är förlagd utomhus.
Visst är de för söta rollatorerna?! Nån som är i behov av en VOC-240?
Jag ska försöka slita mig och faktiskt sälja den!

2012-04-01
Igår var vi på rally-utflykt till Karhuvaara. Inte träning. Inte tävling. Utflykt! En dag i goda vänners samvaro helt enkelt. Vi sladdade lite med rallybil, snackade lite skit, åt en massa god mat... Livet var rally helt enkelt! Så skoj vi hade! Själv inledde jag dagen med att köra slut på hundarna på skaren på Brors ängar. Helt underbart! Solen skrek mig i ansiktet, och hundarna var saliga. När de var trötta hoppade jag bakom ratten i 940´n. Det var så länge sen sist, så jag trodde knappt jag skulle klara att få till en sladd, men den bilen sladdar bara man tänker på det! Alla säger att den är stor och klumpig, men döm inte hunden efter håret! Sånt driv, sånt go, så trevlig att hantera! Mellan de tillfällen man sätter sig bakom ratten, försöker man förtränga hur skoj det är, men... Fan, det är helt enkelt en känsla av eufori! Adrenalin blandat med total lycka, hur beskriver man det på ett bättre sätt? Jag inledde väl som nån slags reinkarnation av Polisskolan-filmernas "Hooks", om ni minns den färgade tjejen som pratade så roligt, och som satt och sjöng bakom ratten när hon skulle lära sig avancerad körning?! Nu satt jag väl inte och sjöng precis, men försiktig var jag allt. Men innan jag gav mig och återlämnade ratten till Robert och andra som stod i kö, lyckades jag med en riktigt manlig dask med rumpan i en snövall! Inte en skråma på bilen, utan så där riktigt manligt, som Robert och Brage brukar göra! (ler) Jag kan fortfarande stoltsera som en av få som kört i Karhuvaara, utan att behöva bärgning. Men jag tror faktiskt vi blev fler efter helgen!

Stackars Dan som varit en av de ivrigaste innan helgen, körde sönder växellådan på sin Golf, redan andra vändan. Men han fick åka så det räcker till, och sen avslutade han med att köra 940. Inte en enda avåkning, men väl soppa-torsk! (skratt) Jocke sparade lite däck och fick Hollis att hicka lite, men annars var det lugnt. Brage var lugnet själv och fick främst se på när Sofie bodde bakom ratten och skjutsade lyckliga passagerare. Hon är bara för duktig, denna överjordiskt duktiga tjej! Svensson höll sig på vägen han med, som vanligt, trots att han provkörde både våran och Brage´s 940. Han vill inte erkänna det, men jag tror det drar i hans gamla Volvo-tarm. Robert breddade vägar för glatta livet, men Bror slapp allt bärga honom, även om jag misstänker att det var nära! Larre och Anne hade fixat Golfen efter otäckingen i Lycksele. Men jag vet inte om det var tumultet efter kraschen, eller allmän visdom som drabbat Larre då han frågade om han fick provköra vår kärra. Leendet efter både provkörning och provåkning var inte att ta miste på! Efter han fick rå om bilen själv, och skjutsa Anne som hör hemma vid hans sida, undrar jag om inte Golfen hänger löst i det Ohlanderska garaget?!
Tyvärr var Roger i risig form, så han orkade inte med oss andra dårar i samma utsträckning som han brukar. Men Lotta han med att provköra deras stiliga farkost, och motionerade Bror med traktorn en del. I övrigt var det en lugn dag för Bror, då Sofie lyckades skotta sig ur sin enda fadäs för dagen.
Jag glömde rent kameran hemma, och Hasse orkade inte ta sin ur bilen. Han surrade mest med världens bästa pappa, som brukligt alltså!

Moster-Rut tog sig en promenad med Senna, som blev aaaaaningen längre än hon hade tänkt sig. Hon hälsade på en gammal jobbar-kompis, och sen när hon skulle tillbaka glömde hon bort en V1 i vsk, och drog förbi hela det uppskyltade vägskälet. Jag tyckte hon varit borta väl länge, så till slut ringde jag och frågade var hon var.
- Jag vet inte, jag undrar om jag gått fel, för jag har då gått minst en halvtimme!
Med tanke på att det var ca 10 min promenad från Bror till hennes jobbar-kompis, så tog jag ett säkert kort och skickade pappa för att hämta henne. Drygt en halvmil fel hade hon gått.
- Ja, men jag tänkte att jag borde väl komma ut till stora vägen snart, menade Rut när pappa frågade vart hon var på väg.
Pappas svar kom lika coolt som vanligt :
- Ja, det hade du gjort, borta i Nikkala!
Tydligen var Rut nästan i Keräsjänkki, för er som råkar ha bättre koll på geografin än vad jag har! Jag är ju gift med en 2-bent GPS, så jag klarar mig så länge jag inte är halv! (ler)

TACK till "mammorna" (mamma-Siw och mamma-Eva Aldenlöv) som hade toppenservice med maten, vi går aldrig ner i vikt med er hjälp!!! (ler)
Den här dagen ska jag lägga på hyllan med minnen jag har för avsikt att suga på länge!

I skrivande stund är Amazonen förhoppningsvis på väg hem från Råneå. Åtminstone har gubbarna åkt för att hämta den. Kan väl aldrig tänka mig att de får utlopp för några ord på sina tungor! Inte med Jansson, han är ju för blyg för att prata han med! (as-garv).

Fick förövrigt en flash en dag i rastgården, när mamma tagit ner en identisk spade med de pappa hade dubbel uppsättning av i Amazonerna under hans rally-era. Samtidigt har jag redan sen tidigare en av Roberts spadar från 940´n till min assistans. Om ni ser på dessa spadar, och betänker att det handlar om två herrar som känner sig själva rätt bra vid det här laget, så kanske ni förstår varför pappa överlåter till Robert att ta ratten på Polarrallyt?! Inte för att det är snö då, men väl 25 SS...

2012-03-30
Man får inte ligga på latsidan om man ska få några htp-handlingar, och gubbarna sliter som attan.
Men bäst av allt, var väl ändå Mikael Jansson som utan varsel var klar med lacken på Amazonen
innan gubbarna knappt hunnit hem efter att ha lämnat den!

Här kommer lite före och efter bilder :


Bilen köptes i byggsats, och var ju "ny-lackad", dvs åtminstone inte
varit ut ur ett garage efter den lackats. Lacken var välgjord också,
men... färgen tilltalade oss inte det minsta!


P-A har lagt sina händer på bilen, så bågen är snyggt på plats!






Även om man förstod att det skulle bli bättre med ny färg, så vågade
man inte ens i sina vildaste fantasier tro att det kunde bli så här snyggt!
TACK Lasse "PåLacken" Johansson för att vi fick din färgkod, och TACK
Mikael Jansson som på så kort varsel kunde knö in den i schemat och
få jobbet gjort så bra på nolltid!
Fler bilder kommer så snart vi fått hem den, mer än så här har vi inte
sett själva än!

2012-03-25
En underlig vinter har det varit, med mycket snö, rätt lite kyla och väldigt dåliga isar. Länge var det ovisst om det överhuvudtaget skulle bli något Is SM, och vissa tyckte det var bättre att blåsa av än att dra ut på ovissheten. Men så funkar inte en äkta norrlänning! Stora eloger ska utriktas till Arjeplog som hoppade in när både Luleå och Kalix fick inse att det inte fanns isar att uppbringa, och bragdvarning på Överkalix som borrat sig fram genom all uppbringbar is-arsenal och till slut fick ihop en förvisso lite kort och väl så knixig bana, men man fick ihop en tävling! Vilken tävling sen! Jag måste baske mig citera en textrad från en av mina favorit-låtar :
-"The rush, the race, from out of space!"

Äkta fartupplevelse!
Ok, banan var väl så kompakt för att de riktiga is-glassarna skulle få visa upp sina talanger, och visst blev det lite mer rallycross över det hela.
- Jag drog till och med handbroms i vissa kurvor!, berättade en av dagens segrare, Andreas Pettersson.
Men, det jag vill komma till som var så jäkla bra, var att man som publik såg bra i princip var man än stod! Banan var nära både depå och publikvall, och fartkänslan var enorm! Själv var det knappt så jag vågade stå kvar på depå-vallen, mitt emot förstakurvan, när flaggan drogs och ett gäng hormonstinna race-galningar släpptes lösa med alla sina vilda hästar! Men som sagt : "The rush,  the race, from out of space!", jag får nästan fram samma känsla här jag sitter och skriver, och återupplever känslan av ståpäls på hela kroppen!

Skamsen snurrare
I första kortnabben växlades det ledare så jag inte riktigt kan svära på att jag har hundra koll på hela förloppet. Men i ett tidigt skede var SM-ledande super-talangen, Kim Andersson, från Årjäng uppe i topp, men snurrade bort sig i modden i första kurvan. Ledningen togs över av Jocke Evertsson, som sedan passerades av Andreas Pettersson, men som även han snurrade bort sig på samma ställe som Andersson. Både Pettersson och Andersson han sedan med ytterligare varsin snurr.









Observera att även om den här bilden kan försöka tala annat språk,
så rörde Jocke Evertsson inte Andreas Pettersson förrän han redan
var på väg att göra en piruett i modden!





- Det var första gången jag snurrade, förkunnade Kim Andersson och tillade :
- Jag skäms!
Min sjukt duktiga skrivande kollega från NSD, Maria Engström-Andersson, hörde inte riktigt vad han sa och frågade upprepande:
- Var det skönt att ha gjort bort det?
- Nä, jag skäms, svarade Andersson.
Själv kunde jag inte hålla tillbaka grodan som satt på tungan, utan den hoppade ut :
- Det enda som är skönt att göra bort är väl oskulden?!


Kim Andersson funderar över vad han lyckats med och sin framtid,
samtidigt som supertalangen har sjukt höga krav på sig själv och
rent skäms över karriärens första snurrningar!

Andreas Petterson, som köpt Anders Christoffersson´s SM-vinnande PV, hade ingen annan förklaring på sin gräddvisp i bilen, än att det satt mellan ratt och ryggstöd. Själv var jag ju tvungen att hålla uppe käften, och förkunna att han aldrig skulle snurrat bort den möjligheten till seger, om han haft kvar sin Volvo Kadett! Replik kom i andra tävlingen...


Andreas Pettersson har bytte en snedryggad Kadett C mot en kutryggad
PV. Men man kan inte säga annat än att bytet verkar ha gjort honom,
gott. Åtminstone blev det en fin-fin seger!

Festen kom av sig
60-års jubilaren, Kent Larsson, lyckades med bragden att få ihop sonen Örjans Sierra och stod med på start i första racet. Tyvärr började tvåans växel att krångla direkt, så firandet kom av sig en aning. Men efter tävlingen sa jag till Kent att han fick ju i alla fall uppleva känslan, en av de mäktigaste och mest obeskrivbara, när man får sitta bland ett gäng galningar på startlinjen under startens kommando. Då tändes den härliga glimten i hans ögon när han nickade och tillade :
- Ja, och det var en härligt känsla att ta startkurvan när det flöt, på treans växel..., berättade Kent med en drömmande blick.


Kent Larsson, en väldigt ung 60-åring, som fortfarande har massor
av race i kroppen!


Många timmar i garaget, men till start kom den ärrade Sierran!


Själv är jag ju lite religiöst lagd, som ni sett här på bloggen med böner och grejer jag lägger ut, så jag väljer att fortsätta tro på Kent och hoppas på en fortsättning 2013!
Fattar ni vilken unik sport vi har?! Här ställer vi upp hela arsenalen av både norr- och sörlänningar på startlinjen, med ett åldersspann från 17 till 60 år (i långnabben finns t o m de som passerat 60!) och vi har bara så jäkla skoj tillsammans, och alla är vi av uppfattningen, att man är inte äldre än man gör sig!


17-åringen passerar en haltande växellådskrånglande 60-åring.


Foto-krig?! Hans "Moro" Aldenlöv befann sig på "andra sidan", åtminstone
andra sidan om banan!

Lycksele v/s Kalix
Åter till tävlingen. Första racet blev en uppgörelse mellan våra klubbar i ytterkanten av respektive ÖNBF-län, dvs dubbelt Lycksele före dubbelt Kalix. Jocke Evertsson vann efter super-körning, före Fredrik Johansson. Trea slutade fjolårsmästaren Fredrik Schefström, före Johan Riström. De båda sistnämnda hade en fin fight, utan att röra varandra, under i princip hela racet!

¨
Evertsson, Pettersson, Johansson, Schefström


Klubbkompisarna Jocke Evertsson och Fredrik Johansson




Klubbkompisarna Fredrik Schefström och Johan Riström



Alla var guldkandidater!
Inför sista loppet innebar detta total spänning, där i princip vem som helst i sällskapet kunde ta hem guldet.
Starten gick, och den här gången var både Riström och Schefström klart bättre med än i första, men efter lite kubbning och rabalder, hamnade Tommy Carlström på tvären med sin Honda och både Johan Riström och Fredrik Schefström touchade i honom. 


Tommy Carlström gjorde klockrena starter från led 2 i båda racen,
och hade samma svårigheter att ta sig genom första böj i båda.
Trist! Tänk om en finge återse Carlström i en Ascona B, det var
minsann guldkantade tider det!


Närkontakt, men juste tag!





Riström besökte vallen och blev rejält distanserad, medan Schefström hade något bättre häng på övriga sällskapet. Tommy Carlström blev stående, och Jocke Evertsson som blev av med sin passagerar-dörr i homgången, fick teknisk flagg och fick styra av.


Trasig Honda




Sargad 240



Historiskt ung guldmedaljör
Det var svårkört i modden, men den här gången hade både Andreas Pettersson och Kim Andersson fått ut sina tidigare gräddvispar ur bilen och körde stilrent och snyggt. Pettersson ledde i princip från start till mål, medan Andersson gjorde en stilig uppåkning till andraplats.


Tidernas yngste is-mästare i kortnabb!




Andreas Pettersson fick revansch för sitt snurrande, och tog seger
i lopp nr 2


Folke Riström varmkör sonen Johans fina is-vinnare. Johan var lite
less på mycket strul senaste åren, och hotar med långnabb nästa år.
Själv är jag lite kluven, och gillar att ha Johan i kortnabb...

Fredrik Schefström passerade Kim i tabellen efter första racet, men inte med större marginal än att han var tvungen att bli trea om Kim slutade tvåa. Fredrik gjorde vad han kunde, och körde upp sig till en fjärdplats. Men efter lite härvel i modden tappade han snöpligt den placeringen precis över mållinjen, och slutade 5:a i tävlingen och fick nöja sig med silver i årets SM-upplaga.   Därmed blev det SM-guld till fjolårets JSM-vinnare på is, som därmed också blev tidernas yngste genom alla tider att vinna SM i kortnabb! Blott 17 år gammal, har den målmedvetna talangen dispens för att delta i årets kortnabb. Andersson har så gedigen meritlista, att det skulle ta timmar att ens försöka få hundraprocentig koll på den, men för er som vill veta mer om grabben, kan ni läsa på och följa honom på vidare äventyr här : http://www.kimsmotorsport.com/
Med en far som stöttar honom till 110%, med ett eget SM-guld i rally i bagaget, tillsammans med Jan-Erik och Patrik Ydrefalk med bakom kulisserna i is-satsningen, var projektet egentligen dömt från första början att bli succé! Som sitt stora framtidsmål, har Kim att en dag ratta en WRC-bil i rally VM, men nu väntar banracing i England till sommaren.

SM-guld  Kim Andersson, Årjängs MK
SM-silver Fredrik Schefström, Kalix MK
SM-brons Johan Riström, Kalix MK

TACK Fredrik och Johan, ni lär ha säkerställt att Kalix fortsätter att toppa medaljligan ett tag till. Jag är stolt över er båda, både som klubbkompis och med äran att vara er vän!


Dags att uppdatera årtalet för en numera flerfaldigt SM-vinnande bil!


Seger-teamet från södern


Kim provkör en riktig bil!


Depåns bus-gubbar; pappa och Jan-Erik Ydrefalk

Äldsten kvickast i starten!
I långnabb var det som vanligt tävlingarnas ålderman, Anders Nyman, som var snabbast ur startblocken med sin Metro. Men sedan Per Ohlson väl tagit sig förbi honom, körde han som en reinkarnerad Ohlson från tiderna för hans två SM-guld. Det var rent vackert att se hans framfart, och man fick nästan en race-tår i ögonen i ren eurfori över att få se hur någon riktigt duktig kan handskas med en bil. Han var rent överlägsen i detta första lopp.








2-filig bana???


Dessa tre herrar är man van att ha i centrum när långnabben ska
avgöras; Per Ohlson, Sören Häggström och Mikael Jansson


Per Ohlson på åkhumör, en fröjd för ögat!

Thord Thingvall blev lite halvt överkörd, och blev ett tag stående i plogvallen på första varvet. För Mikael Jansson gick det tungt i modden, och han fick finna sig med att håva in en för honom blygsam fjärdeplats i loppet. Tvåa slutade Sören Häggström, före Kjell Persson. Vilket fick till följd att det var samma läge som i kornabben; i princip vem som helst skulle kunna vinna guldet, beroende av hur sista tävlingen skulle arta sig.


Daniel Lidström åkte bra med sin jänkare, men jag saknar fortfarande
hans framfart i 240´n!






Ny-blivne morfar-Thord på åkhumör!






Min barndoms-idol, Kjell Persson, still going strong. Den här bilen har
jag åkt långnabb med Kjell i, typ 90-talet nån gång, i N:a hamn i Luleå
(möjligen söda, men i Luleå i alla fall och kul var det!)



Red Bull varning på Sören
Andra tävlingen inleddes på samma sätt som den första. Metron först ut från start, snabbt passerad av Per Ohlsson, som han bygga upp en rejäl ledning när bilen snöpligt började gå orent, och han fick i princip halta sig i mål till en sjunde plats.















Istället blev det Thord Thingvall, en nybliven morfar, som tog tillfället i akt och visade att Alphaville har en poäng med sin låt "Forever Young", då han vann tävlingen. Om andraplatsen var det full fight mellan Mikael Jansson och Kjell Persson, en fight som Persson till slut drog det längsta strået i, alldeles i slutet av sista varvet!
Kjell som inte varit riktigt nöjd med bilen ett längre tag, har nu börjat hitta rätt igen.
- Du vet ju hur det blir, man är inte nöjd och skruvar både här och där, och till slut vet man inte vad som var bra eller dåligt!, berättar Kjell.



Sören Häggström var för ett tag uppe på andraplats, men fick en lång 2-hjuling som han skickligt styrde ner, men gick då över vallen och fick en rejäl flygtur. Gamlingarna brukar säga att "om inte om hade varit, hade fan varit kung", lite så får Sören tänka, då han vet vad som hände med Per Ohlson som ledde, i visshet om att en seger för honom själv hade räckt till guld...












SM-guld  Mikael Jansson
SM-silver Kjell Persson
SM-brons Sören Häggström

Anmärkningsvärt för både kort- och långnabb, var att det blev fyra olika segrare i båda klasserna, i de fyra körda deltävlingarna!


Nyblivna mästare! Kim Andersson och Mikael Jansson.

Saab-Elmnert blev Volvo-Stefan!
En rolig kuriosa för dagen, var att hitta Stefan Elmnert, Films MK, på plats och i föraroverall. Jag fattade ingenting, för jag hade inte sett nån Saab vare sig på banan eller i depån. Men denna trevliga karl, har nu blivit riktig man och köpt en Volvo 240!!!
- Jag har ju varit uppe och tittat flera gånger när Henry (Nilsson) har kört, och varit sugen själv. Nu sa jag till Henry, att kör jag inte i år, då kommer det inte att bli av. Så jag köpte en 240 och fick låna Henrys däck, berättar Stefan. 
På frågan om den spontana känslan efteråt, om det gav nån mersmak, svarar Stefan utan att tveka :
- Räkna med mig nästa år!
Tänk om man finge uppleva att Saab-Perra Andersson också kunde svälja sin stolthet och skaffa en Volvo han med! Tänk så kul isen kunde bli nästa år då!!!





Jag såg att man ställt frågan på Is SM´s Facebook-sida, vem man skulle vilja se till start i respektive klass nästa år. För min del vill jag till att börja med behålla årets startfält, men drömscenariot är väl då att Patrik Ydrefalk och Ola Stenvall förgyller kortnabben, och så Fredrik Tiger tillbaka i långnabben, tillsammans med Jimmy Holmqvist! Det finns fler, listan kan göras lång, men vi börjar så! På juniorsidan skulle jag gärna se Anders Nilssons dotter Otilia, som redan börjat skörda skalper i rally-skogen, med pappa Anders VOC-940!


Avslutar med en bild på depåns lugnaste hund, ST-Stefans schäfer-tik.
Om än andra hundar morrade åt henne, så vek hon bara bort huvudet
och sa inte ett ljud! Så go och fin tjej!

Lev å må!

2012-03-18
Ibland får man funderingar på hur man egentligen är funtad i planeten. Tänk vad man utsätter sig för ibland!
Igår var en sån dag, men det var skönt att ha stöd från min "lillasyster" Theres Aldenlöv. Annars hade jag aldrig vågat!
Konspiration gav bildspel
Vad har vi gjort då?
Jo, det var nämligen så, att en stor race-ikon i norr, och en härlig vän hade 60-års party. Nämligen is-legenden Kent Larsson, som uppnådde den aktningsvärda åldern i torsdags (15/3).
Vi ville på något sätt visa hur mycket vi tycker om och uppskattar honom, och det har varit vilda planer. Framförallt mellan familjen H-N och Örjan.
Ett bildspel var ju mer eller mindre självklart att vi var tvungna att ha, och det är ju något jag tycker att, på ren svenska, är skit-kul att göra. Tog väl en två dagar att få ihop det, men vad gör man inte för Kent?! Örjan bistod med de flesta bilderna, som han scannade från familje-album och diverse. Men dessutom fick jag assistans från Roland "Dino" Fritzell, Hans "Moro" Aldenlöv och våra egna skatter.
Men jag kände ändå att jag ville ha nåt mer. Så jag kontaktade min pappas kusin, som är jätte-duktig att skriva ihop kåserier, och även har en historia inom stå-upp-branschen. Men han hade för mycket på sig.
Rollator-date på PRO
Dock kunde jag inte släppa det, och i mitt minne fanns också den plåtklädda rollator som Kent fick när han fyllde 60.
Efter diverse konspiration, fixade Örjan fram plåtarna, som pappa och Robert hämtade i Råneå. Därefter blev det till att söka fram de rollatorer jag så turligt sparat när man bytte ut och slängde gamla tipp-benägna saker när jag jobbade i äldreomsorgen. Min kusin Jonas fixade bockning av plåtar till ytterligare en rollator, och min kära make byggde ihop och stylade även en Ascona, allt under inspektion av min kära pappa.


Förberedande byggnationer!




Rollator-Asconan, redo för bus!

Från början hade jag tänkt att jag och Örjan skulle vara våra pappor, men så föddes en tanke om Theres, att hon skulle vara Hasse. Först tänkte jag att vi skulle vara alla tre, men sen insåg jag att Örjan hade alldeles nog med allt annat. Theres var lyckligtvis hemma i Boden, och tokig som hon är, ställde hon upp på mina galenskaper. Då återstod bara manus... som jag till slut själv snickrade ihop!
Theres fixade lösmustascher, och sen återstod att göra inbrott i våra pappors garderober.
Dagen D infann sig igår, och jag var mer nervös än jag brukar vara på tävlingar! Kanske för att på tävlingar har jag någorlunda kontroll över situationen, och åtminstone en del kunskaper för det jag ska företa mig. Det kan man verkligen inte säga när det gäller skådespeleri!


Rollator-bilarna lastade och klara i Citran, redo för frakt med mamma
och pappa till Råneå.

Men vi lastade Vito´n full i hundar och drog till Råneå, och som de race-brudar vi är skulle vi så klart mötas på den viktigaste platsen i hela Råneå, dvs starten på Tippen-sträckan! Men där var inte plogat, så vi fick flytta oss till en av besiktningsplatserna istället, för att iklä oss magar och mustascher.

Två nervösa brudar, färdigt ombytta och ready to rumble! Kan
förövrigt meddela att foto-Robert hade rätt skoj han med!

Klart, och iväg för uppställning utanför PRO i Råneå, där partyt förlagts.
När vi står där ute i snöslasket, med en miljard fjärilar i magen, och munnen full av tunghäfta, säger Theres till mig :
- Du Jenny, nästa gång du får en sån här galen idé, ring inte till mig då!

Theres : - Nästa gång du får en sån här galen idé Jenny, ring inte till
mig då!

När vi väl kom in i festsalen var jag så blockerad, att jag i princip bara såg Kent. Efter ett tag vet jag att jag såg Torbjörn "Still" Johansson och hans bror Nisse också, men trots att mamma stod framför mig och fotade (som jag sett på Roberts bilder) har jag inte sett henne.

The show must go on!


Rosor till Kent, medan Örjan varvar igång bildspelet.


Rosa rosor var ju ett måste att ge till Kent! Givetvis med egen till-
verkning av kortet!

Efter några minuters stakande skådespel, avslutade vi med det drygt 18 min långa bildspelet. Vi uppnådde vårt mål, folk skrattade! Sen om det var för att vi var så fruktansvärt dåliga, eller vad det berodde på, det spelade egentligen ingen roll. Vi hade i alla fall fått vara med och liva upp stämningen på en väns party! I efterhand är det också roligt att ha varit med om det här, och jag är vansinnigt stolt över både mig själv och Theres; att vi vågade!!!


60-åringen med två original och två fusk! Fejk-Hasse och låtsas-Henry
åkte dock hem efter buset, med motiveringen att "inget party mäktar
med två upplagor av Hasse och Henry"


Hasse och hans alter-ego


Den gröna mössan fick återuppstå, efter att under många år ha varit
ersatt av den numera klassiska vinröda!





"Dino" förevigar kvällen


Original-Hasse testar fusk-mustaschen.


Originalen och 60-åringen fortsatte att surra senare på kvällen. Så
oväntat! (ler)

I övrigt kan jag ju inte låta bli att hylla dagens sportsliga hjälte, André Myhrer! Undrar just om han var lika nervös som jag och Theres var inför vårt uppträdande, inför sin start i andra åket?! I vilket fall kan man konstatera att han i så fall hanterade det på bästa sätt, och vi riktar våra hyllningar till mästaren av 2012-års slalomcup och givetvis segern idag som slog spiken i kistan!
Lev å må!

2012-03-12
I lördags var det NMS-svängen i Boden, vår sista vinternotning! Knappa 20 förare till start, men vilka vägar de fick avnjuta! Själv var jag ju som vanligt rally-änka, men mina gubbar fanns så klart på plats. Robert som vanligt försedd med kamera, men han och pappa körde även slutbil med Svenssons bil. Robert var lycklig nog att få vara "barnvakt" till vår förstfödda valp Andretti, som bor hos Peter "Tårtan" Lindqvist. Tydligen så lycklig att han blev för lat att ens packa upp kameran ur väskan! För inga bilder fick jag, och något resultat har jag inte förärats med, förutom en liten rapport av Ingemar Svensson som gick och vann, dagen efter sin 25-årsdag! (undrar hur många gånger han ska fylla 25 egentligen?!). Dick Ohlander inledde bäst, och höll ledningen när han fick en gräddvisp i bilen och snurrade bort hela kalaset på SS3. Snurren var på vägen, och Dick försökte fortsätta. Men uppenbarligen tålde inte folkvagnen lite snö, för den började rätt snabbt gå dåligt och Dick tvingades bryta. Lars-Erik Henriksson hade städat fram Peggan och inledde sylvasst, men när Svensson fick upp ångan, i återinköpta gammel-Golfen, då var det bara för herr Henriksson att buga, bocka och gratulera till segern.
I VOC vet jag inte riktigt vilka som fanns på plats, förutom Lack-Lasse. Med den form han besitter sedan drygt ett år, är han svårstoppad även för fart-fantomer som Brage Lundmark och Thomas Lahti, och eftersom de inte fanns på plats, behöver jag ingen resultatlista för att veta att Lack-Lasse vann!

Pappa hade i alla fall fått utlopp för en hel hög av ord från sin överfulla tunga. Många gamla galningar hade tinat fram i den underbara vårsolen. En av mina gamla favoriter, Lasse Fredin, hade påmint pappa om en av mina gamla kommentarer :
Lasse hade en av de första Volvo 240 som fått äran att leva sitt liv i rallyskogen, och dessutom var den byggd på en ny kaross. Han gjorde debut med den på Lappnatta i Kalix, ett äventyr som slutade på tak. Jag fick inte hela storyn serverad av pappa, men av någon anledning kom vi körande så vi såg bilen på tak. Kanske kan man anta att pappas äventyr slutat ännu tidigare, och att vi varit och bärgat honom?! I alla fall ska pappa ha sagt till mig :
- Kolla vad fin den är! Ska vi inte byta?
- Nej, vi ska ha Amazonen!, hade jag svarat med ett tonfall som inte lämnade utrymme för vidare diskussioner!
Detta var 1982 på vintern, och undertecknad hade uppnått den aktningsvärda åldern av 6 år!

Amazon-bygget har stått stilla några veckor, men jag hoppas att nu när notandet och lite annat avslutats, ska farten bli desto högre. Christer Hedlund tyckte att "Robert i all sin glans, men nog hade det varit ännu roligare att få se Henry i Polarrallyt!" Men då var jag tvungen att upplysa Christer om att jag tror det handlar om självbevarelse-drift. 25 SS och 4 dagar... Min pappa har kört 7 Lappnatta, men knappt 7 SS!!! Nåväl, sommaren var han ju i och för sig vassare på, då han t o m kan stoltsera med delade sträcksegrar med eminenser som Anders Jonsson, Kennet "Fröhandlarn" Johansson och Kurt Rönnlund! Min pappa är och har alltid varit en vän av förkortningen "GSG", dvs Går det Så Går det!!!

Lev å må!

2012-03-07
En klasskompis på Hundsjukvårdarutbildningen, har försett mig med en lämplig kvällsbön. Jag kände att det var på sin plats att dela den med er race-galningar som är knäppa nog att läsa min blogg :

Heliga kraft som är i motorn, hästkrafter varde ditt namn. Tillkom ditt vridmoment, ske din acceleration, såsom vid rödljus, såsom på banan. Vår dagliga kick giv oss idag, och förlåt oss våra fartsynder, såsom vi förlåter dom vi kör om. Och inled oss icke i hastighetskontroller, utan fräls oss från radarn. Ty vägen är din, farten och härligheten tills tanken är tom. AMEN


Med tanke på att vi brukar kalla tekniska reglementet för "bibeln", så kanske det är dags att skriva in denna bön i våra gemensamma regler! (ler)

Jag läste den precis för pappa, som är en jäkel på att citera bibeln. Den här var alldeles korrekt sa han, och ville ha den utskriven och upphängd som tavlor på alla ställen jag kan komma på! Min andlige fader, som lärde mig att sjunga en psalm när jag var liten. Överlycklig insåg jag vid ett kyrkobesök med mamma, att jag kunde texten. Högt och ljudligt sjöng jag med :
- Jesus för världen givit sitt liv, när han på cykel ihjälkörde sig. Uti en kurva med lösgrus och sand, aldrig har någon sladdat som han!
Mamma var inte alldeles jätte-stolt kan jag misstänka... (ler)

Till lite allvarligare saker. Det händer saker på race-fronten, i dessa härliga vårtider. Lappkastet är avklarat i Lycksele. Vi var inte på plats själva, utan satt i Boden och notade inför NMS-svängen som stundar kommande lördag. Men helgen innan var pappa och Robert till Lycksele och fixade deras noter. Eller, Robert fixade noter med hjälp av Christer Hedlund, medan pappa fick utlopp för en del av alla de ord som trängs på hans tunga. Per Hedestig fick inte bara stå till tjänst med motorvärmare till 940´n så vi slapp kallstarta efter nästan 40 mil på släp i rätt bra kyla, dessutom fick han bjuda på kaffe medan herrskapet väntade på värme i bilen, och sist men inte minst fick han uppdraget att vara barnvakt till min pappa medan Robert och Christer drog ut i skogen.
Det slutade med ett trevlig besök hos en av distriktets stora ikoner, Bernt Nyman och hans fru Gerd. Mina gubbar åkte hemifrån vid 05-tiden och var inte hemma förrän vid 21, så nog hade jag ju hoppats att pappa skulle ha sovit en stund i bilen. Men det var visst inte många minuter han släckte lampan i ögat. Galet trött när han kom hem, men så nöjd med dagens trevliga sällskap!

Tävlingen i Lycksele har jag inte jätte-koll på. Men lite! Som vanligt skötte sig Benny "farsan" Forsman, och där vi satt och notade plingade det så trevligt i telefonen ibland. Första rapporten sa : "3 efter Danielsson på 1:an". Jag svarade åt honom : "Japp, men nu kör han skortan av dem på de manligt snabba 2´an o 3´an". Nästa rapport sa : "20 före efter 3:an". Då var jag tvungen att ringa upp och fråga om han inte var imponerad av vilken koll jag har! (ler) Men vissa förare börjar man faktiskt ha lite feeling för vilka vägar som passar bättre och sämre. Tobbe är en av de förarna. I övrigt var det lite mer moll över resultatet i Ekonomi. Tydligen var det Dick Ohlander som låg 2:a efter Tobbe, då mina favvo-vägar Joelstorpet och Rörmyrberg var körda. Men när det var dags för SS1 varv 2 hade det tinat och sladdats fram en stor sten i utgången av en V1 / ViV (vinkel vänster). Forsman och Svensson hade passerat, och inte ens sett stenen, men när det var dags för Larre Ohlander blev det tvärstopp, och inte nog med det, utan en framlängesvolt utför en liten backe. Framrutan och Larres sidoruta gav upp, och det fylldes en del snö i kupén. Men som tur var, klarade sig både Larre och Anne undan med ömmande muskler. För säkerhetsskull åkte man ändå och kollade så inga skelettskador förelåg, redan på lördag kväll på Lycksele sjukhus. Första bil till olycksplatsen var brorsan Dick Ohlander, som förmodligen fick en inte alltför trevlig upplevelse. Förutom att han tappade mark mot övriga kombatanter i klassen, så var det nog inte alltför trevligt att se sin brors bil så demolerad...
Till slut blev det i alla fall seger av stora mått för Forsman, före Wiktor Danielsson, Dick Ohlander och Ingemar Svensson.

I VOC är jag än en gång sjukt imponerad av Lack-Lasse! På Lyckseles snabba vägar, brukar Thomas Lahti vara kung, men baske mig om inte Lasse bara lyckades bjuda upp till fight, han lyckades dessutom få en sekunds marginal och knäcka fart-kungen! Brage och Sofie hade inga incidenter, men på de tok-snabba SS2 och 3 var det bara att lyfta hatten för fart-dårarna från Boden, och inse att 3:e plats var rätt ok ändå. Detta innebär att Lasse återtog ledningen i FM, och det verkar kunna bli en lika spännande avslutning kommande sommar som den förra!

I GrpH var det lite bortfall, där Markku Kärkkäinen drog en drivaxel och Jörgen Jonassons bil läckte olja (enligt rapport från J-O Renberg!). Men mannen som har 2 avåkningar på samma ställe på samma sträcka (Lillträskvägen), med ett års mellanrum, trots att sträckan kördes åt olika håll, Jan-Olof Renberg, hade däremot det rätta flytet! Lotsad av Janne Stenberg, blev det inte bara en bra målgång, utan en totalseger! Fanfarerna borde avlösa varandra, för det här var riktigt skoj! Bästa 2-hjulsdrivna ekipage, blev Peter "Hovlös" Johansson.

Söndag var det så äntligen dags för Is SM-premiär i Arjeplog. Efter en vinter med sju sorger och svåra bedrövelser, hittade man till slut en arrangör med is, som kunde inleda säsongen. Inte heller här var vi på plats, och man kan ju undra om vi börjar bli gamla eller kloka?! Närmare 30 mil enkel resa kändes nog så mycket, även för vagabonds som oss, åtminstone sett till allt annat som står på vår agenda.
Men lite rapporter har jag fått, de flesta via Mikael Jansson som tog starten i första långnabben, men som sedan insåg att det bränsletryck han ställt in förra sommarens rallycross, inte var tillräckligt för rådande förhållanden i Arjeplog. Bilen började gå lite sunkigt, och till slut passerades han av Sören Häggström. Efter det lyckades Jansson snurra, men kunde ändå behålla andraplatsen i mål. Andra långnabben blev det ledning från start till mål, och summa summarum en rätt bra inledning för en gammal mästare som inte är så många år!
I första långnabben var Kent Larsson med, i sonen Örjans Sierra. Kent låg så bra med som på fjärde plats, då bilen började gå sämre. Till slut fick han bryta med något som somliga vid tangentbordet känner till rätt väl : Soppatorsk!
- Örjan sa att jag skulle tanka, och det skulle jag, men jag glömde bort det när jag började justera annat, berättar Kent.
Örjan körde själv kortnabben, men tvingades bryta med en trasig drivaxel (om inte mitt minne sviktar). Därefter var det dags för ombytta roller, och Kent skulle äntligen köra kortnabb igen! Som jag väntat! Från led två får han en kanonstart, och är rent av före både Johan Riström och Fredrik Schefström. Men passerades sedan av Schefström, och i snöröken tappade Kent sikten och slog i vallen och rullade uppskattningsvis 2-3 varv! Bilen blev ful, men Kent klarade sig bara fint, t o m med humör och självförtroende så pass intakt att det inte låter helt omöjligt att få honom till start vid nästa event i Morjärv! Själv har jag ju sagt åt honom, att han måste ju prova hur det känns att köra när man fyllt 60 år också, vilket han gör den 15/3.

Så här såg Sierran ut efter kraschen. Bilden är tagen av bilägaren
själv, Örjan Larsson, som gett mig tillstånd att använda bilden!

Race 2 i kortnabben vanns av fjolårets juniormästare, Kim Andersson (om nu inte tvillat om hans namn!) från Årjäng. Andersson har hyrt Patrik Ydrefalks fjolårskaross (Toyota) och den hyrmotor som Linus Westman tävlade med i fjol. Uppenbarligen ett bra koncept till en ung och mycket lovande chaufför.
Utförligare detaljer än så, har jag tyvärr inte att ge er, men jag kan rekommendera sidan : www.is-sm.se

Själv roade vi oss som tidigare nämnts, med att skriva noter inför NMS-svängen 2012. Sinnessjukt fina vägar, och första gången i år som vi fick nota renskrapade vägar. Underlaget är ren blå-is, och min kära driver var uppspelt som en gubbe efter viagra-intag! Ni som har möjlighet ska absolut bege er till Boden på lördag, för det kan säkert bli trevliga motionsrundor för alla tungor fulla av ord! Själv blir hundmamman hemma som vanligt, men återkommer förhoppningsvis med både bilder och rapport ändå!
Lev å må!


A rally point of view - Fingalåsen, södra skjutfältet i Boden, 2012-03-03

2012-02-21
Oj, vad tiden springer! Idag hade jag ett mail, där jag fick på pälsen för att jag inte uppdaterat bloggen och berövat någon lite läsning. Ett sånt mail ger både dåligt samvete och positiv energi, innebär ju uppenbarligen att personen saknat mina kåserier! Lite spooky att en ord-bajsare som jag, haft soppa-torsk i fingrarna. Inte bra alls faktiskt! Så jag ber väl om ursäkt och hoppas på både bot och bättring, och gör en insats redan nu då.

Halva vinterna har ju sprungit iväg, utan att jag hunnit med. Så nu har redan Morjärv, Råneå, Vännäs och Piteå avverkats. Av DM-serien återstår endast Lycksele, och så lite extra rally-godis i Boden som efterrätt utan DM-status, men med VM-status på vägarna!

Vintern inleddes med total dominans i VOC i Morjärv, av Lasse "pålacken" Johansson. Han inte bara körde fort, utan fick topp-betyg av både pappa och Robert för underhållningen i skogen också. Både Thomas Lahti och Brage Lundmark fick buga och bocka, och se sig slagna av en värdig vinnare.


Lack-Lasse inledde med galet hög hastighet, direkt på premiären i
Morjärv!


Lahti gjorde debut med "CAD", som skulle vara så mycket bättre än
"LER"... Men jag fortsätter nog att vara med i LER´s fanclub jag!


Thomas Lahti och världens bästa Roger Öberg!


Men visst får jag väl erkänna, att CAD´en är en stilig skapelse!


Brage och Leif servar


Podiet i VOC i Morjärv

Vidare till Råneå, där Robert hoppade in i högerstolen hos Brage. Dagen till ära försedd med åksjuke-armband för första gången, och vare sig de var de som hjälpte eller annat, så var det en av de allra första gångerna Robert mått på topp en hel tävling! Notläsningen gick ok, eller egentligen riktigt bra, med tanke på att Robert åkt en si sådär 10 tävlingar de senaste 12 åren... Att skriva noter är liksom inte samma sak. Men Brage var nöjd, och Robert gav sig själv godkänt i alla fall. Det var huvudsaken. Lack-Lasse hade samma fart som i Morjärv, men nu hade Lahti plockat fram sin gamla trotjänare, 940´n som allmänt går under namnet "LER" pga reg.numret, och nu var det fight på hög nivå. Inför SS4 (om jag inte missminner mig) skiljde endast en sekund! Men tyvärr slutade det upp och ner för herrar Thomas x 2, och riktigt nära en tragedi när Robert och Brage som första bil efter får syn på kabin-personalen på var sida om vägen precis efter ett krön. Men båda han slänga sig i plogvallen, och trots att bakänden kom på bred front, lyckades Brage få stopp på bilen ca 1½ billängd ifrån "LER". De stannade och hjälpte till att få bort bilen så det gick att ta sig förbi, och kollade att Thomas x 2 var ok. För Robert kunde nästan svära på att det åtminstone tagit i Lahtis overall innan han försvann bakom plogvallen. Nästa bil till olycksplatsen bemödade sig inte att komma ut och hjälpa de olycksdrabbade, vilket jag tycker man ska ta sig en funderare på hur man vill ha det i rallyskogen när man själv ligger på tak?! Önskar man sig inte att andra bryr sig om en och kommer till undsättning?!

Någon idealtid blev det heller inte fråga om för Robert och Brage, och jag vet att det är luddigt skrivna regler, så det är absolut inget jag anklagar arrangören för heller. Dock tycker jag det är något man ska ta sig en funderare över, om man kanske borde ta fram ett klargörande för att underlätta, samt att man kanske ska titta på detta med respekten för varandra i skogen. Det är inte lätt, och saker och ting ska alltid utnyttjas på ett felaktigt sätt av vissa. Men hur jag än vrider och vänder på steken, är den lika rund ändå, och jag kommer fortsätta att ha min åsikt om att vi är för rädda att använda oss av idealtider. Jag är rädd att det får vissa att låta bli att bry sig om sina medtävlande, av ren egoism för sitt eget tävlande. Sen tror jag också att det skulle vara skönt för den ensilde, att veta att min fadäs här får inga följder för resten av de tävlande, för de får en idealtid så de åtminstone inte förlorar allt. Brage och Robert kommer alltid att fortsätta bry sig om sina medtävlande, och de kommer fortsätta att stanna oavsett idealtid eller inte. Men vi måste tänka på vilka signaler det ger till våra rookies, etc.

Nog om det. Brage blev trots tappade ca 2 minuter, ändå inte sist i VOC, och det är ju alltid något. Lack-Lasse skulle vunnit ändå, så ingen skugga över honom, och absolut inte över Lahti. Det händer alla, förr eller senare!
Tvåa i VOC total, blev nu istället Viktor Johansson, denna tystlåtna super-talang från Älvsbyn! Vad ska det bliva av denna unga grabb??? En annan grabb som imponerar stort på oss alla, är Danne Hovila från Haparanda, eller rättare sagt Karhuvaara, the rally paradise of Sweden! Jisses, bonn´pöjken som lekt lite med bilar på is, men annars snarast varit en liten "Ferdinand", lite försiktig, men alltid lika trevlig. Han radar upp klass-segrar i VOC-C som hade han aldrig gjort annat! Jag är stolt över vår återväxt, som trots allt finns!


Ett av våra nya stjärnskott, Daniel Hovila, Haparanda SMS

Till Vännäs fick Brage hjälp med bilen, av Tomas Karlsson i Tavelsjö. Något både Lahti och Lack-Lasse fått redan tidigare. Plötsligt var regerande mästaren sig lik, och som brukligt i Vännäs var det Brage i topp. Den här gången fick istället Lack-Lasse stå bakom ett oturs-ekipage, och inför Piteå skiljde endast en poäng i DM-tabellen, till Lasse´s fördel.
Annat roligt i Vännäs, var att Mats Uhlander gjorde comeback i VOC! Efter ett par års utflykt i GrpH, till en början trevliga sådana i världsmärket Opel Ascona B, sedan några år med kärringdrift (Golf), lite sabattsår, och nu tillbaka i en VOC-940. Kan bara säga : VÄLKOMMEN!!!

I Piteå var det dags för jätte-sekundstrid igen, men den här gången mellan Lasse och Brage, då Lahti åkte av redan på SS1 och tappade mycket tid även om han kunde fortsätta. Enligt något obekräftade källor ska det tydligen ha varit pga fel i noterna, trots att det är en kurva som funnits med på den vägen under alla år vi skrivit noter i Piteå... Jag vet inte, vad säger man?! Större delen av startfältet säger att noterna varit klockrena, men ändå känns det som om det nu är sant att även Lahti klagat på noterna, så kanske det verkligen är dags att lägga ner. Något vi försökt under flera års tid, men hela tiden varit dumma nog att låta oss övertalas att fortsätta. Problemet är att man bli ledsen, trots att man vet att noterna stämmer, och att det är något annat som ligger bakom...
Nog om det, tillbaka till roligare saker = tävlingen! Lasse och Brage fortsatte sin fight, och i mål skiljde endast 4 sekunder, till Brage´s favör! Mer spännande kan det knappast bli. Nu väntar Lycksele, och normalt sett ska det vara Lahti som är kung på de snabba vägarna, men Lack-Lasse har gode fin speed... och Brage Lundmark, den evigt unge, ska man aldrig någonsin räkna bort!


Lack-Lasse´s snygga pärla lyser bland plogvallarna. Den här röd-
färgen hoppas jag vår Amazon blir!


Makalösa Brage, med underbara Sofie i högerstolen!


Lahti rakade drivor både här och där, uppenbarligen lite för mycket
ibland... Men här gick det vägen!

Innan jag lämnar klassen, måste jag ju berätta om två personliga jätte-favoriter, och deras upptåg i skogen.
Vi börjar med Erik Wiklund, som övergett sin gamla trotjänande 240 och numera rattar Per Perssons puts-fräscha 740. Vässad högerstol i form av Inger Lundberg, och nu jäklar siktar vi mot trädtopparna!
Till att börja med måste jag bara berätta, att det är den övergivna 240´n som Viktor Johansson numera skördar sina stora framgångar med, och Erik Wiklund han skrattar och gör narr av sig själv, och är man nog att ta dyng-stryk som en riktig man!
Erik har alltid varit vägsäkerheten själv, och det är en fantastiskt duktig chaufför. Problemet är bara att Erik har ett gott självförtroende, men inte i en rallybil! Han har själv sagt en gång :
- Jag har en koppling mellan 4:ans växel och högerfoten. När 4:an åker i, lättar jag på gasen!
Robert har åkt några gånger med honom, bl a på rallyskolan, men även på Piterundan. När Robert driver på och är Erik´s självförtroende, då matchar Erik t o m Brage Lundmarks tider! Bara så ni vet vad den här karln besitter.
I år har Erik beslutat sig för att höja ribban, och det har han verkligen gjort. Nu börjar han likna min far i rallyskogen på det ljuva 80-talet, för mellan avåkningarna går det fort! Oj vilken tur att Inger är så luttrad från Dennis Jönssons högerstol, för nu skottas det snö å det vassaste i rallyskogen. I Piteå blev det inte mer än tre avåkningar! Skyller Erik på någon? O ja, sig själv!
- 200 meter in på första sträckan är det en besvärlig kurva, och jodå, ni har enkelvarnat den i noterna. Jodå, Inger läste det åt mig, men gjorde jag som hon sa? Nä, jag stod på, och pang in i drivan! Klockrent mitt eget fel! Men inte gör det något. Vi inväntade hela startfältet för att inte störa någon annan, och sen körde vi kravlöst hela tävlingen. Vi skottade mer snö, men så skoj vi hade!

Erik Wiklund - love your style! Hoppas du är smittsam, så fler blir som du!


Erik Wiklund, ännu en gång i ny kostym. Först tog det nära 20 år att
överge den första 240´n. Den andra fick knappt 2 säsonger innan
den fick vandra vidare till ny ägare, för nu är det 740 som gäller.


Viktor Johansson, en riktig "morgondagens man", som tar för sig i
Erik´s avlagda trotjänare. Till sommaren väntar med största
sannorlikhet rallycross för Viktor, och det kommer bli hur spännande
som helst! Så glad att vår gamla, blåa buss, får återse en depå igen!

Nästa idol, Roger Fransson, yrvädret från Skellefteå. En revolution mot den i övrigt rätt tysta och försynta klanen Fransson. Han är då med om allt. Jag tar mig friheten att dela med mig av hans galna helg, där han som han själv säger borde ha förstått att han skulle stannat hemma.
Eftersom Roger är en arbetsnarkoman med 1000 järn i elden, och med en inte alls särskilt stor förkärlek till garage, är det tur han har Nisse o co som tar hand om hans bilar. Men det medför ju att bilarna bor i Vännäs, Roger i Skellfteå och den här helgen var tävlingen i Piteå. Man behöver inte vara särskilt berest för att förstå att det blir en hyffsat omväg att åka Skellefteå-Vännäs-Skellfteå-Piteå... Helgen till ära skulle Roger piska 240 igen, för som en man med god självkännedom, valde han att låta 940´n vila inför kommande helgs Vinterserie i VOC. När alla livlinor avverkats, var det bara för Roger att hämta bilen, som stod med pajad växellåda. I med en gammal, och iväg. På väg tillbaka till Skellefteå tappade han hjulet på släpet, ett hjul som suttit så bra så i flera hundra mil, men plötsligt gav sig iväg på eget upptåg. Stannade, letade upp hjulet, och med allt fixat hem till Skellfteå. Lördag morgon, besiktning i Piteå, inser att bilen inte kört tävling på ett tag - larmflaggor saknas. Goda råd dyra - vad göra? Rådige Roger inser att OK har liknande färger i sin logga och drar därför dit, och har tur. De hade rött tyg på metervara, som de använt i sin skyltning. Köpte även en sopkvast, som fick offra skaftet, och bli en väldigt snygg larmflagga till en rallybil. Perfekt, allt i sin ordning. Eller inte? Glömt reservbatterier till intercom! Tillbaka till OK, passar då även på att tanka och köpa halstabletter. Betalar med kort. Väl tillbaka på skolan, för att lugnet ska återfinna sig, får han se Nisse komma traskande med bestämda steg och inte jordens gladaste uppsyn.
- Har du varit och tankat?
- Ja, det har jag, hur så?
- Du har inte funderat på att betala för dig?
- Klart jag har, jag har kvittot här, säger Roger och plockar fram kvittot ur plånboken.
Problemet är bara att kassörskan inte fattat att Roger hängde ihop med bilen som tankade, och har bara tagit betalt för batterier och halstabletter. När hon sett bilen åka iväg har hon ringt den bilen står registrerad på, lika med Nisses pappa Lennart som blir uppringd angående en icke betald tankning...
Roger tillbaka till OK, tjejen skrattar gott när hon inser vem det var som "smitit", och allt blir frid och fröjd och ett roligt minne att berätta för efterlevande.
Klart för start.
Tidigt på första sträckan, kommer mot en besvärlig kurva, drar i tv... TVÅAN! Ingen 2:a, helt stopp, och pang in i drivan. Tar sig loss och fortsätter, guppar lite, smäller till i lådan och YES, 2:an fungerar igen.
SS2, besvärliga spår i starten, kör fram för att back... BACKEN! Nu fungerar inte backen, och där står han ett snäpp fram vid tidbilen, dvs inne i K-zon. Funktionären ber honom backa bak, Roger förklarar att det inte går för backen fungerar inte. Funktionären ber dem knuffa bak bilen, för annars får de tjuvstart. Roger förklarar att de inte får kliva ur bilen i K-zon, och funktionären meddelar att de då får en tjuvstart. Rejält uppe i varv, iväg igen, och nu kommer tidernas avåkning.
- Jag var tvungen att traska iväg och kolla spåren, för att se vad som gått fel. Men det var bara att inse att jag kört åt helvete för fort! Sladdspåren sa mig att det inte hade räckt om ens vägen varit dubbel så bred!
Oh, what a day! Nu brister mitt minne en aning, för det var inte få intermezzon dynamiska duon från Skellefteå, Roger och Lotta, varit med om denna dag. Men jag har faktiskt för mig att man han med ytterligare en avåkning innan dagen var slut.
Men jag älskar Rogers sätt att tackla problemen på - med ett gap-skratt och "nu går vi vidare", utan att för den skull tappa den vinnarskalle som ändå finns där under hjälmen!

Två profiler i rallyskogen, jag tror det finns fler. Jag letar och återkommer!

Herrejösses, en kort sammanfattning av VOC... Resten kvar, vi fortsätter :

Under tävlingarna, då jag numera allt som oftast befinner mig på hemma-plan, brukar jag dela med mig av mina rapporter på facebook. Då får jag ofta klagomål för att jag inte har koll på GrpH. Det finns en enkel anledning till det, det är ingen i GrpH som förser mig med rapporter! I VOC är det den mest spännande striden, det kan ingen komma ifrån, med tanke på att de 3 herrarna i toppen är så jäkla jämna, och dessutom är ju Volvo bilen i hela familjens hjärta. Så där har oftast pappa och Robert koll, och flera andra med dem. Egentligen gillar man brum-brum mycket mer, men var är profilerna? Peter Johansson är en makalös chaufför och en underbar människa, men så sagolikt blyg att det nog inte ens är säkert att han "skryter" om sina segrar för sin fru. J-O Renberg har gjort säsongens klassbyte, när han numera rattar en Mitsubishi EVO7, men få J-O att skryta om sina bravader - good luck! Sen hittar jag nog ingen mer, som möjligen skulle vara intresserad av att förse en stackars rally-törstande hundmamma på hemma-plan med resultat och anekdoter. Vare sig under tävlingsdagen eller efteråt, så länge jag inte själv ringer och efterfrågar det! Miss you, Krister Etting!

Men jag vet ändå, att Peter körde skjortan av alla andra i Morjärv, och J-O slutade tvåa efter sekundstrid med Eero Tallus. I Råneå vann Peter lika övertygande igen, och jag har faktiskt för mig att J-O var tvåa även där.


Peter Johansson hade fys-träning i form av "lyft med mycket snö"
 i Piteå, men tog sig i mål.


Tommy Jakobssons lilla fuling, med snygg lack!


Vännäs vet jag att J-O inte körde, och att bl a Stefan Jonsson var med och satte färg på tävlingen. Men sen... Förlåt, men där har jag inte koll heller. I Piteå ledde däremot Renberg vid halvtid, och det hade nästan varit som ett lyckligt slut i en Hollywood-film, att Renberg skulle få totalvinna Piterundan, som han slitit så hårt med under såååååå många år. Men då hittade Nils Fransson farten, och likt de farliga banditerna i filmerna, stal han segern genom fantastisk körning och fixade det oväntade slutet på en fairytail.


J-O Renberg har övergett sin Manta-krokodil, och rattar nu en
4-hjulsdriven farkost. Janne Stenberg är åter permanent i högerstolen,
och allt är som det ska vara!




Nils Fransson knäckte Renberg på slutvarvet och totalvann i Piteå.





Bästa 2-hjulsdrivna ekipage var däremot Kenneth Andersson, som fick bli plåstret på såret för arrangörsklubben, efter att ha snuvats på totalsegern.
Kenneth som så många gånger fått se tävlingarna från plogvallen, med diverse tekniska problem,  fick bli sagan med lyckligt slut.


Alltid lika skoj när det håller hela vägen för Kenneth Andersson.
Ännu en tystlåten förarbegåvning, med mycket motlut i karriären.




Klass Ekonomi har jag däremot bättre koll på, trots så mycket kärringbilar och framkrafs! (ler) Från den här klassen får jag t o m direkt-rapporter under tävling, framförallt från reserv-farsan Benny Forsman, men t o m vissa dagar även från drivern himself! Gissa om man blir glad, när nån som kör sig svettig i rallyskogen med fullt fokus, ändå har tid att tänka på lilla mig?! Det dessutom utan arga tankar på dåliga noter eller annat jag kan ha ställt till med!


Tobbe Forsman - med rätt uppbackning ekonomiskt, och lite bättre
smak när det gäller bilar, kunde han lätt ha varit en VM-man idag!
Måhända saknas det förstånd ibland, men begåvning har han så det
svämmar över!


Reserv-farsan, Benny Forsman. Mössan matchar mustaschen! Själv
köpte jag likadan, men blå, mössa i somras på RC SM i Kalix. Då
mobbade alla mig, för den ansågs inte höra hemma den årstiden, men
nu är alla avis när jag slipper frysa i min fula mössa!
Benny är t o m duktigare än Robert och pappa på att rapportera från
tävlingarna, och ibland har han t o m koll på VOC!!!


Industrispionage? Forsman kontrollerar vad duon Ingemar Svensson
- Peter Lindqvist pysslar med


Gick fjolårssäsongen i moll för Tobbe, så har det varit väldigt mycket dur i år. Regerande mästaren, Jonas Rönnlund, vars kartläsare varit med om en otäck arbetsplatsolycka som han återhämtar sig från, har ett förståeligt uppehåll. I hans frånvaro har en ny stjärna tänts på rallyhimlen, i form av Wiktor Danielsson från Åsele! Det verkar vara en gångbar grej att vara ung och heta Wiktor, åtminstone när det gäller rally i Övre Norra. Den här grabben har i sina ljusa stunder t o m piskat Tobbe på nån sträcka, och det har varit idel ädel fina resultat, med början på en andraplats totalt i Morjärv. 


Årets komet?! Wiktor Danielsson från Åsele är inte blyg att ta för sig
i klass Ekonomi´s övre skikt. I Piteå kom första segern!

Morjärv i övrigt blir nog annars känt som en Golf-slaktar-tävling, eller åtminstone övervägde VOC-åkande Johan Makslahti att döpa om Kamlunge-sträckan till "Golf-banan", för där stod åtminstone 3 Golfar parkerade; Magnus Kitti och bröderna Dick och Larre Ohlander. 


Dick och Jenny Ohlander

Forsman fortsatte sedan sitt segertåg i Råneå och Vännäs, men i Piteå blev det stopp, med minimal marginal. På SS4 (SS1 varv 2) var det lite för guppigt för fransyskan, så en kabel till tändmodulen hoppade av. Innan den var på plats och allt i sin oordning, hade ca en minut förlorats. Men kusinerna Forsman drog nu på i ett sånt tempo. att sluttiden ändå räckte till en andra plats, med futtiga 3 sekunders marginal. Men när det innebar att den nya talangen från Åsele fick sin första seger, och det drama man erbjöds att följa, så var det nog det bästa som kunde hända!


Ingen särskilt fartig bild på Forsman, men kolla bara hur mycket
en bild kan tala! Här är verkligen livet rally, med höga vallar och träd
nästan på vägen!


3 sekunder från seger, trots en minuts mek-stopp... Surt sa räven
om rönnbären, tack för underhållningen säger jag!


I övrigt är det främst Ingemar Svensson och Dick Ohlander som skuggar fartdårarna i täten, medan Larre Ohlander haft en säsong ordentligt i moll. Vid årets andra avåkning, i Råneå, gjorde sambon / kartläsande Anne Westerberg illa sin rygg, och plötsligt hade man inte bara jobb i garaget, utan även med att hitta ny kartis. Något som gjorde att man inte ens kom till start i Piteå. Nu håller vi tummarna att all olycka har avverkats, det räcker nu!


Ingemar Svensson har fått upp tempot och kör med nyvunnen 
motivation och nya glasögon. Pass upp när ormen får luft, då kan
han börja hugga!
 
Jag har lovat att jag ska rapportera från Amazon-bygget, och det ska jag också göra. Men nu tycker jag att jag får mer än väl godkänt för den här gången, och ni har säkert nog med att läsa till jag vilat mig i form för nytt ord-bajseri igen.
På återskrivande!

2011-10-31
Nu har jag tappat räkningen hur många år sen det är vi "slutade" skriva noter, men Kanonrundan, det var vårt sista framträdande! Skönt med en någorlunda normal vinter, kanske vi t o m orkar med lite eget tävlande... Trodde jag, för då satt man givetvis jordens underbaraste J-O Renberg att ringa oss, och givetvis övertalade han Robert att övertala mig, att vi än en gång inte stod för att vi äntligen lyckats uttala det så svår-använda ordet på tre bokstäver... Så det blir en säsong till i alla fall. Fick faktiskt den första notbeställningen idag! Curre Jonsson ringde och beställde noter till deras avrostning den 7/1, med tanken att erfarna får en chans att damma av sina kunskaper, och nya får en chans att prova sina vingar innan det blir riktigt skarp övning på DM senare under vintern. Det var en så ädel baktanke, så jag kunde inte annat än att lova notskrivning på stående fot, även om risk finns att det blir nyår vi sitter där i skogen och gnetar på... Men vad är väl en bal på slottet?!
Som vanligt planeras en co-driverutbildning till början av December på Kalix Motorstadion. Inbjudan kommer på ÖNBF så snart vi bestämt datum!
Lev å må!

2011-08-16
Nu har jag fått bekräftat av Torbjörn, att det blev Brage som med en poängs marginal ändå tog hem guldet i Volvo Original. GRATTIS till Brage, och givetvis GRATTIS även till Lasse, även om det förmodligen ännu känns rätt surt med ett silver... Vi vet hur det känns, i båda sitsarna, men i Backe!

2011-08-15
I min text igår, utropade jag Lasse "Pålacken" Johansson till vinnare av FM i VOC. Jag började med att kolla poängen själv, men tyckte det var så snurrigt att jag ringde Brage. Brage var dock tvärsäker på att Lasse vunnit, och hade haft en riktig deppar-lördag efter ännu ett surt silver till samlingarna. Jag sa till honom att jag tyckte det såg konstigt ut att han inte skulle vunnit, eftersom han hade ett så pass stort poäng-övertag. Men då blev jag upplyst om att det var två tävlingar som skulle räknas bort, och då tänkte jag att det här borde ju dock herrarna i toppen ha järnkoll på, så jag böjde mig och nöjde mig med deras utsago. Men jag avslutade ändå samtalet med att än en gång fråga Brage om han verkligen var säker på att han räknat rätt. Detta fick honom att börja fundera lite, och till slut började han räkna igen. Med påföljden att han insåg att han kanske har vunnit ändå. Detta trots att vi tror att man måste räkna finaltävlingen. Så har vi nu räknat rätt, så har Brage vunnit med en poäng över Lasse. Dessutom i så hård fight, att Göran Ahlström, bästa B-förare på Kanonrundan, bara var 3 sekunder efter Brage i mål. Så rent krasst kan man vrida det till att Brage kanske för en gångs skull haft marginalerna på sin sida. Men nu vågar jag inte utropa någon mer segrare, förrän jag får svar från Torbjörn "Still" Johansson, som jag ringt under förmiddagen och som lovat att ta tag i och kontrollera poängen. Efter "chefen" uttalat sig, ska jag än en gång gratulera en FM-vinnare här på bloggen, återstår bara att se vem det blir...
På återskrivande!

2011-08-14
När ens egen karl brister, då lånar man nån annans! I det här fallet blev det käraste Ulla-Britt som lånade ut sin sambos tjänster, dvs Thomas Fredriksson hade fin-fin resultatservice! Så nu är jag uppdaterad igen, och nöjer mig med min egen karl som jag har på straff-arbete utomhus, dvs han håller på att måla!
Men han var duktig igår, som vanligt, och det blev ett gäng bilder igen.

Som jag sa igår, blev det en härlig strid på kniven mellan i synnerhet Peter Johansson och Krister Etting, som fick särskiljas genom SS1, där Peter var 2 sekunder snabbare än Krister. Det vet vi hur det känns, att förlora en Kanonrunda på folkracebanan i Boden! Surt, sa räven om rönnbären! Det var när seklet var alldeles nytt, dvs år 2000, då vi var snabbast på skogssträckorna, men lyckades tappa allt till Micke Wikström på den avslutande folkracebanan. Extra surt då det även då var totalsegern det handlade om, och ingen kommer ihåg en tvåa!



Krister Etting är erkänt ingen fan av folkrace-banor i rallysammanhang


Ganska surt att då förlora en hel Kanonrunda på särskiljning, där
just folkracebanans första varv blir avgörande


... i synnerhet när det såg ut så här på en av vändorna!






Jag tror inte detta var något vägvinnande "alternativt spår"! Surt,
men man kan nog säga att Robert hade kameran uppe när Krister
la grunden till sin andraplats...

l


Men i skogen såg det betydligt bättre ut, och enligt uppgift var man
också ekipaget med högst snitthastighet på tävlingen, nämligen 104 km/h!
(enligt kartisen Christoffer Fredrikssons Facebook-uppgifter)






Peter Johansson har haft en strulig vinter, trots nya stadigare
delar i Peggan. Väl unt med en seger i Kanonrundan, och det är så
härligt när dessa herrar får låta både adrenalin och testosteron flöda
fritt, och att det inte slutar med snöpligheter som att någon åker av.
Fighter som dessa är skoj!





Nu har det varit så mycket skrift om Peter och Krister, att man kan
tro att de var ljusår före 3:an. Men så var inte fallet. "Sörlänningen"
Tommy Ström var nämligen bara 6 sek efter seger-herrarna! Känns
nog lite skoj för Tommy att benämnas som "sörlänning", med tanke
på att han är hemma-hörande i Härnösand...








Tommy Jakobsson hade tuffare att hänga med i det sjukt uppskruvade
tempot, men slutade i alla fall 4:a




Kenneth Andersson tvingades bryta


ASCONA B!!!!!!!




ASCONA B!!!!!!!!!!!!


Ascona med fel "bokstav"... Leif Jonsson, i sin vetaran-Ascona A


Juha Talvitie fick haveri på sin Subaru på SS8


Det gick hårt åt fyrhjulingarna, och C-föraren Juha Tyrtärniemi
var enda 4 wd ekipage i mål


Magnus Kitti hade strul på en transport, och fick eksem... eller i alla
fall prickar (transportprickar)


Man brukar ju tala om att varje familj har sina svarta får. Här får man
ju då tolka fritt när Larre Ohlander rattar en vit Golf...


... och broder Dick en svart...

Dick som inte kört mycket i år, var på
hugget och rattade in på en fin-fin 3:e plats i Ekonomi!



Bäst av alla, var comebackande Bo-Gustav Ahlbäck i sin Porsche!
Jag är så lycklig att bilen trots allt inte blev såld i vintras, för här hör
du hemma B-G!!!


Pappa hade en teori om livets gång i cykler, för där stod man tydligen
på 70-talet och blev i len i blicken av en Volvo 142. Här står man
fortfarande på 2010-talet och blir lika len i blicken fortfarande, av
Volvo 142!!! Curre Jonsson är den som håller stilen.


Lars-Erik Henriksson hade inte kommandoran Aldenlöv i högerstolen,
och kanske berodde det på att hon inte höll honom i nackskinnet, att
han inte höll sig på vägen?! Fast han ville själv hävda att det var fel
i noterna, för vi måste ha missat ett bananskal på vägen, i ett vägbyte
på Brotjärn (SS3 & 8). Något sånt måste det ha varit, för det var
garanterat glashalt!




Ingemar Svensson har haft lite problem med motivationen ett tag,
men verkade nu både ha hittat motivation och fart. Visserligen en
minut efter Bo-Gustav, men vad kan man kräva av en "kärringbil
med bögdrift" kontra en riktig "karla-bil"?! (ler)
Däremot hade han bra häng på Jonas Rönnlund och Dick Ohlander,
och det är ett steg i absolut rätt riktning!


En liten snygging hade smitit sig in bland alla bil-bilder!


Jonas Rönnlund var redan klar FM-vinnare, men körde till sig en
fin 2:a plats ändå




Något direkt "EPA-tempo" kan man inte säga att Anders Nilsson hade.
Bra drag under galoscherna, och gav Lasse Johansson en riktig match
om 2:a platsen. Tyvärr fick han vika ner sig på
näst sista sträckan (sista skogssträckan) med
nära på soppa-torsk. Bilen stannade på sträckan, men han lyckades
skutta sig i mål.




Kung Lahti av Södra Skjutfältet






Brage hade strid om DM-guldet med Lasse Johansson, men fick tyvärr
vika ner sig. I dag räckte farten "bara" till en fjärde plats. Vilket i
sig är en halv seger i den här konkurrensen. Men Lasse blev för svår
i ett avgörande på hans hemma-vägar i Boden.


Dagen till ära, var det Brages "gamla" vapendragare, Inger Lundberg,
som skötte notläsandet, då dottern Sofie åkte SM-rally i Hässleholm
tillsammans med Linus Johansson (slutade 3:a i JSM!!!) Så går det
när man har för bra gener Brage!!! (ler)


Men snyggt körde han, herr Lundmark! Som vanligt!






Spana in skylten i bakgrunden! Tror inte särskilt många skulle vilja
gå över vägen heller, i synnerhet inte när fartdåren Lasse "Pålacken"
Johansson kommer farande! Trots att han är nybliven distriktsmästare
på att vrida ratt!




Anders Aidanpää

 
Johan Makslahti njöt av godis-vägarna på Kanonrundan, och förkunnade
för Robert att han lätt skulle byta alla vintertävlingar mot en tävling
på dessa vägar.
Pappa, som fick skjutsa Robert på not-check, hävdar bestämt att
dessa vägar är byggda för rally!




Simon Erlandsson, slutade 2:a i B, fick äran att tvåla dit självaste
VOC-general Fransson som slutade 3:a!




Snabbast av alla i B var Göran Ahlström, sett till antal år den riktiga
gubben i gänget, men ser man på körning och sätt tillhör han de
yngre (ler)




VOC-general Roger Fransson fick finna sig i att bli 3:a i B, här lotsad
av sin general i bilen, Lotta Holmqvist!






Lars Appelfeldt


Esa Makslahti




Lars Vennberg


Johan "Crazy" Löfgren. Rätt lugn på den här bilden, men hade tydligen
en "Fälträsk-upplevelse" på SS2, dock utan fotografer i närheten den
här gången.


Kung Lahti, siffran på posteringen i bakgrunden säger allt om en
dag som denna








Det var uppenbarligen en dag i nostalgins tecken, för Robert
hittade även lite mini-racing bilar. Men det var tydligen el-drivna
saker, och det smällde inte alls lika högt i den forne mini-racing-
kungens rangordning!


Det är sig allt bra likt på publikvallen, börjar bara bli lite gråare här
och där, förutom på världens bästa pappa som inte bara har huvudet
på skaft, utan även färgen intakt!


Eilert Gezelius, Bo-Göran "Boggie" Carlsson och Rolf Kemi, en trio
i "Gråa-race-tinningars-klubb", tror bestämt det här är styrelsen! (ler)


Lite coolt faktiskt, att idag har vi haft besök i garaget från av en
chefs-mekaniker i DTM! Johan Levin är lillkillen som storögt sprang
och kikade i vårat garaget. Det känns som vore det igår, men nu är
han alltså ute i vida världen, lever sin dröm och tjänar stor-kovan!
Så stolt man kan bli över små-stintarna som vuxit upp på vår by!

2011-08-13
Pappa och Robert har nu förgyllt sin dag genom att bevista Kanonrundan 2011, en klassiker i Boden, med riktiga godis-vägar. Sammanfattningen av dagen, med pappas ord, var :
- Det fanns inget som kunde varit bättre! En enda dålig sak hände, och det var när Robert sa "då far vi hem". Herregud, jag hade ju inte slut på ord än, det fanns ju massor kvar bakom tungan!
Sån är han min far, men han hade verkligen njutit i fulla drag, av att få surra av sig med en massa rally-folk. Inte gjorde det ju saken sämre att en massa gamla dårar från den gamla goda tiden var ute och luktade på bensin och bränt gummi heller!
Pappa, Henrik Bäck, Eilert Gezelius, och några fler dårar, hade haft en idé om att bygga sig riktiga gamla godingar, och sen skulle de åka runt som noll-bilar på tävlingarna.
- Stackars arrangörer, konstaterade pappa, så många dårar de får dras med och ingen betalar startavgift!
Men jag konstaterade ganska snabbt, att det snarare innebär att de måste ha ännu fler noll-bilar. För inte blir det nött på så fasligt mycket mer än de tre första kurvorna av första sträckan, om det är nämnda herrar som ska greppa spakarna! Så då behövs det fler noll-bilar, som kan slutföra det egentliga jobbet en noll-bil har!
Jag frågade pappa vem som skulle åka om han gjorde en sån comeback.
- Det ska Boggie (Bo-Göran Carlsson) göra!, svarade han rappt. - Inte för att jag har frågat honom, men det måste han!
Jag frågade då om inte Robert ville åka.
- Nä, då måste man ju ha med sig snö-slunga minst, och skoteroverall är det väl lika man har istället för föraroverall, blev hans svar.
Svårt att tro att min far varit utsatt för en hjärnblödning, för repliken kom blixtsnabbt :
- Men Robert, varför ska du ha skoteroverall på Kanonrundan?
Så kan ett vanligt samtal vid en vanlig HN-middag låta... (ler)

Robert har fotat en hel del idag, och jag har minsann hunnit tjuvkika i kameran att det var en del godingar. Men ni får hålla ut, jag orkar inte gå igenom allt ikväll. Fullständigt resultat har jag inte heller. Tror mig bara veta att Peter Johansson vann på särskiljning via SS1, mot Krister Etting i GrpH 2wd. Ekonomi vann en comebackande Bo-Gustav Ahlbäck, och jag är sååååå lycklig över att han verkar ha återfått sitt förstånd! (eller kanske snarare "oförstånd"...) VOC-elit blev det klart väntad seger i, då Thomas Lahti, kungen av S:a Skjutfältet grejade den segern! Mer resultat än så kan jag tyvärr inte delge er i skrivande stund. Men en bild ska ni få :


Kungen av Södra Skjutfältet, Thomas Lahti, åker så snyggt att t o m
bilen "LER"!!!

2011-08-11
I fredags, för snart en vecka sen, var vi till Boden och notade vägarna till Kanonrundan. Alltid lika trevligt att nota i Boden, i det andetag man nu kan säga att det är trevligt att nota... (ler ironiskt) Men åtminstone fick vi träffa trevligt folk, och åka på fina vägar. Sen är det ju ett betydligt större nöje att cruisa efter Skjutfältsvägarna i ett betydligt högre tempo än det vi kan hålla. Nils-Olof Johansson börjar verkligen bli vår radarpartner, och nu skrev han roadbook även för Boden. Vi har rallat på så mycket i skogarna tillsammans, så vi har ett toppen-samarbete och fina dialoger och diskussioner.
För en gångs skull var vi färdiga i god tid med noterna, trots en hel hög med efteranmälningar, så redan onsdag eftermiddag kunde tävlingsledare Thomas Fredriksson hämta dem på busstationen i Boden! Skönt! Visserligen fick vi en till beställning alldeles nyss, men det är inte värre än att Robert får ta med sig häftet på lördag.
Däremot har stackars tryckeri-mamma precis gått på ett långt natt-skift och sover hela dagen, men känner jag henne rätt är det inga problem att trycka ännu ett häfte. Tur hon har bara en besvärlig dotter! Tänk stackars Aldenlöv, han har två lika besvärliga som jag! Men tänk, jag tror både Hasse, Eva, Mamma och Pappa, är tillräckligt knäppa för att vara stolta även över döttrar som mig, Theres och Maria! (ler)

Själv blir jag alltså hemma på lördag, är planen. För hundflocken innehar en löptik och är då i större behov av Alfa-alfa (=jag) Annars hade jag hemskt gärna tagit med mig Penske och åkt ut på skjutfältet tillsammans med Tobbe Forsmans bättre hälft, Linda, när nu hon för en gångs skull ska följa med på rally. Den som lever får se, men troligen blir jag hemma och skickar pappa och Robert på not-check och trevligt rally-surr!
Förhoppningsvis återkommer jag under helgen med både bilder och rapport!

2011-07-11
Igår gick startskottet för Norrlandsveckan i Kalix, och faktiskt var kära maken lite duktig med kameran, trots att han även skulle övervaka posteringarna i sin roll som posteringschef.

Den här dagen tog jag mitt ansvar som "hund-mamma" och befann mig därför inte på plats. Vilket givetvis påverkar att kommentarerna till bilderna är färre, och ni får ingen utförlig text i övrigt heller. Men bilder verkar ändå var det som gäller, så varsågod!

Däremot kan jag berätta att den nya slingan av banan, som kördes under lördagen, inte pallade för ännu en dags körningar och fanns därför inte med från start på söndagen. Det nya partiet uppskattades av alla förare jag pratade med på lördagen, bara man får ordning på hållbarheten.


Anders Danell till spets med sin bubbla, bakom blir det lite härvel...



... så gubbarna på huvudposteringen fick jobba lite! Peter Lindqvist
med varningsflaggan, Ingemar Svensson visar bilens nummer och
Leif Rönnlund håller koll på varven.


2150, Roger Ignberg bra med i sin Ascona, medan Alexandra gjorde
en mindre lyckad start i den gröna Asconan




Glädjande gruscomeback av Andreas Pettersson som sedemera var
2:a in i A-finalen, efter Jocke Evertsson.




Läcker omkörning efter krönet, som man sällan ser, och om man får
se det, så är det sällan det går så här juste och snällt till.


Linus Westman sög nog för länge på segerkaramellen från lördagen,
och var inte lika vass på söndagen. Ändå blev det A-final!




Emil Öhman fortsatte att imponera. Här är han snäppet före team-
kompisen Urban Bergström i starten.


"Hundbussar" på rymmen! Synd att de ska vara så förbaskat fula,
för både Urban Bergström och Daniel Wall kör ju onekligen bra med
dessa rymdfarkoster.


Emil Öhman och Daniel Wall


Robin Larsson






Mikael Jansson, is-monstret, har tinat fram i förtid och deltar med
sin vackra skapelse på sommaren. Se så mycket stryk den redan
fått! Men även om resultatet inte blev som väntat, så är det skoj
när Micke hittar ut på sommaren också!




När en Ascona kör om en folkvagn, är givetvis foto-Robban på
hugget! Roger Ignberg passerar Anders Danell.


Tuffa tag i första kurvan!






Andreas Sandberg


Robin Larsson utövar samma övningar som Andreas Sandberg, medan
hans far Lasse håller koll på bilen.


Fredrik Tiger intervjuas av NSD


Mäktig start av Alexandra, som är jämn med Danells bubbla!




Johan Bjuhr tar sig inte i körriktningen, trots att hans hjul desperat
pekar åt det hållet.




Jonas Ökvist passade på att ha en klart bra dag på jobbet, när jag
inte fanns på plats för att övervaka. Nåväl, det gillas ändå!


Fredrik Johansson och Niklas Mörtsell








Hård fight mellan Robin Larsson och Daniel Wall







Alexandra får lite hjälp att hamna i periferin (bakom Kadetten)


Härvel på flera håll








Tyvärr blev Alexandra kvar i första kurvan med en demolerad bil,
och ännu värre en demolerad axel. Men starkt att köra A-final!


Här försvinner dagens giganter, Jocke Evertsson och Andreas
Pettersson, redan i första kurvan av A-finalen


Linus Westman och Jonas Ökvist.


A-final Supernationell




Släktträff på Kalix Motorstadion. På samma varv bröt Emil och Thomas
Öhman i samma kurva.


Lite team-träff då Urban Bergström passerade






2150


2400 C-final; 1a Ronny Kingels, 2:a Fredrik Johansson, 3:a Daniel
Wikgren


2150 B-final; 1:a Alexandra Karlsson!!!


B-final 2400; 1:a Jonas Ökvist, 2:a Niklas Mörtsell, 3:a Fredrik
Johansson


B-final Supernationell; 1:a Johan Welander, 2:a Emil Öhman, 3:a
Robin Larsson


A-final 2150


A-final Supernationella; 1:a Fredrik Tiger, 2:a Johan Welander, 3:a
Andreas Sandberg, 4:a Urban Bergström, 5:a Thomas Öhman, 6:a
Emil Öhman


Tiger, Welander och Sandberg; kungarna för dagen!


Men räkna med att Urban Bergström och Thomas Öhman har planer
på att ändra ordningen i resultat-listan till nästa event i Piteå!

2011-07-10
Igår var det dags för RC SM i Kalix. Jag och Penske lämnade husse och övriga redan på fredag kväll, och packade med moster-Rut och kusin-Lisa i Vito´n och åkte upp för att inkassera ett gäng kramar från alla underbara vänner man inte träffat på huuuuuur länge som helst. Det var lite svårt att slita sig, men vi tog oss hem hyffsat i tid i alla fall.
Igår erbjöd sig mamma att vara "barnvakt", så jag tog bara med mig Danica, som kan vara ett orosmoment i flocken pga sin svartsjuka och ambitioner på posten som alfa tvåa, i övrigt är hon en underbar hund. Så för att säkerställa lugnet på hemma-plan, fick hon alltså följa med mig och kusin-Lisa. Vi tog sovmorgon, och anlände när juniorerna kört sin första omgång ungefär. Det var tok-varmt, och strålande sol, så det blev till att hälla i Danica allt vatten vi bara kunde! Hon var jätte-duktig, men ju längre dagen gick blev hon allt skälligare. Men det var inte så konstigt, för så trött hon ska ha varit! Slocknade fullständigt när vi kom hem på kvällen!

Körningarna strålade ikapp med solen, och det var väldigt lite incidenter. Att det var lite flaggor som delades ut, hänger ju inte alltid ihop med att körningarna varit rena, men igår var det faktiskt så.
Funktionärerna skötta sig strålande, i alla fall så vitt mina ögon fann att se. Robert hade hand om posteringarna, så under sista veckan kändes det som om telefonen skulle växa fast i mitt öra, men till slut lossnade det och vi hade verkligen kompetent folk överallt. Även våra rookies!


Mer kompetent tävlingsledare än Daniel Nyman finns inte! Möjligen
lika kompetent, men när Daniel håller i trådarna infinner sig lugn i
funktionärsflocken. Den här dagen bestående av ungefär 150 mannar!


På huvudposteringen var det förmodligen tvär-kaos, för maken till
virriga mannar! Skämt å sido, fungerade allt enligt önskelistan, men
vad var annat att vänta med Ingemar Svensson, Peter Lindqvist,
Örjan Larsson och Leif Rönnlund?! Jag sa innan till de tre förstnämnda,
att eftersom de tävlar med Golf och Ford, så är de ju vana att "utföra
mirakel med det omöjliga", och då borde de klara en huvudpostering!
Peter är ett litet mirakel i sig, då han ringde och erbjöd sig att hjälpa
till! Sånt gillas! Men jag behövde bara fråga de övriga funktionärerna,
så sa de flesta ja på en gång; gillas också!!!


Lars-Åke Ohlander, ännu en av dessa fantastiska bodensare som
alltid ställer upp när han har möjlighet! Jobba hårt fick han dessutom!
Något jag måste säga om alla våra posteringar, att de var alerta och
på hugget att plocka både plast och stenar runt banan; guldstjärna till
er alla!


2-faldige is-mästaren Johan Riström var ännu en av de som anmälde
sig frivilligt till tjänstgöring. Johan, som egentligen bara hade hand om
att se till så ingen körde över banan innan alla kommit i mål, var
fantastiskt aktiv att plocka plast. Ofta hade han hunnit hämta plasten
så han kunde skicka med dem med förarna direkt. Guldstjärna igen!


Hanna var enda tjej på mållinje-posteringen, och hon har anammat
detta med "ökad jämlikhet", dvs även vi tjejer duger till grovjobbet!
Toppen-jobbat av dig Hanna! Mattias, Hans och P-A skötte sig givetvis
också exemplariskt, trots att P-A fick en sten i ett revben och Hans
en sten på kinden, så var det inga sura miner!


Ingen vila för Larre Ohlander! Anne fick förmodligen hem en väldigt
vältränad hingst!


Magnus Larsson, Johan Riström och Lars Wennberg samlar ihop
Magnus "Mankan" Johanssons spoiler. Inte för att han lär ha kunnat
anända den till så mycket, men för att undvika punkteringar.


Danicel Wall´s dörrsida inhämtas av mäster-Riström, vars far förövrigt
höll ställningarna tillsammans med Thord Thingvall på posteringen
i velodromen. Hur mycket förarbegåvning ryms det egentligen bland
våra funktionärer?!

Bara för att ingen ska tro att jag favoriserar vissa posteringar, så var
det bara dessa jag hade bilder på. Men Palle Jönsson-gänget från
Luleå MS är givetvis alltid lika guld värda. Likaså Gunnar Johanssons
gäng som abonnerat på samma postering sedan banan invigdes
1989! Eller vad sägs om Niklas Lindvalls postering, där Niklas först
var med i besiktningen, men sedan blev övertalad av sina kompisar
att ta en postering med dem?! Även han erbjöd sina tjänster frivilligt!




Prispodiet som hägrade!



Danica söker skugga under Lisas ben


Taikon-livet i depån, som fler borde få uppleva nån gång! Min "familj"!


Kalix MK´s yngsta stjärnskott, Linus Westman, hade anlagt race-frisyr
dagen till ära. Kanske var det den som hjälpte, men han och en annan
ungtupp i form av Lyckseles Jocke Evertsson, var de som imponerade
mest på mig under dagen! Kom inte och säg att 240´n tid är förbi! (ler)


Fin-putsning inför 3:e kvalet


Micke Sandberg spräckte tyvärr blocket, och hans dag slutade i ett
stort rök-moln.


Andreas Sandberg hade en bra dag på jobbet, och körde som om han
hade stulit bilen! Härligt att se Andreas när grejorna äntligen fungerar!


Johan Dahl hade ingen bra dag. Kanske vilade det i bakhuvudet att
han sålt sin bil under dagen?! Även om villkoren är att han kör SM´et
klart, så misstänker jag att man ändå har i åtanke att det ska finnas
något kvar att leverera... Tyvärr är det uppehåll som väntar för Johan,
och även om han planerar återkomst, så är det tråkigt när profiler
försvinner!


Kristoffer Andersson hade förmodligen depåns mest överkvalificerade
mekaniker, nämligen förar-ässet Hasse Svensson! Nog för att vi
önskat Hasse åter i depån, men nog är det ju bakom ratten vi vill se
honom! När jag ser Hasse vaknar även saknaden efter Benny Isberg
och hela hans galna gäng!


Fredrik Larsson, SM-ledare inför SM-deltävlingen i Kalix. Förmodligen
största motsägelsen till klyschan om "dryga 08-or"! Underbart go
och glad karl, som är så trevligt att ha tillbaka i rallycrossen! A long
time ago, ungefär på medeltiden... Nä, skämt å sido, så var det på
ett RC RM i Älvsbyn när detta sekel var ungt, pratade jag första gången
med Fredrik och fick en tok-stark känsla av att jag stod och pratade
med morgondagens segrare. Jag grattade honom till morgondagens
seger, och han tittade på mig som vore jag ett UFO (var väl inte helt
ute och cyklade med den teorin... ler) Men dagen efter stod jag och
fotade på innerplan, och blev den första att gratulera dagens segrare
och tillika nya / första Riksmästaren i klassen 2400 cc! En svettig kram
av en lycklig segrare fick man. Då rattade han Magnus Årestams
gamla 240. Tyvärr hände det sig inte bättre att nästa möte med
Fredrik, också det i Älvsbyn, slutade i en otäck krasch med Andreas
Pettersson. Tack och lov blev bilarna betydligt mer tilltygade än förarna.
Då man inte såg Fredrik på banorna efter detta, trodde jag att det var
det sista man sett av energi-knippet från huvudstaden. Men så fick
jag kontakt med honom via telefon i slutet av 2009, då han liksom vi
stred för att gamla bilarna skulle få vara kvar i 2400-klassen, och trots
att han inte fick delta med den Ascona han nyss införskaffat, så blev
det ändå comeback 2010 i en Hyundai. Nu är han alltså åter i SM-toppen
och det är så härligt att ha honom tillbaka som stämningshöjare i depån.
Lite K-G Lindqvist-stuk över den här glada friskusen!


Jonas Ökvist var sig inte riktigt lik. Körde givetvis bra som alltid, men
var inte samma glödande attack som jag vant mig vid, där man får
upp hjärtat och tuggar på det i mun för jämnan. Pratade lite med
honom efteråt, och han trodde själv att det kunde bero på att ut-
vecklingen sprungit ifrån honom en aning, att han får svårare och
svårare att hänga med. Tänk er Ökvist med Volvo-Power!!! Me like!



Fredrik Larsson körde bra, men hade inte riktigt flyt i kvalen, där
han bl a fick en svart flagga för påkörning och vändning av Daniel
Gillberg. Flaggan var inte feldömd, men som jag bedömde situationen
var det Gillberg som bytte spår från innern för att få en bättre ingång
till hårnålen, medan Fredrik på yttern satsade fullt med alternativspåret
i åtanke. Så tanken bakom var inte svart, men verkningen av handlingen
var det däremot, och sånt kan ju tyvärr inte en domare stå och bedöma.
Jag pratade med Fredrik efteråt, och precis som jag hade uppfattat
händelsen, var hans upplevelse.


Linus Westman briljerade och körde som en dröm.


Blott 18-årige Anton Marklund, son till Janne Marklund, imponerade!


Nog har jag sett en "Fidde" i resultat-listornas övre halva, men namnet
säger mig absolut ingenting. Nu på mina bilder, såg jag plötsligt att
det står Team Avelin på bilen, och för att verifiera min teori ringde
jag Suzanne i Kilafors, och mycket riktigt är det en son till Anders
Avelin som frälst oss först med sin Ascona och senare med en S40
genom många år.


Thomas Öhman var den vassaste i Urban Bergströms röd-svarta team,
trots att han själv säger sig börja bli gammal, såg man föga av det
på banan.


Kristoffer Andersson hade det lite tyngre idag, och det kändes som
om något fattades antingen i bilen eller i motivation hos föraren.


Thomas Öhman


Thomas Öhman fick stanna på gamla startplattan för att hinna se
sin son Emil, som skulle ut i heatet efter honom. Inte lätt att ha så
starka dubbla intressen i samma klass!





Trångt om saligheten i alternativspåret!




Andreas Sandberg drog det längsta strået!


Oskar Sundell, i sin nya BMW M3. Bra mycket mer charm i den här
bilen, än i den S40 han kört några år.


Andreas Sandberg fick åka vagga i ett heat, men annars skötte han
sig glimrande!


Fredrik Thiger och Urban Bergström, i en situation vi sett så många
gånger förrut. Den här gången var det Thiger som drog vinstlotten.


Daniel Wall och Jimmy Holmkvist


Thiger och Holmkvist


Micke Wikström hade en superb dag på jobbet! Han hävdade själv via
speakern att "bilen går så bra, att han bara behöver tänka, så gör
den som han vill". Ha ha, glöm att nån som dragit en hjälm över huvudet
har tanke-funktionen kvar!
Men han körde som under sin storhetstid i rallyskogen däremot, med
fina rena spårval, och det blev raka spåret till A-final för Wikström!


Patrik Ydrefalk tyckte inte att något stämde under tidsträningen, men
i första omgången var han snabbast!


Min pappa och Patriks pappa, Jan-Erik, var en sväng till Lappträsk
och svarvade nåt till bilen på fredag kväll. Mysigt för gubbsen att
få lite tid för sig själv. Kan väl aldrig tro att de surrade nåt om gamla
tider?!


Juniorerna är klart roligare att se, med det nya reglementet som
främst innefattar bilar av klassen 2150. Mångfalden är större, och
framförallt är det ju flera bilar som driver i rätt ände = BAK!!!
Magnus Johanssons son Tommy, dominerade under dagen med sin
anrikt gröna BMW med wankel, och visst åkte tankarna tillbaka till
Mankans storhetstid under EVO-cupen!


Man inser att åren går, när vänners barn är vuxna nog att köra själv.
I det här fallet har Mankan t o m hunnit bli morfar!


Johan Sandow, en ÖNBF-talang som borde få en bättre bil!!!


Den här bilen trodde jag länge att tillhörde Roy "Notte" Olssons son,
med tanke på att Notte alltid kört snygga och ofta blåa Volvo under
sin karriär. Men efter ett tag insåg jag att det inte alls stod "Olsson"
på rutan, utan "Söder"...


Tommy Johansson


Här har vi istället Nottes son, och bara för att jag ska skriva det nu,
så är ju hans förnamn som börjar på "R" totalt bortfluget. En under-
bar familj tillhör han i alla fall, och jag tror han sin ringa ålder till trots
stod rätt nära efter mig i kön när man fick välja sina föräldrar!!!
Dock undrar jag hur man ska få in lite vett i huvudet på pojken, så det
blir rätt märke, och drift i rätt ände?! Även hans lillebror har tagit
plats på tävlingsarenorna, och tävlar i klassen 2150 i Götalandscupen.
Ett tag hade man tänkt ta med hans bil för att delta i Norrlandsveckan,
men turligt nog skippades släpet, med tanke på att man fick lite
problem med bussen på väg upp!


Per Berglund, Anton Marklund, Mattias Olsson






Mattias Olsson är en begåvning som redan börjat få fart på sitt ny-
bygge. Tydligen trots att motorn är ett riktigt hop-plock med grejor
där bäst-före-datum borde vara passerat, enligt uppgift från hans
motor-trimmare Gunnar "Professorn" Lundström. Mattias är ännu en
av dessa depå-ungar som tagit vid där pappa slutat. För ingen har
väl glömt Mats Olsson? Mats har förövrigt 240´n kvar, och Professorn
hade försökt övertala honom att hyra en motor och köra Norrlands-
veckan. Attans att den övertalningen inte gick hem! Tänk att än en
gång få njuta av Mats Olssons körning!



Magnus "Mankan" Johansson, före Jonas Anderssons gamla S40 som
nu rattas av Ringström






Linus Westman är nog för ung för att veta om hur mycket respekt
han borde ha för Mankan, så han tog för sig fullt ut!
















Daniel Gillberg hade ingen bra dag på slottet... Inte ett enda problem-
fritt heat fick han vara med om! Bara hoppas det vänder till onsdagens
race i Piteå!


Jocke Evertsson imponerade också med sin 240, men tvingades
tyvärr bryta i A-finalen då förgasaren lossnade. Ett fel som inte
inträffar...


Thiger, Öhman, Sundell


Ooops, vart kan Oskars spoiler ha tagit i???




Patrik Ydrefalks hade ett dåligt heat, men det var också genom-
dåligt. Först åkte han av i BDX-kurvan och sen snurrade han i
velodromen














Värmen till trots var det nog inte meningen att Johan Sandows bak-
lucka / ruta skulle vara öppen. Måste ha varit mekaniker-fel!!! (ler)
Mekaniker för dagen var Kent Andersson, ex-mekaniker till vår
mesta mästare Håkan Johansson. Via Kent fick jag äran att lära känna
Johan och hans far, två riktiga spjuvrar som det var skoj att slänga
käft med! Om bara Johan kunde få en riktig bil även han, med drift
i rätt ände!!!










Alerta Johan Riström har servat med plasten med i bilen redan innan
man lämnat "bandepån"






Emil Öhman passerar pappa Thomas i en superläcker och total-juste
omkörning. Första heatsegern över pappa blev ett faktum!


Sundell, Wikström, Arnesson


Anton Marklund får en liten luftfärd, men det slutade lyckligt!


Mattias Olsson och Fidde hade en liten sammandrabbning












Kristoffer Andersson och Andreas Sandberg


Daniel Wall utan bakdörr


Andreas Sandberg och Kristoffer Andersson hade en ordentlig fight
i något varv, som till slut avslutades med en halv-snurr från Kristoffers
sida. Där jag stod såg man inget ojuste, domarna gav ingen flagga,
och Kristoffer var inte upprörd när han intervjuades av speakern,
vilket tyder på en juste fight!


Evertsson var grym i starterna!


Likaså Thomas Öhman, men titta längst bak i fältet så ser ni
fighten mellan Holmkvist, Bergström och Sandberg










Efteråt var Andreas Sandberg mest lycklig över att han inte rullade!


Andreas Sandberg och Johan Riström. Johan som förövrigt hade en
klart positiv åsikt om sin uppgift som funktionär : - Jag har ju klart
bästa platsen!   Var ju inte direkt något man förväntat sig att höra
från den som ska tillbringa sin dag med att flytta en "bock" fram och
tillbaka...


Urban Bergström kände på vaggan även han


Per Berglund tog starten i A-finalen före Linus Westman. Westman
chansade och tog alternativet direkt, något som lönade sig. I
synnerhet då Per Berglund la framhjulet och fastnade i curbsen på
den nya YA-kurvan på Kalix-banan (efter velodromen) och snurrade
bort sina segerchanser. Linus som hamnade i damm-molnet efter,
var glad att inte även han sumpade sina chanser då även han var
utan sikt för en stund.


I samband med snurren fick Per även punka, men trots det inter-
mezzot och i kombination med att Fredrik Larsson inte kunde komma
till start i B-finalen (motor-balken gick av i C-finalen) så tog Berglund
över ledningen i det totala SM´et.


Linus Westman och Mankan hade en liten fight


Men sen rasade Mankans bakvagn ihop. Trots det slutade han
2:a


Johan Riström var först framme och gratulerade Linus Westman.
Linus far Micke, var gladare än glad : - Jag tror jag grät hela sista
varvet!!!, förkunnade en över-stolt fader!
- Vad månde det biva av denna pojk?!, frågade sig Johan Riström
efteråt, och åsyftade framförallt det iskalla lugn grabben besitter.


A-final supernationell, Tiger tog en klar ledning, men fick senare
punktering och rasade i fältet. Men diverse incidenter och brutna
lopp, gav honom sedan en fin andraplats.





Jimmy Holmkvist fick en smäll i framvagnen så ratten lossnade. När
han väl fått den på plats igen, kunde han så när köra ikapp Thiger.
Men den fjärdeplats han trodde ha kört sig till, förbyttes i en tredje
då det visade sig att Thomas Öhman varvat Thiger under gulflagg
och därför uteslutits.




Micke Wikström hade bra kontakt med Ydrefalk, men snurrade
bort sig kort efter denna bild


... och fick även bryta med punktering


Välförtjänt vila för trötta bilar i dagens parc ferme


C-final klass 2400 cc




Fredrik Larsson fick tyvärr aldrig chansen att ställa upp i B-finalen,
trots sin seger i C-finalen, eftersom motor-balken gått av i hans
Hyundai.


Urban Bergström vann C-finalen före Andreas Sandberg och Emil
Öhman


Podiets nedre hälft i klass 2400´s B-final


Jocke Evertsson tog en välförtjänt seger i B-finalen och gick klockrent
till A-final tillsammans med Micke Fahlström till vänster om honom
i bild. Men tyvärr lossnade ju alltså förgasaren där, och Jocke fick
aldrig chansen att visa vad han gick för.


Thomas Öhman vann B-finalen i supernationella, före Oskar Sundell
och Urban Bergström


Notte Junior slutade femma


Dagens man bland juniorerna, Tommy Johansson, snurrade bort en
klar seger på det allra sista varvets sista del av A-finalen, på samma
ställe där även Per Berglund snurrade bort en möjlig segerchans i
klassen 2400. Detta innebar även att Tommy tappade SM-ledningen.
Man får hoppas på nya tag i Piteå!


Junior-podiet




Kalix snabbaste par! Alexandra Karlsson fick vara civilklädd under
lördagen, men söndag hoppas vi verkligen att hon får visa grabbarna
vad hon och den gröna Asconan kan på Kalix-banan. Spana in de
för helgen grönlackade naglarna! Nice!

A-final klass 2400 cc


Podiet med Westman, Mankan och Ringström


Linus Westman matchar bakgrunden och var både en glad och
värdig segrare! Hoppas bara den här goa grabben håller kvar fötterna
på jorden och fortsätter att vara samma person både privat och som
förare. Då har han alla möjligheter att gå hur långt som helst!


Micke Wikström och Oskar Sundell fick finna sig i att stå utanför
podiet i A-finalen. Wikström med punktering och Sundell med
troligt motorhaveri...


Patrik Ydrefalk tog i och med dagens seger över SM-ledningen från
Jimmy Holmkvist. Enligt Jimmys beräkningar med en hel poäng!


Ydrefalk, Thiger och Holmkvist, männen för dagen i Supernationella


Roy "Notte" Olsson med sin talangfulle son.

2011-07-04
BRAGE LUNDMARK, jag säger bara BRAGE LUNDMARK! Det är en bra sammanfattning om det mest spektakulära med dagen.
 

Världens bästa Brage och Sofie Lundmark!

I alla fall enligt de rapporter jag har fått. Karl-skrället har ju t o m spöat Juha Talvitie i en Subaru Impreza WRC, med en VOC 940! Men så är det också en makalös chaufför. Dock var han absolut inte överlägsen i VOC, för motståndet är ju halva toppen i Sverige-serien i form av Thomas Lahti och Lasse Johansson, kryddat med Anders Nilsson. Dock väntar jag på resultat innan jag uttalar mig om ordningen på resten av pallen, utmed Brage, förutom att Lasse fick bryta med trasigt fjäderben.


Lasse Johanssons bil är inte bara snygg, den framförs på ett härligt
sätt också!


För att inte tala om vad man gillar Thomas Lahtis framfart!


Lars Wennberg




Johan Löfgren var längst ut i periferin, men tillräckligt mycket av bilen
var kvar på vägen...


... för att det skulle gå bra ändå! Kolla blombuketten i stötfångaren!
I den här bilen åkte undertecknad förövrigt sin första tävling som
kartis. Det var ett Månstråk i Råneå, och vi vann!!! 1997 var året!


Samuel Miettinen, juniortalangen som gjort comeback. Samma höga
fart, men betydligt mer städad körning. Varningsflagga höjd, och nu
ska han bygga 940 också!


Min bilsportfotograf har även andra talanger, så när dessa flygande
farkoster passerade hamnade även de på bild!


Har väl med farten att göra för att stimulera avtryckarfingret...?!


Anders Nilsson inledde Elit-gänget i VOC, och kolla attacken!


Inte var det sämre från Brage Lundmarks sida heller...

... och Lasse Johansson underströk att hela gänget vaknat på åkhumör!


Thomas Lahti var nog den mest städade i gänget, något förvånande
faktiskt. Men det tar han nog igen på Kanonrundan om en månad!




Samuel Miettinen


Erik Wiklund cruisade på med sin 240 i morfars-kostym. Tyvärr körde
han fel på sista sträckan och fick max-tid, något man inte var ensam
om heller...

'
Sofie hade koll på sträckningen, och lotsade Brage helt rätt!






Medan Lahti däremot också körde fel. Till skillnad från Erik Wiklund
vände han och korrigerade sitt fel, och slapp därmed maxtid.



Anders Nilsson är koncentrerad inför start, och Greger Hägg verkar
domdera nåt med hela handen i högerstolen!



Totalvann gjorde friskusen Jan-Olof Marklund i alla fall, med sin Lancia. Han fick ihop bilen fredag kväll och ringde och efteranmälde sig. Att det går fort för det ekipaget är ju inget nytt, men det är ju inte alltid det håller i mål. En skön lirare, som avgudas av publiken!


J-O Marklund fick ihop bilen i sista stund, och fick en totalseger som
lön för sina mödor!!!


Juha Talvitie verkade inte ha någon av sina bästa dagar på jobbet,
men var i alla fall enligt uppgift trevlig att se på med sin breda och
brutala körning.



Mattias Rönnqvist







Juha Tytärniemi




Grupp H 2 wd vanns av Krister Etting, och utan att egentligen ha nån jätte-koll, så borde Etting ligga rätt bra till i totala DM-toppen trots att han missat en tävling helt och hållet. Får återkomma till det när jag får tag på nåt officiellt resultat.


Tommy Jakobsson




Krister Etting knep segern i 2-hjulsdrivet



Peter Johansson drog av en drivaxel, och fick aldrig chansen att få
njuta av Fällträsk. Synd, för där hade han givetvis varit vass! Frågan
är väl i och för sig var denna förarbegåvning inte är vass???



Men bredast av dem alla, körde Jan-Olof Renberg! Här syns ett skol-
boksexempel på hur man samtidigt frälser fotografer och publik, och
ändå tar sig helskinnad i mål! Bakhjulsdrivet är bäst!!!!!!!!






Men faktiskt måste jag ge framkrafsarna lite credit, för Tommy
Jakobsson åkte stiligt här...


... och likaså Krister Etting!


Förmodligen är de lite smyg-sugna på bakhjulsdrivet även de! (ler)


Finsk Ascona - hjärtat klappar alltid för Ascona!


Dock inte lika hårt klapper för Ascona A som B, även om Leif Jonsson
har en riktig pärla!






Renberg fick problem med tändsystemet på sista sträckan och tog
sig med knapp nöd i mål.









Henry Nilsson värvade Maria Aldenlöv till högerstolen, i sin ny-inköpta
Golf som fått överta jobbet efter hans trotjänare till Saab.


Ekonomi-klassen vanns av Jonas Rönnlund, som varit totalt omutbar hela året. Tvåa slutade Lars-Erik Henriksson, med en comebackande Theres Aldenlöv i högerstolen! Så härligt, för är det nån plats nån ska vara på, så är det Theres i L-E´s högerstol! Där har hon suttit sen hon var 13 år, och jag hoppas hon får sitta där till det är dags för rollator!
Ingemar Svensson trodde att han hade en dålig dag, och var super-missnöjd efter första varvet. Senare visade det sig att det inte alls varit så dåligt som han trott, och andra varvet gick ännu bättre så han slutade trea.


Biltema var huvudsponsor till dagens event, och första sträckan
kördes som en RS i gammal hederlig parkerings-anda. Larre Ohlander
var först på bild i Roberts bildsamling från dagen.



Roger Eriksson har uppenbarligen inte sålt sin Kadett än (ligger på
blocket)


Jonas Rönnlund, giftigheten själv bakom ratten, uppenbarligen även
i sommarföre!


Lars-Erik Henriksson hade bra fart, förmodligen hårt pådriven av
kommandoran Theres Aldenlöv






Ingemar Svensson hade bra fart på grejorna, även om han själv
tyckte det gick i slow-motion









En lat dag i solen, för service-personalen till Jonas Rönnlund. Kanske
dags att börja träna sig putsa, så de kan hålla klass på DM-guldet som
nu bara ska defileras hem på Kanonrundan 13/8



Rally-idyll! Rally är vackert! Fällträsk-sträckan var populär bland
förarna, som var mindre roade av körningarna på banan.

That´s all friends, och klockan har nu speedat iväg till nära 23-slaget. Men vad gör man inte för sina bild-sugna vänner ute i landet?! Robert har smitit i bastun, gav nog upp hoppet om att jag skulle bli klar. Men nu jäklar, nu blir det bastu för mig! På återskrivande!