Andreas Israelsson

2018-05-23

Andreas Israelsson


foto: Angelika Eriksson                                                    foto: Magnus Andersson
 

Tävlingsbil: BMW M3 E36
Ålder: 32
Klubb: Vansbro MK
Bor: Dala-Järna
Yrke: Reparatör inom industrin
Team: Pappa Lasse Israelsson, mina bröder Daniel och Joakim Israelsson, Martin Sörlisten, Henrik Carlsson, sambon tillika kartisen Angelica Eriksson och mina underbara döttrar Holley och Nickey Sponsorer: Grevens Bil och Tjänst
Favoritbana: Höljes
Tidigare tävlat: Folkrace och rally
Klass: 2400
Anledning till val av klass: Gillar att det är den största klassen och att det är gott ryt i bilarna.
Mål med säsongen 2018: SM-guld i backe eller rallycross, gärna båda

 

Andreas Israelsson är rally-killen som plötsligt kom på att han skulle köra rallycross. Bilen inhandlades bara några veckor innan SM-premiären i Höljes i början av maj, och inte var det med lång framförhållning han gick från plan till handling heller.
- Det kom jag på när inbjudan till Höljes ramla in. Då vart det superspontant, som vanligt!

 

Rallyskorna är inte heller lagda på hyllan, där tävlar Andreas vidare med sin Golf. I rallycross råkade det bli en BMW, som bland annat tidigare rattats framgångsrikt av norske Stefan Åeng. Det känns ju inte som en helt enkel uppgift, att hoppa mellan två så olika bilar, och med drivningen på olika ställen.
- Jag har tävlat med både och hela livet. Är väldigt anpassningsbar till olika bilar och gillar utmaningen.

 

När många tar paus mellan SM-tävlingarna i rallycross, håller Andreas tempot uppe genom att köra både rally och backe, och han är inte blygsam med sina målsättningar.
- SM-guld i backe eller rallycross, gärna båda!

 

Men varför ska man hymla om något som är fullt möjligt – det här är nämligen mannen som har koll på både ratt och pedaler, och efter två körda SM-tävlingar ligger han också tvåa i SM-tabellen. Detta trots att bilen alltså inhandlades så nära SM-premiären, att han knappast kan ha hunnit få många tränings-minuter i den. Risk finns att tempot kan skruvas upp ytterligare ett snäpp, när Andreas hunnit köra in sig på bilen.
- Blir hårdkörning i Lycksele då jävlar ska dom få åka!

 

Hur kommer det sig då att det blev bilsport för Andreas?
-Bilar finns i blodet. Farsan har åkt rally sen evigheter. Åker även än i en riktigt potent Ford Escort mk2 rallybil.



Karaktäriserande för Andreas, är att han hela tiden har nära till skratt och skämt, gärna på sin egen bekostnad, och på banan är han varje fotografs dröm, med sin brutala körstil där gruset yr, trots att han ändå åker vägvinnande.

 
Brett och fränt, till och med bakom spakarna på en framhjulsdriven Golf – Andreas Israelsson bjuder verkligen på show när han är i farten!                                                           Foto : Urban Jansson
 

Michael Jons

 
 
2018-05-20
 
 
Michael Jons
   
Foto: privat Michael Jons


Tävlingsbil:
Skoda Octavia
Ålder:
45 år
Klubb:
Siljan Bil Racing Klubb
Bor:
Avesta
Yrke:
Civilingenjör elektroteknik 

Team: Jons Motorsport

Sponsorer: Koppardalens mekaniska, Dala Elektro & Motor Konsult AB

Favoritbana: Bollnäs

Tidigare tävlat: RC 2350 cc (motsvarande dagens 2400)

Anledning till val av klass: Ville åka en klass där man får bygga om bilarnas hjulupphängning och drivlina men ändå till en rimlig kostnad.
Mål med säsongen 2018:
Målet med säsongen är att hinna åka 4-6 tävlingar, och att nå någon final kanske. Just nu ser det inte ut att bli nån mer SM-tävling. Har inte riktigt ekonomin eller tiden till det. Men det kan ändras!

 

Michael Jons väg in till sporten, gick via en äldre bror som körde folkrace, där även Michael började som 15-åring.
- Första bilen var morsans gamla lantbrevbärarbil, en Saab V4 som jag och farsan byggde om till folkracebil.
Efter det har många bilar passerat genom garaget hos familjen Jons, dock inga fler framhjulsdrivna för Michaels del.

Framgångar har det också blivit genom åren, med en hel del A-finaler och någon totalseger, där segern i Fläskracet i Falun i början av 1990-talet rankas som den största.


Men allt har sin tid, och efter nära ett decennium var Michael mätt.
- Efter nästan 10 år tröttnade jag på anbud och bilslakt.

Valet föll nu istället på rallycross, som fortfarande är bilkörning, men på ett lite annat sätt.
- Tjusningen med rallycross är farten samt att det är tiderna som räknas.

 

Debuten i rallycross kom 1997, i klassen som motsvarar dagens 2400, men som då hade en volymbegränsning på motorerna på maximalt 2350 cc (mot dagens 2400 cc). Bilen Michael körde då, en Opel Ascona B, hade han byggt själv. Bilen hade ovanligt nog Opel-motor, till skillnad från flertalet andra som både då och delvis även nu, väljer att tävla med Volvo under huven, oavsett vilket märke karossen kommer från.
- Jag gjorde i stort sett allt själv på den bilen. Visste väl inte vad jag gav mig in på antar jag.

 

Största meriterna i rallycross, är två andraplatser i deltävlingar i Svealandscupen.


Michael är inte den som direkt slår på stora trummorna om sin egen förträfflighet.
- Vet inte om jag har några styrkor direkt. Starterna kanske, trivs i regnföre av någon anledning. Kanske passar min körstil bättre då. 


Klara Andersson

2018-05-15

Klara Andersson
 

foto : privat                          foto : Magnus Hansson
 
Tävlingsbil: BMW 120.
Ålder: 18 år.
Klubb: SMK Hörby.
Bor: Löberöd.
Yrke: Studerande.
Team: Klara RX
Sponsorer: Valvoline, Trendab, EM service, OMP, BraIGasen, Hydroscand, Skåne Däck, Malatesta, P-E Lack, Lindahls Bygg, Huddig, Hörby's JM Entreprenad, Hurva Bildemontering.
Favoritbana: Alla banor.
Tidigare tävlat: Tävlat i karting i 6 år, både nationellt och internationellt.
Klass: 2150 för Juniorer. Jag har valt att köra denna klassen eftersom det är den perfekta nybörjarklassen för nya rallycrossförare!
Mål med säsongen 2018: Köra så många varv som möjligt och utvecklas som förare.

Vi som lever med bilsporten brukar skämta om att ”vi har det i blodet”, nästan som en positiv ”sjukdom”, av både smittsamt och ärftligt slag. Klara Andersson är ett klockrent bevis på det senare. Båda hennes föräldrar, Håkan Andersson och Pia Nystedt-Andersson, är välkända raceprofiler som haft stora framgångar i rallycross. Dessutom har Klaras morfar och morfars far varit aktiva i sporten, och sist men absolut inte minst, är det väl få som missat storasyster Magdas framgångar i rallycross.
18-årige ekonomi-studenten Klara, är själv något av en inbiten sport-nörd, som började spela hockey redan som 3-åring. Hon har hunnit testa flera olika sporter, men när hon som 8-åring fick prova på karting, bleknade det mesta.
- Tack vare kartingen lärde jag mig grunderna i hur man tävlar i motorsport. Jag har alltid älskat det som varit lite farligt, och att köra snabbt var verkligen något jag tyckte var roligt!

Den tuffa tjejen från Löberöd har inte varit blyg att ta för sig heller, och 2010 vann hon både SKCC (Sydsvenskans Kart Champion Cup) och KCV (Kart Cup Väst) i karting (klassen Micro).
- Jag spelade hockey i 10 år, vilket var en väldigt stor del i mitt liv. På ett sätt önskar jag att jag inte hade slutat eftersom det är en otroligt rolig sport, men å andra sidan var det motorsporten som gällde och det var denna jag brann för. Jag har även spelat fotboll i några år och gymar regelbundet. Jag älskar all form av träning, exempelvis boxning är en favorit!

Klara fortsatte med karting drygt 5 år, men lade av 2013 för att börja tävla i JRX i rallycross.
- Oturligtvis lades den klassen ner och det fick bli ett ofrivilligt uppehåll fram till 2018. Under dessa 5 åren har jag inte tävlat något men har fokuserat mycket på fysiken och att vara mycket med min syster Magda på hennes tävlingar för att lära mig så mycket jag kan.

Man skulle kunna tänka sig att det kunde vara lätt att hamna i skuggan av en så framgångsrik och duktig syster som Magda, och det finns förmodligen många exempel på syskonrivalitet av det negativa slaget. Men det är inget problem hos familjen Andersson i Löberöd.
- Att kliva in i rallycrossvärlden med Magda Andersson som storasyster är ju ganska stort. Jag är otroligt stolt över hennes framsteg och ser hennes framgång endast som positiv för mig, då jag kan ta mycket lärdom av det. Såklart känner man en sorts press då man har många ögon på sig, men jag ser enormt mycket fram emot att skapa mitt egna varumärke och utvecklas som förare, och inte bara vara "Magdas lillasyster"!

Blott 18 år gammal, resonerar Klara som om hon hade massor av erfarenhet i bagaget, och kanske är det något man får med sig i ett race-arv, att man inte behöver göra alla misstag själv, och man vet vilket jobb som måste göras – inte bara ute på banan.
- Sociala medier och träning är minst lika viktigt och det är många pusselbitar som spelar roll. Utan sponsorer är man ingenting i motorsport och dessa kommer inte automatiskt. Sedan har jag också alltid älskat att träna och pressa mig själv, vilket man har väldigt stor nytta av inom bilsport även om det inte verkar så!

En förebild som inspirerat Klara på flera sätt, är Ken Block.
- Hans youtube-videor har spelats non stop sedan jag var ungefär 10 år gammal. Att kombinera en talang som förare med en stark karaktär är något som motiverar mig enormt!

Den här säsongen kommer Klara att tävla som junior i SM, med en BMW 120. Hon är realistisk med sina målsättningar för säsongen, och fokus ligger på att får köra så många varv som möjligt och utvecklas som förare. Samtidigt har hon även mål som kan tyckas vara utopiska, men siktar man mot stjärnorna kan man i alla fall nå trädtopparna:
- Mitt mål inom motorsporten 2018 är att utvecklas som förare och köra så många varv som möjligt. Mitt mål i livet är att en dag bli världsmästare i rallycross, men det dröjer några år!

Det saknas inte pannben hos den här tjejen, och hon kommer med all säkerhet att göra allt som står i hennes makt för att nå sina mål:
- Det som kommer göra mig till mästare är att jag är en otrolig tävlingsmänniska som bara blir starkare av motgångar. Jag älskar att träna och förbättras. Jag har alltid gillat all form av tävling, vare sig det gäller spökbollen på idrotten eller en VM tävling i J60 i Italien. När jag väl har ett mål gör jag allt för att nå det.

Räkna med att vi kommer att få höra mer om den här tjejen!
 

För er som vill följa Klaras framfart, gör ni det enklast här:

Facebook= @klaraanderssonracing
Instagram= @klaraanderssonofficial




Emil Hultenius

2018-05-15

Emil Hultenius

 

Tävlingsbil: Saab 99
Ålder: 18
Klubb: Jönköpings Motorklubb
Bor: Forserum
Yrke: Går i skolan inriktning transport
Team: Hultenius Motorsport
Sponsorer: Forserums rör Ab. FMT Automation.
MECA. Kindboms billackering. Gullabo rallydäck. Js plåt och lack. Oasen
Favoritbana: Strängnäs
Tidigare tävlat: Folkrace 2014-2017. Rallycross 2017-
Klass: Klass 4 2150
Anledning till val av klass: Dels det billigaste steget från folkrace och en jämn och händelserik klass.
Mål med säsongen 2018: Att bli topp 3 i Sydsvenska RX-serien. Hade varit kul att slutföra JSM serien eftersom det har börjat så bra, men resorna upp till Kalix och Lycksele hittas varken tid eller pengar till.

Emil Hultenius är unga super-talangen, som är uppvuxen mitt i en bilsporttokig familj.
- Jag är uppvuxen med motorsport, mamma och pappa har tävlat i alla år och min släkt likaså, så det har blivit som en livsstil.

Själv debuterade han i folkrace 2014, och redan 2016 började framgångarna hagla över honom. Det blev seger i 12 av 19 tävlingar, där segern i NGK Masters blev kronan på verket. 2017 var det dags för debut i rallycross, och i avsaknad av junior-klass fick Emil dispens för att tävla bland seniorerna i 2150. Vilken debut det blev, med seger i första tävlingen och en slutlig tredjeplats i Sydsvenska RX-serien!
- Jag lyckades vinna min första rallycross-tävling, vilket kändes makalöst!

 foto: privat Emil Hultenius

Många undrar förstås vad som är tjusningen med rallycross, och det finns förmodligen flera svar på den frågan.
- Tjusningen med rallycross är att det handlar mer om att den som är snabbast oftast är med i täten, och det krävs inte en massa tur. Det känns som det handlar mer om förarens kapacitet i rallycross jämfört med folkrace.

Vilka egenskaper är det då som gör Emil till en så framgångsrik förare i både folkrace och rallycross, sin ringa ålder till trots?
- Mina kvaliteter är att jag är väldigt lugn under tävlandet, fokuserar väldigt mycket på spårval och taktiker inför heat.

Emil verkar vara debuternas man, med tidigare nämnd seger i första rallycross-tävlingen och vid det som blev hans första SM-tävling i rallycross i Strängnäs (12/5 2018) blev det en andraplats i finalen, men SM-ledning efter att ha varit bäst i kvalen. Nu väntar Arvika om några veckor, men tyvärr ser det inte ut att bli fler SM-tävlingar efter det, trots den fina inledningen. Om inte något oförutsett inträffar förstås:
- Om det hade gått bra i Arvika och vi hade fått sponsring så är det nog inte omöjligt!

Med andra ord bara att hålla tummarna att nån godhjärtad sponsor dyker upp och ser till att Emil blir med och fightas om SM-guldet hela vägen in i kaklet!

Fina rally-framgångar för Lahti & Wikström

Lahti och Wikström ångar på i Rally SM

När man har få utövare, är det tur att de som är aktiva sköter sig med bravur.
Kalix MK´s Tomas Wikström fortsätter att lotsa NMS Bodens Thomas Lahti till nya framgångar.
2018 inleddes med stenhård sekundfight mot NMS Bodens Michael Wikström, där man till slut fick vika ner sig, slagna med endast tre sekunder på Boden-tävlingen North Rally i januari. Äventyret har därefter fortsatt med DM-tävlingar blandat med SM, trots att planen från början bara var att åka SM-deltävlingen i Vännäs.
- Vi hade bara tänkt åka i Vännäs, men då gick det ju bra där, så då sa vi att vi åker i Östersund också. Sen gick det lika bra där, och då bestämde vi oss för att åka även Sydsvenska. Men nu har vi bestämt oss för att åka det som är kvar, berättar Thomas Lahti.

 
Det blev tredjeplaceringar i såväl Vännäs som Östersund, samt även finalkörning på prestigefyllda SM-veckan i Skellefteå, och det trots att man haft ett mystiskt fel på motorn som kommit och gått, och därför varit extra svårt att få lokaliserat och eliminerat. Men i samband med Sydsvenska rallyt, passade man på att besöka Sandåsens Motor, och där lyckades skickliga aktörer med datorns hjälp få bukt med problemet.


Thomas x 2 var i helhet nöjda med sin insats i Sydsvenska rallyt.
- Det gick bra från början, men till andra varvet kom det fram så mycket sten, så man blev rädd att få punktering och körde för sakta. Jag blev feg helt enkelt!, konstaterar Lahti.

Genom åren har många ord använts för att beskriva Thomas Lahti och hans framfart mellan plogkarmar och tallar, flertalet av de använda orden är superlativ, och med 100%-ig garanti är ”feg” inte ett ord som någonsin använts om mannen. Däremot kanske man kan ana att 50-strecket närmar sig, och en gnutta vishet kanske har smugit sig in mellan hornen som växer i hjälmen.
Dock blev det ett halleluja-moment i alla fall, den påstådda fegheten till trots:
- Det gick för fort över ett krön, så vi drev väl ut en 25 cm och prickade en liten sten som krökte ett stag i bakvagnen och slog sönder däcket.

Det var inte mer än ungefär 1,5 km kvar till mål, men ingen service innan nästa sträcka. Man kunde givetvis själva byta däcket, men staget i bakvagnen var inget att göra åt förrän nästa service.
- Vi fick köra med hjulet på trekvart, och en bil som inte ville gå rakt. Sträckan var 17 km lång, så vi tappade mycket tid.

Därefter gjorde mekarna ett fantastiskt jobb på servicen, och man kunde ta sig i mål till en fin fjärdeplats, och ligger fortsatt med på bronsplats i SM-sammandraget, med endast två poäng upp till silverplatsen.

På frågan om hur Kalix MK´s eminenta co-driver skötte sig, blev svaret kort och koncist:
- Utmärkt!

För oss som inte varit ner på Sydsvenska rallyt, hade Thomas en målande beskrivning och liknelse:
- Det är helvetes krokigt och stenar nära vägen, det gäller att hålla sig mitt på vägen. Det var fler kurvor på 17 km långa SS7, än en hel Kanonrunda någonsin har haft!

Nästa äventyr som väntar Thomas x 2, är SM-deltävlingen i Askersund om tre veckor. Därefter blir det några DM-tävlingar, men troligtvis blir det den silverfärgade reservbilen som får jobba då, så den röda får vila sig i form till SM.

Stort TACK till Joel Carlsson, JC Rallypics, för hjälp med bilder!


Niclas Härdevik Norström

2018-05-08

Niclas Härdevik Norström
 
       foto: Magnus Andersson                                                                                       foto: Eilert Gezelius
 
Tävlingsbil: Ford Escort RS
Ålder: 41
Klubb: MSK Hammaren
Bor: Kolbäck
Yrke: Valsverksarbetare
Team: Norström RallyX
Förare Niclas Härdevik Norström, Fru Camilla är spotter, organiserar och sköter markservice. Barnen Svea och Melker. Mike Edlund, Björn Andersson, Romas Mazvilis, Viktor Jansson, Ola Kilestad, Örjan Leo.
Sponsorer: EM Logging, LPR Billackering, Widerström schakt, Hedbäcks Maskinservice, Qstar, Synbar, Cirkle K i Sveg, Karl Hedin i Sveg, Mobergs glas i Sveg, Däckab i Sveg, Centralglas Eskilstuna, Sellholm Tuning, Mats Bilservice, Fotograf Magnus Andersson, Paniro Renoveringar, Swerock-
Favoritbana: Strängnäs
Tidigare tävlat: Folkrace till och från (1996-2005), RC 2150 (2006-2008), RC 2400 sedan 2009.
Klass: 2400
Anledning till val av klass: För att Supernationella är för dyrt. 2400 är också dyrt, men vi kör så länge vi känner att vi klarar det.
Mål med säsongen 2018: Försvara guldet från 2017

Regerande svenske mästaren i 2400, Niclas Härdevik Norström, är inte det minsta mätt på guldmedaljer. Tvärtom, för siktet är inställt på repris redan i år!
Hans motorsportintresse har funnits hela livet, då hans pappa tävlat i både rally och rallycross, och dessutom hade hans morbror Kent ett brinnande motorintresse, som smittat av sig på Niclas.
Det dröjde ändå till 20-års åldern, innan Niclas började tävla själv.
Först var det lite sporadiskt tävlande i folkrace, innan det till slut blev rallycross 2005. Niclas började i klassen 2150, men sedan 2009 är han en både trevlig och viktig kugge i 2400.

Fram till 2016 var det BMW som gällde, men nu är det en Ford Escort som rattas. Att det blev ny bil, som uppenbart passar Niclas som handen i handsken, kan tillskrivas hans fru Camilla:
- Att vi byggde ny bil är faktiskt Camillas "fel". Hon sa att antingen uppdaterar vi BMW'n så vi kan ta SM-guld, eller så bygger vi ny bil så vi kan ta SM-guld. Annars kör vi Svealandscupen. Jag var lite mätt på BMW'n så det blev ny bil!

I dessa tider då så många andra väljer att köra just BMW, kan man undra vad som är bättre med denna nya Ford?
- Escorten är mindre och smidigare än BMW'n, och startar bättre. Oftast!

Klassen 2400 har vuxit och blivit ett riktigt getingbo till den här säsongen, men det finns ändå några förare som Niclas ser som extra stora konkurrenter till SM-titeln.
- Tuffaste konkurrenterna är Per Berglund, Mattias Ohlson, Rickard Gustavsson och Rasmus Olsson. Är dock osäker på om Rickard ska köra hela serien. Det finns även några nya namn i 2400 som jag tror blir att räkna med, som Simon Claesson och Rasmus Karlsson. Att försvara guldet kommer att vara väldigt svårt, men vi ska såklart göra vårt yttersta för att göra det!

Med tanke på att Niclas utnämnde dessa förare till aspiranter om medaljerna i SM 2018, redan innan SM-premiären i Höljes, börjar man nästan att undra om han är synsk. Han har nämligen prickat in sex av namnen som slutade topp-7 i Höljes – enda plumpen i protokollet var han själv, som hade en dag i fullständig motvind och missade final för ovanlighetens skull.
 
I september får vi se om det finns samma anledning till glada miner, som det gjorde i Västerås 2017. Här har guldmedaljen precis säkrats, och med på pallen står även Rickard Gustavsson (Brons i SM, men 2:a här) och Rasmus Olsson (Silver i SM, men 3:a här).                                              foto: Magnus Andersson
 

Fredrik "Fidde" Avelin

2018-05-08

Fredrik "Fidde" Avelin
 

                                                                              foto: privat Team Avelin

Tävlingsbil: Lexus IS200
Ålder: 29
Klubb: MSK Hammaren
Bor: Kolbäck
Yrke: Egen företagare
Team: Team Avelin
Sponsorer: Sahlbergs Cykel & sport, Ydrefalk Motorsport, Sellholm Tunning, Gillberg Miljö Frakt, Saluvagnar i Västerås, Däckcenter i hallstahammar, Ansta bildemontering, Masterway
Favoritbana: Strängnäs
Tidigare tävlat: BMW E30 i supernationell och 2400
Klass: Supernationell
Anledning till val av klass: Jag ansåg att driftkostnaden på supernationella och 2400 är ungefär densamma, och supernationella är fränare
Mål med säsongen 2018: SM-guld

29-årige Fredrik ”Fidde” Avelin, SM-vinnare 2015 och SM-brons 2017, är tillsammans med några andra förare även engagerad i ett slags förar-råd med sportens bästa för sina ögon, och samarbetar med rallycross-utskottet.
Fidde är uppvuxen med rallycross som en naturlig ingrediens i sitt liv, då pappa Anders haft mycket framgångar i både rallycross och backe.
Den Toyota Lexus IS200 som planeras bli en SM-vinnare 2018, blev klar precis i tid till första SM-tävlingen förra säsongen (2017).
- Det var ruskig tidspress för att få ihop den till första SM-tävlingen. Jag provkörde bilen första gången på grusvägen utanför garaget klockan 20.00 på fredagen före tävling!

Till i år är bakvagnen lite ombyggd i hopp om att få till starterna bättre. Det sitter en ny bakaxel från Ydrefalk Motorsport i bilen, med Unic diff och drivaxlar, och dessutom en helt ny motor från Motordesign.
- Målsättningen är såklart SM Guld, finns inget annat i sikte, förutsättningarna är bra, nu sitter det bara mellan ratten och stolen! Vi håller för närvarande på att bygga ny racebuss, en 15 m Volvo Carrus -04 och hoppas på att kunna ha den färdig till Lycksele v30!

Planerade tävlingar under säsongen är hela SM-serien i rallycross, två deltävlingar i Svealandscupen (för att få full poäng i SM enligt nya poängsystemet), och räcker tiden till finns även funderingar på att köra Back SM.

Erno Antikainen

2018-05-06

Erno Antikainen

 
Tävlingsbil: Bmw E30
Ålder: 42
Klubb: Skene MS
Bor: Berghem, strax utanför Skene
Yrke: Verkstadschef på 7H Bil
Team: Hagestigs Motorsport
Sponsorer: 7H Bil, LH Smide, Bygg & kvalitetskontroll, LML (Lundins motorsport lackering), 7H Fritid, Liljequist Byggservice, Autoexperten, Pean Sweden.
Favoritbana: Kalix! Å Skene då.
Tidigare tävlat: Folkrace, sedan 1998
Klass: 2150
Anledning till val av klass: Fantastisk klass, både sportsligt och ekonomiskt. Otroligt jämna bilar, alltid tajta heat och många startande.
Mål med säsongen 2018: Målet är RM-guld och totalsegern i Norrlandsveckan!

Erno Antikainen har tävlat med bil under två decennier, och liksom många andra rallycross-åkare har han sina rötter i folkrace, där han haft många framgångar. Denna glada friskus från Berghem utanför motorsport-metropolen Skene, som tävlat i rallycross sedan 2008, huserade först i närområdet i Götaland, och bara i framhjulsdrivna bilar. Men 2017 blev det helomvändning, med byte till BMW och bakhjulsdrift. Klyschan angående att ”en bra chaufför klarar allt” visade sig stämma mycket bra, snarast så att det blev något av ett genombrott för Erno, som var väldigt nära att vinna den prestigefyllda Norrlandsveckan!
Erno kallar sig själv ”en lagom gammal glad skit”, och skulle den glöd han visar för sporten omsättas i riktiga lågor, skulle brandkåren ha fullt upp!

Hur svårt är det egentligen att ställa om sig till bakhjulsdrift, efter så många år med framhjulsdrivna bilar?
- Att byta från framhjulsdrift till bakhjulsdrift var / är lättare än jag trodde. Är ju ratt och pedaler i båda sortens bilar!

Det är den sortens svar man får vänta sig, när man pratar med en som verkar ha mycket lättare att se möjligheter än hinder, men visst finns det tillfällen när det märks vad som sitter djupast rotat i systemet:
- Framhjulsdrift sitter ju liksom i ryggmärgen, blir det lite trängda lägen eller småpanik så kör jag som om de vore framhjulsdrift, vänsterbromsar till exempel, och det blir ju inte alltid så bra när man sitter i en bakhjulsdriven BMW. Men det kommer mer och mer, bara jag lyckas hålla mig lugn!

Den eviga frågan om vilket som är roligast eller bäst, har Erno också ett bra svar på:
- Bakhjulsdrift är mycket roligare att köra, åka på lite sladd, men framhjulsdrift går ofta fortare på banan. Sen så går det ju inte att hänga med i starterna med framhjulsdrift, och det är svårt att köra om!

Om fjolårssäsongen (2017) och sin bil säger han så här:
- Bilen jag kör i 2150 är en otroligt vacker och potent BMW E30. Genombrottet kom i Norrlandsveckan ifjol, där jag faktiskt dominerade i Kalix och Piteå, men tyvärr när de gällde så lyste orutinen igenom lite. Men jag avslutade RM-säsongen ifjol med att vara 3:a i Piteå och 2:a i Västerås!

I år blir det full satsning, och målet är att vinna både RM och den prestigefyllda Norrlandsveckan. Sättet säsongen har börjat på, tyder på att det inte är tomma ord, då det blev en andraplats vid premiären i Jönköping.

Vilka ser du som dina största hot mot att nå ditt mål med säsongen?
- Det är ett getingbo i 2150 i år igen, men om jag ska nämna nån, så är de Putte Alvarsson och Robin Lundqvist. Men de finns ju fler snabba åkare, många norrlänningar också!

Erno Antikainens skönhet, som förväntas bringa både guldmedaljer och prischeckar
hem till motorsport-metropolen Skene, innan säsongen är slut!              Foto: Privat

Simon Tiger

2018-05-06

Simon Tiger


Foto: Emelie Tiger Gustavsson                                                                    Foto: Eilert Gezelius

Tävlingsbil: Sveriges snabbaste Volvo 240
Ålder: 20
Klubb: Kalix MK
Bor: Kalix
Yrke: Markarbetare
Team: TeamTiger RX

Sponsorer: BD plast, Sura maskin, Miller Oils, Ekspjuth Bygg, SUVi Performance, Hallings, Nymans ställningsmontage, Kalix Maskiner, Urban Eriksson golv och kakel, Anderssons, Ica Drugstore, Svenska textfabriken, Momento, Motordesign, Malmströms motor, Skoogs bränsle, A-glas bildekor.
Favoritbana: Inte testat så många men Kalix är givetvis roligaste.
Tidigare tävlat: Några få folkracetävlingar, målvakt i bandy

Klass:
Supernationell,
Anledning till val av klass: Fanns redan en sån bil i familjen, delar bil med pappa-Fredrik.

Mål med säsongen 2018: Har inga stora mål direkt då det är min första SM säsong i rallycross och dessutom sjukt hårt motstånd. Men topp 5 är målet, och SM-finalen i Kalix ska de givetvis bli vinst

20-årige Simon Tiger från Kalix, har ett efternamn som blivit synonymt med rallycross, då pappa Fredrik haft stora framgångar i sporten. Simon har själv varit med sedan han låg i tryggt förvar i mamma-Marithas mage, men trots ett brinnande intresse har det inte varit självklart att Simon skulle börja tävla själv:
- Nej det har inte varit självklart att jag ska börja köra, körde några folkrace tävlingar men fick inte riktigt upp intresset för att köra själv förrän 2017, då jag provade 240´n på isen. Då tändes glöden i mig och nu är det bara rallycross i skallen på mig, absolut det roligaste som finns!

Simon har även spelat bandy, och var en talangfull målvakt som junior.
- Tränat litegrann med Kalix elitserielag men annars har jag bara spelat i division 1. Hade jag inte varit så lat så hade jag nog kunnat spela på lite högre nivå!

Nu ligger dock bandyspelandet lite på is, och hur det blir i framtiden vet inte ens Simon själv:
- Jag spelade lite förra säsongen men har tappat intresset för det då rallycrossen kom in i bilden, har inte bestämt mig om jag ska fortsätta eller lägga det på hyllan.

 

Första tävlingen Simon körde, var ett klubbmästerskap i folkrace då han var 15 år, men det blev inte många tävlingar i den sportgrenen.
- Har bara kört kanske 5 tävlingar i folkrace totalt, i bilar som knappt tagit sig fram, slutade med det, och sen har jag inte kört nånting alls förrän 2017 då jag hoppa in i supernationella klassen och tyckte jag klarade det hyfsat bra med tanke på hur lite jag egentligen kört.


Trots sin ringa ålder, har Simon hunnit med många tävlingar, men då ur ett depå-perspektiv. Att köra själv är dock något helt annat:

-Skillnaden är väll rätt stor, då jag själv kör är det mer prestationsångest, man vill ju prestera som man vet att man kan, men brukar bli stressad då det är tävling så kan bli lite fladdrigt. Men sånt försvinner då man får mer rutin, har ju som sagt inte många timmar bakom ratten.

Givetvis är det nerver inblandat även då Simon står vid sidan om, speciellt på senare år då han agerat spotter till Fredrk:
-Är jäkligt roligt att titta på även då farsan kör, brukar inte vara jättenervös, men jag måste ju prestera där också, och lägga upp taktik.

 

För många förare är garaget den stora baksidan med tävlandet, en nödvändig transportsträcka mellan tävlingarna. Men Simon har inget emot garaget, det är ju så han börjat sin karriär i sporten.
- Garagetiden hör ju till sporten, är ju roligt att vara och meka! Fast ibland så tar det ju såklart emot att kliva in i garaget och skruva i 8 timmar efter man har varit på jobbet hela dagen. Men så länge man slipper stressa så går det ganska bra.


Foto: Emelie Tiger Gustavsson

Linus Westman

2018-05-03
Medan snön ännu håller ett visst grepp om ljuva norr, står värmländska Finnskoga MK (Höljes) redo för att ta emot svenska rallycross-eliten i SM för klasserna Supernationell och 2400 på lördag den 5 maj, samt även RX Nordic för Supercar och Supercar Lites på söndag. Här på bloggen tänkte jag låta er möta några av grabbarna och tjejerna som döljer sig bakom balaklavorna, ikväll börjar vi med en stor guldaspirant i Supernationalla klassen, Linus Westman, Piteå MS:

Linus Westman


                                                                                                                              Foto : LiWe RX
 
Tävlingsbil: Toyota Corolla, byggd av Ydrefalk Motorsport. 3,2 L Volvo-motor byggd av Motordesign. Unic drivlina. Reiger fjädring runtom.
Ålder: 28
Klubb: Piteå MS
Bor: Norrfjärden
Yrke: Maskinförare, mycket inom gruvor
Team: LiWe RX
Sponsorer: SBM Bygg, Skoogs bränsle, Luleå Energiborrning, bdlight.se, C-upp Skylt & Reklam, Däckia Piteå, mfl
Favoritbana: Höljes
Tidigare tävlat: RC 2400 och RC Supercar (4WD)
Klass : Supernationell

Anledning till val av klass: Supernationell var den klass som var fränast då man var och kollade som liten. Det som lockar är att det är extrema bilar med ordentlig effekt. Absolut bland det coolaste man kan köra på en bra bana! Då det är riktigt varmt ute blir det ett kanon fäste!


Mål med säsongen 2018:
Vinna både SM-guld och Norrlandsveckan i rallycross

 

Linus Westman började tävla i rallycross 2008, men har vuxit upp med depå-livet som en naturlig ingrediens, där både pappa Micke och mamma Eva har en historia som tävlande i olika bilsport-grenar. Linus har hunnit med att ta fyra SM-silver i rallycross (2011, 2012, 2013 och 2017), och säsongen 2013 var han bara en poäng ifrån guldet. Dessutom har han ett hedrande SM-guld i Långnabb, isracingens motsvarighet till Formel 1 (2013), vilket var hans första och hittills enda säsong i isracing. Säsongen 2014 satsade Linus på Division 1, och det blev även två tävlingar i den klassen 2015. Men sedan blev det en ofrivillig time-out, då hjärtat började krångla. Men redan 2016 var Linus tillbaka, då med en Hyundai Accent, som inte blev gammal i teamet. 2017 inhandlades en Toyota Corolla av vad som kom att bli det årets SM-vinnare, Fredrik Larsson, en bil som byggts av kunniga familjen Ydrefalk i Laxå.


Alla meriter till trots, är förar-talangen från Råneå inte mer än precis 28 år fyllda.
Säsongen 2017 inleddes på allra bästa vis, men sedan gick det grus i maskineriet då både svänghjul och gulddröm sprack på näst intill hemma-plan i Skellefteå, och Linus fick nöja sig med SM-silver.
I år är siktet 100% inställt på guld.
- Nu är det bara guldet som saknas, och det är självklart att det är guldet jag siktar på. Men jag vill alltid vinna alla tävlingar!, berättar Linus, som även satsar stenhårt på att upprepa fjolårets seger i Norrlandsveckan i rallycross.

Bilen har inte fått några större nyheter, utan snarast bara förbättringar av småsaker, och givetvis har finishen setts över.
- Det ska bli kul att få börja säsongen med en bil man känner sig hemma i, konstaterar Linus, och man får väl anta att den tryggheten han börjar känna med bilen, betyder minst lika mycket som konkurrenternas nya motorer och andra vitala delar.

//Jenny Hapasari-Niemi


Vinterspecialen i Kalix

 
 
2018-03-05
I lördags (3 mars) var det tidig premiär av DM / FM i Racingspecial (sprint) i det nordligaste distriktet, då ny-uppfunna "Vinterspecialen" avgjordes i Kalix. Startfältet var inte det största, men kvaliteten på de som var med var desto större - och av födsel och ohejdad vana har jag lärt mig att i flertalet lägen uppskatta och fokusera på kvalitet före kvantitet - förutom världsliga ting som pengar möjligtvis...
 
Jag älskar snö, och mitt absoluta favorit-väder är när det snöar, gärna snö-storm - MEN inte när det är biltävling! Bilderna blir ju så dåliga, att man i efterhand funderar varför man överhuvudtaget bemödade sig att ställa sig i plogkarmen för att frysa om både fingrar och tår, när man kunde fortsatt att mingla med mysigaste sortens människor i depån?! Nåja, eftersom jag bara är en liten skit som inte har några ambitioner om att vara bäst, något jag ändå inte klarar av, så bjuder jag på skräpet jag lyckades få ihop i alla fall. Ni får väl ha lite fantasi om hur fint det hade kunnat vara, med en stor sol och minus ganska många snöflingor!
 

Det första problemet jag stötte på, var att Kalix Motorstadion var klart mindre gästvänligt för oss fotografer den här gången. Som sagt, jag älskar snö, men mina tax-ben är inte direkt skapade för att ta sig fram i meterdjup snö. Första omgången valde jag att gå i Benny Karlbergs fotspår - ett modigt drag i sig, med tanke på alla galenskaper som rör sig i den svart-vit-rutiga skapelsen från Gällivare. Men det gick ganska bra, även om platsen visade sig vara mindre foto-perfekt - aldrig bra att fota uppifrån om man vill ha fart i bilderna - men vad tusan, ni får fortsätta att använda er fantasi, och får ni fram en illusion av både ljud- och doftupplevelsen till era fantasier, så får ni en liten aning om hur härligt det kan vara, när livet är rally!
 

Kalle Nilsson, en av dessa guldklimpar som drar ett tungt lass i Kalix MK. Fantastisk ledare, med förtroende för sin stab, och mycket trevlig att jobba ihop med. Med ett ben i förarledet, har han också förståelse för att allt inte alltid går som man tänkt sig, och därför sköter han sina tävlingsledar-uppdrag med ett musikaliskt sinne, och roddar ihop det mesta så det blir bra för de flesta!
 
Mikael Johansson har bytt ut Volvon i garaget, och då blev det civila kläder och annan Volvo-körning. Någon bad mig ta hjälp av Micke för att slippa över plog-vallarna, men så mycket övermod kommer jag förmodligen aldrig att drabbas av, så att jag vågar sätta mig vare sig i eller på, eller ens i närheten av ett motordrivet fordon med den här dåren bakom spakarna! Räcker väl att jag vågar befinna mig i samma rum! Skämt å sido, det hade varit skoj att få se Micke bakom spakarna i en tävlingsbil istället, men den som väntar på nåt gott...
Somliga blir aldrig vuxna - och det är precis så det ska vara! Ivrigast av alla att komma till start, var Per-Erik Niemi, som delade bil med Mats Öberg.
När gubbarna kom i mål skrattade de så tårarna sprutade, och med det i åtanke trodde man ju inte att det hade gått jätte-fort. Men det visade det sig att det hade gjort - Perkas tid blev dagens snabbaste i standardklassen och räckte till seger, trots att han inte fick köra nån fler gång. Anledningen till skrattsalvorna, var att mannen i bild, Mats Öberg, hade gjort ett (o)seriöst försök att läsa noter. Det gick så där: -Han läste väl två noter, och sen sa han att "nu håller jag käft". Sen ropade han "gupp, sprätt eller nåt", och det var de noterna jag fick på den här sträckan, berättade Per-Erik när han började återfå talförmågan efter skratt-attacken. 
Motorsport är skoj. Dessa två silverrävar borde utnämnas till ambassadörer för sporten!

Sidbyte - efter att ha satt snabbaste tid var det dags för Perka att lotsa Mats. Frågan är om det blev särskilt mycket bättre notläsning - för redan i andra åket gick det på tok för duon ....

... som hamnade upp-och-ned i tillvaron! Det gick dock bra med både Mats och Per-Erik, och förhållandevis bra även för bilen, som dock entledigades från sin uppgift resten av dagen. 

Ett höftskott som jag trodde jag skulle få chansen att förbättra - men jag såg inte till det här härliga paret fler gånger under dagen. Sven-Ola och Aila Johansson fanns på plats och såg till att det fanns tre generationer av "Fröhandlar-Johansson" på plats.

Kenneth "Fröhandlarn" Johansson, i sin läckra ex-Lahti-pärla. Problem med kopplingen, skulle tydligen kunna bero på för kort urtrampningslager - så jag sa till honom att det borde gå att knäppa med fingrarna för då brukar "korta saker" kunna växa till sig ganska snabbt! Han trodde inte på min idé...

Staffan Johansson - frö-fri Johansson, som dock fröat av sig med två duktiga söner i branschen, som tyvärr inte fanns med den här dagen. Men å andra sidan klarar Staffan själv att hålla familjens fana på topp, med sin härligt publikfriande körstil!
 

Peter Johansson - började sin karriär i en Ascona B, och även co-drivern Tommy Jakobsson har en del av sitt motor-CV i en sådan gudabenådad farkost - så det förstår ni ju att dessa två herrar tillhör de personliga favoriterna - TROTS att de ramlat och stött sig och numera tar sig fram med sorkdrift, i ett sånt där märke man fått lära sig att bara brukar ha två hjul.

Peter fick en välbehövlig avrostning, inför SM-sprinten i Skellefteå om några veckor, efter en säsong som kantats av haverier och krångel så här långt. Den här dagen skötte sig bilen så pass att alla fyra åk kunde genomföras, och Peter var snabbast i tre av fyra åk - tyvärr var det bara det snabbaste som räknades och där var han en sekund för långsam och fick nöja sig med andraplats i trimmat 2WD.

En som också fröat av sig bra för sportens välbefinnande, är Anders Bergström. I högerstolen har han själv dottern Linnea, och medan sonen Rickard bygger på sin egen bil, roar han sig dagen till ära som högerstols-kompis till Mathias "Lill-Fröis" Johansson. 

Ingemar Svensson hade en bra dag på jobbet, och slutade 3:a i trimmat 2WD, och börjar nu få ordning på många detaljer i sin 940 som börjar arta sig till en riktig pärla.
 

Peter Forlund med sin skönsjungande farkost. Tog ett snack med denna bild-förstörande vandal, som i sitt samarbete med Öhlins blivit alldeles för skicklig på att ställa in fjädringen på bilarna, så varken han själv, Ingemar Svensson eller Staffan Johansson bjöd på några värre studsbilder - fina lyft, och fantastiska landningar - precis som en motorsnörd som jag egentligen vill se, men bilderna blir klart häftigare om det inte är ordning på torpet (ler)
 

Skogens konungar, Thomas Lahti och Tomas Wikström. Vill man ha sladdbilder och grus- eller snösprut, då ska man zooma in Thomas Lahti! Faktiskt vet jag ingen som har härligare körstil än denna galning, som otroligt nog fyller 50 år i år - när det gäller utseende (förutom hårfärg) och körstil har han inte åldrats en dag på alla år jag känt honom - enda förändringen är möjligen att han kör ännu fortare, och åker av mer sällan!

Förlåt, det blev många bilder som är nästan likadana, men det är liksom svårt att välja bort bilder på sladd-mannen Lahti - till och med när bilderna är så dåliga som den här gången!
 

Oskar Andersson var dagens enda rallycross-bil, så att han vann klassen var väl ingen större skräll (ler) Men hade fler varit med, kunde listan bakom blivit lång!

Samling vid Emmy Berglunds Golf - när man råkar glömma slå på fläkten blir det lite varmt. Men då är det inte dumt att ha Leif Burman som hov-mekaniker - så Emmy kunde köra vidare, dagen till ära med pojkvännen Måns i högerstolen - nytt blod som introduceras till sporten, sånt gillas!!!

Snyggast i depån?! Hugo Tiger var ute och motionerade matte Maritha.

En bild som verkligen illustrerar hur mycket det snöade - heeeeelt underbart väder, men feeeeel dag! I sånt här väder vill jag vara i stugan och leka med hundgänget, men inte fota rallybilar!
Thomas Lahti-style - fort, fränt och trasig kofångare - då ger man publiken valuta för pengarna!

Finurliga filurer filosoferar - Benny Karlberg, Janne Forslund, Fredrik Johansson och pappa-Hapasari håller förmodligen på att lösa världsproblemen.
När Kenneth "Fröhandlarn" Johansson körde med Asconan i Appendix K, klagades det över att det jämt gick sönder. Undrar om man fortsätter skruva av gammal vana - för en Volvo går väl aldrig sönder?!

Här i vinter har vi gjort en viktig evolutions-upptäckt - Tomas Wikströms supertrevliga sambo, Susanne, är en syster till Thord och Tommy Thingvall - inte undra på att man tyckte om kvinnan från första början - bara man hör namnet Thingvall blir man alldeles varm i kroppen - svårt att hitta trevligare och snällare människor! Susanne är något av en doldis, som säkert många har missat. Men om nån funderar vilket som är hon, så är det bara att söka upp Thomas Lahtis bakre ko-fångare - förmodligen hittar ni Tore Lahti i ena änden, och Susanne Thingvall i den andra - precis som på den här bilden, för det är en vanlig syn. Enligt säkra källor är Susanne utnämnd till världens bästa service - oavsett om det är bilen, eller folket som bosatt sig i den, som behöver servas, så står hon där med allt från smörgåsar till bränsledunkar i högsta hugg! 
 

Kör-glada kompisar och konkurrenter - Alexander Pettersson och Göran Ahlström. Dagen till ära gick ålder före skönhet - eller hur är det man brukar säga?! Åtminstone körde Göran som en dröm, och daskade dit så väl plogvallar som Alexander och Mathias Johansson. Men det var jämnt så det förslår, och i sista åket hade samtliga tre samma tid!

Dick Ohlander med sin härligt retro-inspirerade Toyota Celica, dagen till ära med sin sambo i högerstolen.

Emmy hade bra ladd, och det blev ett litet skutt även för henne och Måns - ber om ursäkt för att vissa bilder har en blå ton - körde en snabb-bearbetning för att få bilderna märkta och lagom stora. De är vita egentligen...
Dick Ohlander
 
 
Göran Ahlström
 
Mathias Johansson, med Rickard Bergström i högerstolen
 
Alexander Pettersson - imponerad över hur både han och bilen tog sig an lyftet - stor tummen upp!
 
Staffan Johansson
 
 
Peter Johansson

Anders Bergström

Ingemar Svensson
 
 
Dagens segrare i trimmat 2WD, Anders Andersson, Kalix MK

Peter Forlund. Undrar om "PF" i hans firmanamn "PF Racing" står för "Prima Fjädring"?!
 
Skogens konungar
 
Oskar Andersson
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Till sista åket slängdes barlasten ut ur Hondan, så stackars Tommy Jakobsson stod säkert frysandes någonstans i depån, medan Peter Johansson roade sig själv. Tommy siktar förövrigt på att komma till start i Is SM i vinter - OM bara grejorna håller ihop!
 
 
 
 

Även trevliga dagar har ett slut, och av någon anledning går dessa dagar i rally-tempo. Att Thomas Lahti vann totalt i denna Racingspecial, har säkert flertalet av er räknat ut utan att jag sätter det på pränt - men det var imponerande stor marginal, med ca 9 sekunder!
 
Resultat från tävlingen finns på :
http://idrottonline.se/KalixMK-Bilsport/contentassets/0aac6f28a27e49c1b64f90e09214ac4a/resultat-vintersprinten-2018.pdf
 
Vi träffs när vi syns, och syns när vi träffs - förr än vi själv anar!
Lev å må!
//JH-N
 

Racingspecial Kalix 12/8 2017

2017-09-06
Så har då turen kommit till en bild-kavalkad från Racingspecialen hemma på motorstadion i Kalix. Ett trevligt evenemang, ackompanjerat av kanonväder! Fredrik Tiger höll i taktpinnen, och förarna skötte sig i vanlig ordning exemplariskt.
Peter Forlund hade äntligen fått en frisk bakaxel, och gjorde sin första sommar-tävling för i år. Det blev en fjärdeplats i klassen, GrpH 2WD.
Perra Sandgren smög i buskarna med sin Canon - alltid lika trevligt med besök av mina kamera-beklädda kollegor!

Anders Bergström slutade tvåa i Grupp H 2WD.
Peter Bäck körde bara en omgång, för sen gick mellanaxeln sönder på hans stiliga 940 - det dröjde dock till tredje omgången innan nån rådde på hans fantastiska tid, och Peter slutade på en fin tredjeplats trots allt!
 
 
 

Alexander Pettersson hade en ovanligt svag dag på jobbet, och trots att det såg bra ut, slutade han bara fyra. Dock får han högsta betyg ur en fotografs synvinkel i vanlig ordning, för det är otroligt hur långt man kan sprätta grus med en standardbil!
Erik Wiklund lastade med sig sin galna vän Juha Ylipuranen i högerstolen, trots att man vid event som dessa inte har något krav på kartläsare. Kanske var Juha lite för tung, för det blev en sjätteplats för duon i VOC.
Göran "Kangen" Ahlström stod knappt att känna igen den här dagen, för det gick så städat att man undrade om han bytt chaufför. En femteplats är inte heller den position man vant sig att se denna sprintkung på.
Dennis Jönsson hade också en tam inledning av dagen, och en förklaring var att han hade problem med att växlarna inte ville hållas på plats, samt att man gjort om lite i fjädringen så han inte kände sig riktigt hemma i bilen. Men efter lite "skäll" av mig, plockade han fram manlig körning som det anstår en Jönsson till tredje omgången, och då klev han också upp på pallens tredjeplats!

En som däremot inte behövde någon som helst piskning för att föra det han skulle, var Simon Olsson! Oj, som han körde, denna yngling från Vännäs! Det var rent vackert att se! Kanske sov han och teamet gott i vårt reservhus natten till tävlingen (ler). Simon vann i alla fall VOC med dryga sekunden, och var i en liten klass för sig den här dagen.

Erik Lindqvist lånade NMS Bodens klubb-bil, och körde stabilt och fint till en sjundeplats.

Det var uppenbart det unga gardet som hade vaknast på bäst racing-sida den här dagen, och Mathias "Lill-Fröis" Johansson slog till med andraplatsen bakom Simon Olsson.

Att beskylla Mats Öberg för att tillhöra det unga gardet, vore väl en sanning med kraftig modifikation - OM man inte ser till sinnet. Med 60-strecket passerat med marginal, har han nu gjort comeback, och går omkring med ett mer eller mindre permanent leende på läpparna. Mats var ensam i standardklassen, så han tävlade främst mot sig själv den här dagen - och givetvis vann han!

Robert Niemi och Mikael "Hollis" Hollström - är man inte vapendragare i rallybilen, så kan man konkurera med påskkärringarna och sköta kvasten.

Väldigt samspelta i sina moves också!

Simon Tiger vann sin klass övertygande.

Lars Bergqvist slutade tvåa efter Simon Tiger - jag har fått för mig att det här är en 2400-bil, men jag har förmodligen fel, om det inte är så att Lars vill köra på fria däck...

Oavsett vilket så har Lars alltid varit den som stått för stiligaste ekipagen i depån, och det trots att han nu ramlat i trappan och köpt sig en Ford! Bilen blänker i alla fall så mycket, att t o m solen kände sig hotad och var tvungen att komma fram bakom molnen för att ta upp konkurrensen om vem som skiner mest!
 

Mathias Forsman vann 2400, och som vi sett på inlägget från Kalix, som trängt sig före i blogg-kön, så vann han även DM-finalen i rallycross här på Kalix Motorstadion. Forsman har städat till sin körning och ser ut som handen som hittat rätt storlek på handsken, när han framför sin Ford Escort.
 

På andraplats återfanns Forsmans gamla bil, numera i händerna på Roger Frisk, men enligt uppgift tillhörande Lasse Englund.
 

Robert Nyström tillhör dessa fenomen som inte ser ut att köra fort, utan smyger sig fram snyggt och prydligt. Idag blev det dock en tredjeplats för honom, då två av mina klubbkompisar uppenbart vaknat på race-humör.

Michael Johansson var en av de jag hade förväntat mig att se i resultatlistans övre hälft, men problem med registret på motorn, gjorde att ha Micke slutade på en blygsam fjärdeplats, med fyra deltagare i klassen, extra förnedrande då klubb- och arbetskompisen Kalle Nilsson vann med en SAAB!

Däremot var Micke så klart fotogenisk i vanlig ordning, och jag gillar skarpt att han inte har några planer på att överge Volvo 240!
Anders Danell hade däremot fart på bubblan, och slutade tvåa idag.

Men snabbast av alla var Kalle Nilsson, med den Saab vi vant oss att se hans hustru Sandra köra rallycross med. Måste vara en rent magisk chaufför som kan vinna trots att han far omkring med en Saab - eller hur Hans "Moro" Aldenlöv och Peter Lidman! (ler)

Leif Jonsson sladdade friskt och förmodligen mest av alla i klassen, såg härligt ut, men räckte bara till en fjärdeplats.

Anton Mattsson vann den här tävlingen 2016, men då var det förstås ingen BDG-Escort på plats. Idag fick Anton nöja sig med andraplats, efter fin körning.

Peter Engström har blivit varm i kläderna i sin BDG-Escort, och verkar lyckas med det mesta han företar sig det här året. Andraplatsen i klassen i Midnattsolsrallyn sticker så klart ut bland allt annat, speciellt då vinnaren i klassen var Mäster Stig Blomqvist. Tävlingen i Kalix blev det övertygande seger, trots att co-driver Thomas Nilsson fick åka med i högerstolen som nåt slags försök att vara ballast - men här får jag citera en vän (Ulf Forslund) som brukar säga -"Det är svårt att vara tung när man är lätt!"

Kenneth "Fröhandlarn" Johansson slutade trea med sin Ascona B - och tyvärr är nog dessa bilder de sista jag tagit på Kenneth med den här bilen. Bilen är enligt uppgift såld, och bara Kenneth än en gång får ordning på sin trilskande hälsa, så kommer det med all säkerhet en ny bil till familjen.

Simon Tiger passade på att låna allt han bara kunde, från pappa Fredriks sandlåde-arsenal, och körde imponerande fint även med denna crosscart.
Även om de gav ett slött intryck, så jobbade Robert och Hollis på bra med Blåkulla-verktygen, rent så Robert hade lite träningsvärk i armarna dagen efter!

Sandra Jönsson blev tvåa i folkrace-klassen.

Eero Tallus hade inte mycket att sätta emot SM-suveränen Michael Wikström, och fick nöja sig med andraplats i 4WD.
Michael Wikström kör med ett sånt självförtroende, att det rent syns utanpå bilen. Vinner man SM-deltävlingar och SM-sprintar på löpande band, var det så klart inte förvånande att han vann även Racingspecialen i Kalix.

Urban Jakobsson slutade femma i GrpH 2WD

Dan Thörnevall kämpade för att rå på Peter Bäcks fina tid från första åket, och i tredje försöket lyckades han slå tiden och knuffa ner Peter från podiets översta plats!
 
 
 
 
 

Dessa tre bilder på Mats Öberg står det fel på fotograf - för det är "lillebror" Örjan Larsson som provkör min kamera.
 

Undrar om det här är vad Anders Jonsson skulle kalla "Micro-kris"?! Det är åtminstone vad min galna far skulle kalla "fränt" och rätt använd utrustning!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Tommy och Annika Lundqvist - att lita på i ur och skur! Alltid lika ivriga att hjälpa till, och mer än guld värda!

Dennis fick som sagt upp ångan till tredje omgången, och fick som vanligt MVG i betyg av mig!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Hasse Lundbäck blev trea i folkrace-klassen.

En lika självklar som trevlig närvaro i Kalix - Eilert Gezelius, mannen som skapar magi om han får en kamera i sina händer!

Ser ut att vara hemliga saker som avhandlas av Robert Niemi och Peter Bäck

Yngst i familjen Aldenlöv, men lystrande till namnet Thörnevall, Alma Thörnevall för att vara mer exakt.

Kalle Nilssons snyggaste supporter - lillasyster Hannas stiliga schäfer.

Dårarnas paradis - efter jag hade träffat på Dennis Jönsson för första gången, utnämnde jag honom till att vara nån slags reinkarnation av min pappa H - efter att ha känt honom under rätt många år nu, har jag inte blivit mindre säker på min utnämning. Galna och snälla som få - två av mina favoriter!

Bengt Asserfeldt och Anton Mattsson - hur mycket bilsport-erfarenhet ryms det egentligen i samma bild?!
 

Tävlingsledare Fredrik Tiger

Michael Wikström, mannen som väljer att köra Ford, trots att han har en Ascona 400 hemma i garaget. Vad ska man säga?!

Thörnevall, Bergström och Bäck - kunde lika gärna ha varit klubbmästerskapet i NMS Boden!

Simon Olsson, Mathias Johansson och Dennis Jönsson

Sandra Nilsson-Björn - ett yrväder som hjälper till överallt där hon bara hinner - och lite till, och hela tiden med ett leende på läpparna!
Kallen Nilsson, Anders Danell och Robert Nyström, grattas av Fredrik Tiger

Peter Engström, Anton Mattsson och Kenneth "Fröhandlarn" Johansson

Hasse Gustafsson fick bara kört en omgång i folkrace-klassen, och då var jag inte på plats med kameran - därav inga bilder. Det räckte ändå till seger före Sandra Jönsson och Hans Lundbäck.
 
Det var allt för den här gången!
Lev å må!
//JH-N
 

Kanonrundan

2017-09-05
Ja nu blir ju det här en fantastisk oordning på inläggen, med tanke på datumen då tävlingarna kördes - men å andra sidan är ju även brist på ordning, en slags ordning det med!
Kanonrundan i Boden, något av årets höjdpunkt för oss rallynördar. Historiens vingslag slog så hårt i år, att man till slut bokstavligen hade svårt att stå still i de friska vindarna i skogen. Till årets upplaga tror jag hela startfältet hade käkat taggtråd till frukost, för det var generellt härligt bra ladd.
Spännande var det också, för efter att årets komet, Dan Thörnevall fick stå över tävlingen i Umeå till förmån för ett bröllop, tog Anders Andersson över DM-ledningen. Förutsättningarna var att om Dan vann tävlingen, fick Anders inte sluta bättre än femma i klassen. Dessutom skuggade Peter Johansson och Ingemar Svensson tätt bakom Dan. I 4WD var Thomas Lahti mer eller mindre klar på förhand, och likaså Alexander Pettersson i VOC och Kenneth "Fröhandlarn" Johansson i Appendix K.
Några "blåbär" sågs inte till i skogen den här dagen, då inte ens juniorerna uppträdde som sådana. Men lingon hade jag som kompisar däremot!
De halta och lyttas förening - alias Team Fröhandlar-kompaniet. Per "Norrman" Johansson hade bänglat till det rejält, och lyckats slita av hälsenan lagom till tävlingen i Boden. Men inte fanns det i hans vokabulär att stå över - nä, vad 1000:an, skyddet gick ju att dra ovanpå overallen! Ger mig tusan på att hans galna sambo, Marlene, hade ett finger med i spelet - med tanke på att hon jobbar på en ortoped-avdelning i Umeå. Tyvärr tvingades Kenneth och Per bryta redan på första sträckan, men istället fick vi sällskap av dem i skogen. Här på första varvet av Kusträsk (SS2).
Kenneth "Fröhandlarn" Johansson haltade även han förbi min kamera...
... vilket även alltid lika glada, men för tillfället knäskadade Håkan Wårgren gjorde.
När gänget skulle ta sig över diket till en lämplig publikplats, fick Janne "Sunka" Sundqvist agera sjuktransport, och låna ut Pers kryckor till Håkan. Jag frågade om man använde "handikapptillståndet" som medlemskort i teamet, och fick till svar av Per att det även funkar med frikortet till sjukvården - det här gänget alltså, kan man annat än tycka om dem?!
Emmy Berglund har vuxit ur övningskörningsskylten, och gjorde sin första start som senior och C-förare i Boden. Premiären avklarades med bravur, då Emmy slog till med klasseger och även blev tvåa totalt i standardklassen - endast slagen av Per-Erik Niemi! Hatten av för Emmy - det var inte bara tiderna som var bra, det såg bra ut i skogen också!
Kjell Grage tog hand om andraplatsen för C-förare i standardklassen.
Esa Makslahti slutade på tredjeplats bland C-förarna i standardklassen.

Göran "Kangen-Transmissionskunden" Ahlström var ovanligt tam i sin körning på racingspecialen i Kalix (det blogginlägget kommer senare), men han kompenserade det till 100% i Boden. Underbar laddning som fick ståpälsen att resa sig. Trots det fick han nöja sig med en tredjeplats i VOC, efter att ha lyckats vinna en sekundstrid mot Lars Vennberg på tävlingens andra varv. Det var mästerliga styrningar rakt av i den här klassen!
 
Om transmissionskungen Ahlström hade käkat taggtråd till frukost, så undrar jag vad Alexander Pettersson hade intagit - för här var det ännu ett snäpp högre på attacken! Seger i klassen, dock bara med 7 sekunders marginal till Nils Östgård!
 
Precis omnämnde Nils Östgård, blev alltså tvåa i VOC, efter stenhård fight med Alexander Pettersson. Nils gjorde också en massiv attack att nå Alexander på sista varvet på Kusträsk, och lyckades där ta in 7 av de 14 sekunder som skiljde duon åt.
 
Joakim Persson slutade 5:a totalt i VOC, men 2:a bland B-förarna i VOC.
 
Erik Wiklund hade också en trevlig dag i sladd-matchen, tredje bästa B-förare och 6:a totalt, blev hans resultat.
 
Lars Vennbergs attack på SS2, låg definitivt i nivå med Alexander Petterssons! Efter första varvet höll han tredjeplatsen totalt, men passerades på andra varvet av transmissionskungen Ahlström - men bästa B-förare blev han i alla fall. Dagen till ära hade han sin svåger, Anton Thingvall i högerstolen.
 
Emmy Berglunds tidigare kombatant i junior-klassen, Maja Rönnqvist, hade även hon tagit klivet upp i senior-klassen. Även Maja hade bra fart, och blev dagens bästa C-förare.
 
Magnus Lundgren ansluter till de svartkläddas förening, dock hade han inget behov av kryckor för att ta sig över diket!
Peter Engström, skogens näktergal som sjunger så det är svårt att få ståpälsen att lägga sig igen! Seger i Appendix k idag.
 
 

Fredrik Lank från MK Team Westom i Arvika, förgyllde dagen med en läcker Appendix K-Kadett, och det var ladd så det räckte för att charma en luttrad race-tant som mig!
 
 
 
 
 
Anders Andersson och Dan Thörnevall var förmodligen skogens mest omtalade hela dagen, och det blev en batalj som inte var avgjord förrän tidkorten var kontrollerade flera gånger om.
Dan Thörnevall med co-driver Magnus Kitti var klart snabbast i skogen, och det var så sjukt bra laddning på speciellt den här sträckan, att jag nästan skämdes över hur en luttrad bakhjulsdrift-fanatiker som jag, kunde stå och njuta i fulla drag av en japansk framkrafsare! Men jag erkänner det, det var mäktigt att se Dan i skogen den här dagen. Segermarginalen till tvåan, Peter Johansson, blev dryga 40 sekunder!
Dagens tvåa, Peter Johansson med bilägaren Tommy Jakobsson i högerstolen.
Raimo Tunkkari från Kemi bjuder alltid på lång-grus. Idag blev det en sjätteplats för honom.
 
Även Anders Bergström var på åkhumör, och kompletterade prispallen till att bara bestå av Honda-ekipage, då han körde in som trea, med dottern Linnea i högerstolen.
Ingemar Svensson hade inte sin bästa dag i skogen, med mycket små-missar och lite tam i vissa lägen - trots det slutade han fyra, och kompletterade den trio som Dan Thörnevall behövde ha mellan sig och Anders Andersson för att ta hem DM-guldet!
Men visst var det bra attack från herr Svensson under stundom i alla fall, titta bara här!
 
Jonas Snäll hade i vanlig ordning bråttom i skogen, men han och co-driver Jocke Wikström måste ha lyckats med ett svårslaget rekord i årets DM-serie. Man tog klivet upp i den trimmade klassen det här året, men fick inte pappren till bilen klara i tid för DM-premiären. Lagom till Råneå var allt klart, och man hade direkt hårresande framfart mellan tallarna - ända till man rullade på sista sträckan. Så har det sedan fortsatt hela säsongen, och sammanfattningsvis har duon startat i 7 tävlingar, men inte tagit sig i mål på en enda tävling! Haverier och avåkningar har avlöst varandra. Men Jonas är skapt av det rätta virket, och tar det hela med ett leende, och siktar in sig på nästa säsong. Själv kommer jag att bli mycket förvånad om inte den här duon är med i fighten om DM-guldet 2018 - OM man börjar komma i mål på tävlingarna vill säga!
Glömde att berätta, att den här tävlingen var det ett brustet styrstag som spolierade dagen för duon Snäll-Wikström.
 
 
 
Arto Tunkkari från Kemi, fick hela ansvaret att stilla begäret hos oss som förstår oss på det här med romantik på fyra hjul = Ascona B! Närmare bestämt familjen HN, Björn Eriksson och Anders Jonsson - i runda slängar!
Han axlade uppgiften rätt bra, och det är gott ljud i den här rovan, trots att det är en Opel - för som bekant gillar jag ju Opel Ascona B med Volvo under huven bäst - OM det nu inte är så att Michael Wikström får för sig att rasta sin Ascona 400 - för Cosworth under huven slår ju faktiskt det mesta!
 
 
Lars-Erik Henriksson och Maria Aldenlöv fick bryta även de, med nåt konstigt fel på Peggan.
 
 
Johan Sandow är alltid en frisk fläkt, oavsett vilken bile eller sportgren han företar sig. Tyvärr blev det "DNF" även för honom, med något tekniskt fel av för mig okänd art.
 
 
Hendrik Andersson med sambon Ida Johansson i högerstolen, imponerar stort på mig. Debuterade i rally för bara några år sedan, och trots att 40-strecket är passerat är han redan med och hugger i den övre regionen av Grupp H, med en härlig åkstil i skogen. Den här dagen blev det en sjunde plats och bästa B-förare, och det i ett gäng där alla verkar ha käkat taggtråd till frukost!
 
 
Om man har långtråkigt i skogen medan man väntar på nästa bil, kan man alltid roa sig med att klättra upp i ett träd, pilla lite på telefonen, eller nåt!
Tråkigt har man inte när Peter Forlund swishar förbi med sin fyrhjuliga jukebox, med ett musik-register som är svårslaget. Från rena bas-toner till höga hårdrocksvrål - mumma för en racetant med Volvo ingraverat över hela hjärtat! Peter slutade åtta, och blev även dagens bästa C-förare.
 
 
 
Om det är nån som aldrig prutar på laddning, så är det Jan-Olov Marklund i sin klassiskt Martini Racing-stylade Lancia Delta Integrale. Han verkar även ladda på en stor omgång krut inför varje sträcka, och det låter som om han konkurrerar med jaktlagen och skjuter med sig flera troféer varje sträcka!
Lancia Delta Integrale - smakar rallyhistoria av stora mått!
J-O Marklund har fått bära hem den tunga Kanonrundan-pokalen x flera, men idag fick han nöja sig med en tredjeplats.
Michael Wikström och Lennart Nilsson, krigar i SM-toppen och vann nu sin... Jag tror jag hörde siffran 5, dvs femte Kanonrundan på raken! Men den här gången satt det hårt inne - Thomas Lahti skuggade i hasorna, och var till slut bara 2 sekunder bakom!
Michel Wikström är en riktig stilåkare, som inte kastar fler stenar omkring sig än han behöver för att det ska gå nog fort. Trots det är det nåt slags grace över hans framfart, så man blir charmad som fotograf, trots att man föredrar långa gruskaskader.
 
Thomas Lahti gör mig lika besviken varje gång han väljer röd Evo istället för silverfärgad EVO (Volvo 940), han spädde på mina våndor genom att dra Mitsubishin genom en vattenpöl precis innan "våran kurva", så bilen lätt som ett skrövel och det var knappt så det flög en sten om normalt så bredåkande kung Lahti. Tyvärr verkar han tycka det är roligare att leka med den här farkosten, och co-driver Thomas Wikström verkar lika hjärntvättad. Man kan väl alltid hoppas det är en tillfällig 50-års kris - vilket Thomas mamma hade frågat om det var, när han berättade att han skulle köpa en Mitsubishi. Thomas föräldrar är kloka de, och man får hoppas att förvirringen snart lägger sig även för token i cupén på den här bilen!
Marcus Nilsson hade tufft sällskap i klassen idag, och fick nöja sig med en femteplats, trots fin styrning.
 
 
 
Mika Pyyny från Torneå, tvingades bryta efter två sträckor.
 
Kenneth Andersson är mannen som förmodligen kan framföra vad helst man sätter honom i - så länge det har ratt,pedaler och fyra hjul! Han kör inte bara fort och fränt, han gör det också med sådan kontroll att man kan förstå att han varit aktiv i mer än fyra decennier!
Inger Lundberg lämnade sin Kadett hemma i Piteå, och lotsade sin radarpartner Kenneth Andersson till en fjärdeplats i klassen.
 
Erik Sjöström och Eric Lennartsson från Vännäs, var dagens enda junior-ekipage. Ser ut att vara ett namn att lägga på minnet för framtiden!
 
 
Robert fick sina pikar om att han skulle ta längre steg och oftare - tja, ni vet ju hur det kan låta. Men när han svarade att han "är van att gå där" följt av ett själironiskt skratt, kom pikarna liksom av sig. Precis här tappade han och co-driver Hollis bakhjulet på Asconan i fjol, och ni ser ju vägkanten hur det lutar - där fick Hollis springa ner i en ravin och hämta hjulet, som klarat sig helt oskadat!
Göran Ahlman och Camilla Lindfors - jag är så själaglad att det har gått bra med Görnas ögonoperation, så han kunde återuppta rallykörandet! Även om hans Volvo bytts mot en Saab, och går tvärtemot det jag fått i nappflaskan, så gör det faktiskt ingenting, så länge han är med och har roligt! Rally är inte bara en sport, det är en livsstil!!!
 
Leif Berg luftade sin PV, men fick bryta med knäckt framvagnsbalk eller nåt i den stilen.
 
The Good, the Bad and the Ugly - visst hör ni alla signaturmelodin i bakgrunden?! Om inte så kopiera länken nedan (och klistra in den i ett nytt fönster) och återgå sedan till den här fliken igen med muskien på i bakgrunden - så förstår ni mitt tänk! (ler) För Eilert Gezelius, Bo-Göran "Boggie" Carlsson och Perra Sandgren, har samtliga sina Canoner (nåja, Boggie kör väl Nikon) laddade och redo för sammandrabbning!
https://www.youtube.com/watch?v=h1PfrmCGFnk
 
Fler dårar med loaded guns in the skog of Boden City - Per "Crazy Norrman" Johansson.
När vi ändå är inne på filmtemat, så är väl det här gänget från High Chaparal då!
Vi tar en länk till för att påminna er som inte minns : https://www.youtube.com/watch?v=xfSdTa-vKQ4
Föraroverall var gångbart i rallypubliken den här dagen, och i synnerhet om man tillhörde fröhandlar-familjen Johansson. Mathias kom inte med på en enda av mina bilder som bilburen den här dagen, då något hände i bakvagnen i ett tidigt skede.
 
Pierre Hansson körde brutalt som om han framförde en bakhjulsdriven farkost, och var en ordinarie tävlande, trots att han var nollbil - dock var detta ett brett vägbyte i hyffsat långsamt tempo - för er som precis började harkla er och tänka att en nollbil inte ska ladda så brutalt. Båda nollbilarna gjorde precis det man var där för att göra, men passade på att få lite extra nöje när tillfälle gavs!
 
 
 
 
Birger Sandin, i nollbil nr 2 öste också på bra.
 
 
 
Per-Erik Niemi och Mats Öberg - två herrar som skulle kunna vara pappa och morfar till större delen av dagens startfält. Perkas kommentar om sin comeback i rallyskogen - "Det var lika jäkla skoj som för 30 år sen!", säger ju en hel del bara den. Bra gick det också - full fight med Nils Sandström, och inför sista sträckan skiljde bara 3 sekunder - men äventyret slutade på tak för Sandström, och segern gick till Niemi-Öberg.
Mats Öberg gjorde förövrigt debut som co-driver, efter att ha passerat 60-strecket med marginal. Han sken som en sol, och njöt av det han kallar "familjen Bilsport".
 
 
Att det var hård strid och körning på gränsen, syntes redan när Nils Sandström passerade "vårat vägbyte", då det blev liiiiite sen inbromsning, även om det gick bra. Men som sagt, tyvärr slutade dagen upp och ned i ett dike för Vännäs-duon Sandström och Magnus Lindström.
 
 
Emmy Berglund
 
Kjell Grage och Annelie Wemmenhag
 
 
 
Esa Makslahti och Ulf Lindberg
 
Kardan-kungen Kangen
 
 
 
Alexander x 2 - Pettersson och Helmersson
Spana in laddet, och kamma sedan ner ståpälsen!
 
 
 
 
 
Nils Östgård och Fredrik Andrén - precis som i tidernas begynnelse för detta fantastiska Vännäs-ekipage. Men Östgård känns besvärligt att få till, då det här är en av "the fabolous Franssons" - Fransson må vara ett vanligt namn, men i rally klingar det nästan adligt i den här regionen!
 
 
 
 
 
Joakim Persson och Jörgen Persson
 
 
 
 
Erik Wiklund och Tommy Berggren
 
 
 
 
Lars Vennberg och Anton Thingvall - jag vet att jag varit lite slarvig med klubbtillhörigheten i det här inlägget, bjuder på det, men här är det viktigt att säga att Anton tävlar för KALIX MK (ler) - ännu ett bra samarbete mellan NMS Boden och Kalix MK!
 
 
 
 
 
 
Maja Rönnqvist och Lars Fahlesson, Vännäs MK
 
 
 
 
 
Cosworth Power!!!!!!!!!!!!!!! Peter Engström och Thomas Nilsson, Ford Escort BDG - say no more!
 
 
 
 
Fredrik Lank
 
 
 
 
Miika Vuokila i en liten Citroên C2 R2 - bröt men startade om, och var ett friskt inslag i skogen på SS5! Ettrig som en bålgeting, och häftig attack!
 
 
 
 
Men mäktigast i skogen, var Dennis Rådström som fått låna Peter Engströms extra-bil (ni vet, om man kör Ford behöver man en hel extra-bil - eller hur Örjan Larsson, Boggie Carlsson, Stig Hellberg och Hollis, mfl). Sveriges nya JVM-äss körde på rent Lahti-manér och jag undrar om inte hans pappa Arne börjar få titta sig över axeln, för snart är han bara tvåa i familjen Rally-Rådström! Tyvärr fick Dennis problem med en säkring och fick bryta, men startade om och förgyllde tillvaron en stund, innan det blev trasigt igen - hur var det nu jag skrev om Ford?! Har hört att det egentligen är en bokstavskombination som betyder "Fordrar Ordentliga Reparationer Dagligen" - men onekligen var det tråkigt, hade varit roligt att se hur långt herrar Rådström och Johan Johansson hade stått sig i totalen!
 
 
 
 
Anders Andersson slutade på samma poäng i året DM som Dan Thörnevall, men då finalen var avgörande fick Anders nöja sig med att bli tvåa.
Som Dan körde den här dagen, råder inget tvivel om att det var en mycket värdig DM-vinnare i 2017-års rallymästerskap i norr!
 
 
 
 
'
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
  
 
 
 

Boden Alive sprinten - 21/7 2017

2017-09-04
En bildkavalkad från Boden Alive-sprinten i juli. Var inte själv på plats, så ni får vila ögonen på lite fina bilar och slipper mina långa textinlägg den här gången. Det står att det är jag som tagit alla bilder - givetvis är det Robert Niemi som ska ha cred för dem, råkade bli lite fel när jag märkte dem. Men å andra sidan delar vi både kamera och tandkrämstub, så det är nog inga problem om det går för detsamma!
 
 
 
 
 
Överhövding Aldenlöv

2150 cc : 1 Kalle Nilsson, 2 Mats Mortensen, 3 Anton Johansson

2400 cc : 1 Michel Janson, 2 Daniel Loggert, 3 Björn Eriksson

Grupp F : 1 Per-Erik Niemi, 2 Nils Sandström, 3 Mats Öberg

VOC : 1 Simon Olsson, 2 Göran "Transmissions-kungen" Ahlström, 3 Alexander Pettersson
Grupp H 2 WD : 1 Peter Bäck, 2 Thomas Lahti, 3 P-O Larsson

Grupp H 4WD : 1 Jan-Olof Renberg, 2 Kenneth Andersson, 3 Eero Tallus
 
Hoppas ni njöt av lite lugnt och fridfullt bild-tittande, för nu är det Kalix Racingspecial och Kanonrundan som väntar - och då var jag själv på plats, så ni lär få lida av betyyyyydligt mer finger-diarré då!
 
Lev å må!
//JH-N
 
 
 

Rallycross DM-final Kalix 2017-09-02

2017-09-02
Det är inte länge sedan man hånfullt skrattade åt "de äldre", som sa att "åren går bara fortare och fortare med åren", för det var ju bara löjligt nonsens som "äldre" säger - nu är man själv en av de som säger att "man hinner knappt svälja JULskinkan, så är det JULi", och vart tusan tog den här sommaren vägen?! Idag har det varit en sån där dag som man lägger på nöjes- och må-bra-kontot, väl spenderad tillsammans med många härliga vänner på Kalix Motorstadion. Rallycross DM-final stod på dagens meny, och strålande sol serverades som tilltugg. Dagen till ära hade vi hela ÖNBF´s styrelse på plats, eftersom man valt att placera ett av sina styrelsemöten på Kalix Motorstadion. Mycket trevligt inslag att få ha dessa blå-jackade, trevliga människor på plats!
Själv slog jag nästan rekord idag, för jag lyckades ta mig ett varv runt depån - tog bara drygt en timme! Men vad tusan ska man göra då, när depån är full av härliga människor?! Gjorde ett försök att upprepa bragden under lunch-pausen, men då tog jag mig inte ens en fjärdedel - men vem tror väl på mirakel?!
 

Tiger x 2 - kan det tänkas vara nån form av stallorder från pappa-Tiger till sonen Simon?!

Mats Öberg är som en pånytt-född tonåring - ett bra sätt att marknadsföra sporten med den här filuren, som gjort comeback som förare efter typ ett sekels bortavaro med diverse domar-uppdrag, men dessutom har han nu efter att ha passerat 60-strecket också gjort debut som co-driver! (mer om det kommer i blogg-inlägget om Kanonrundan). Inte ens en punktering på personbilen, kunde sudda bort Mats glada min, denna soligt härliga race-dag på Kalix Motorstadion!

Dessa fantastiska Johanssons från Älvsbyns, idag var det Anton Johansson som förde befälet över bilen, men i vanlig ordning hittar man överhövding Staffan fixandes i det tysta.

Daniel Loggert inledde DM-säsongen med två brutna tävlingar, körde inte nästföljande, men trots att han inte hade något med totala DM-ställningen att göra, kunde han inte låta bli att ställa upp vid finalen i Kalix, bara för att han tycker det här med rallycross är så himla skoj - det är precis den attityden jag tycker så himla mycket om hos våra förare - och extra mycket när topp-namnen fortfarande har kvar gnistan och kan prioritera nöjet före resultatet!

Alltid lika trevligt med Norge-besök i depån!

Värvning av förare till isen 2018?! Man skulle kunna tro att det är något sådant som pågår med tanke på långnabbs-rävarna Niklas Sandström och Niklas Mörtsell i mitten.

Ibland hittar man skatter i depån i Kalix. På Norrlandsveckan hittade jag meste tjejmästaren Ingela Eriksson, och denna lördag var det ingen mindre än tidernas första vinnare i tjej-SM, Eva-Britt Sandström som förärade Kalix med ett besök. Inga-Britt och maken Hans är trogna supportrar till Oskar Andersson (på bilden tillsammans med Eva-Britt) - inte alla som har SM-vinnare i sin fanclub!
Spana in overallen till vänster i bilde - visst får ni som varit med ett tag ståpäls bara vid tanken på vad vi fått se den vara med och utföra på våra arenor i landet?! Idag är det dock inte rattvirtuosen Ola Stenvall som bär den, utan sonen Oliver. Alltid trevligt med återväxt, men jag kan inte sticka under stolen med att det värmer extra i race-hjärtat när det är våra infödda race-valpar som växer upp och axlar sina fäders mantlar! Nu hade Oliver förmodligen en av sina tråkigare dagar på jobbet, då han blev vänd i två omgångar. Men efter regn kommer solsken, och jag ser fram emot att få se den här röda overallen i depån fler gånger!

Martin Ekspjut är en rätt ny förmåga på fyra hjul, men enligt uppgift en riktig hejare på snöskoter. Talangen innefattade uppenbart även dessa farkoster, och trots att jag kallade hans Subaru för Ford hela dagen (till jag läste resultatlistan), så blev det en fin tredjeplats för honom i tävlingen. Ser gärna mer av den här liraren, för jag tyckte om det jag såg på banan!
Mer känt folk i farten, Peter "Ludde" Lundin tillhörde en gång i tiden de klokas skara, då han åkte rallycross med en Ascona B. Nu är det sonen Emil som för familjens fana i sporten högt, medan pappa får supporta.

Galna gänget på huvudposteringen - Johan Larsson skötte i vanlig ordning kollen av alternativspåret, medan Tobbe Hansson fick ta hand om det övergripande ansvaret för posteringarna, då Robert svartfotade som racecontroller. Men då Ingemar Svensson och Peter Lindqvist också var tillbaka på sina positioner, kändes det som att huvudposteringen ändå var i tryggt försvar. Dessutom gömmer sig Sebastian Boström bakom gubbgänget.
 
Oliver Stenvall
 
Våra trogna funktionärer, Tommy & Annika, idag med hjälp från någon jag tyvärr inte ser vem det är på det här avståndet. Förhoppningsvis var det en extra trevlig dag för i synnerhet Annika, som råkar vara storasyster till vilddjuret Michael Johansson, som slog till med fantastiska styrningar och slutade tvåa i dagens tävling!
 Per Nordgren från Örnsköldsvik, i en riktigt stilig Ascona A - slutade 12:a idag, efter att ha brutit semifinalen.
Oskar Andersson slutade på en 19:e plats



Trots att jag borde ha känt igen färgerna, tog det en stund innan jag insåg att det var mannen från paradiset (Sorsele - Nalovardo RC) Tom Backman som måste ha ramlat och stött sig en aning, eftersom han uppenbart lämnat Volvo och satsat på Ford - nu blir mina Ford-tokiga vänner lena i blicken, och själv får jag väl trösta mig med att jag hellre har Tom i en Ford, än inte med alls!

Anders Danell före Per Lidberg, inne på alternativspåret
Otilia Lindblad bröt i första heatet efter att ha kört sönder framvagnen - i alla fall trodde jag det till jag fick se hennes pappa, ratt-mästaren Anders Nilsson, kliva ur Golfen. Det är en fröjd att få se Anders köra rallycross - vissa är helt enkelt född till vissa saker! Trots att det blev A-final för Anders, där han slutade 6:a efter lite tuffa kubbningar som gjorde att han fick bryta med en tilltufsad bil, så är jag helt säker på att det hade blivit ännu bättre om han hade fått låna sonen Edvins Volvo 240. För er som inte har stenkoll på Anders, så har han varit så nära att vinna EVO-cupen 2002, så det egentligen borde ha varit omöjligt att inte vinna den i det läge han var. Förutom framgångarna i rallycross, finns det DM-guld från rallyskogen i den här mannens samlingar - så att det är en komplett och skicklig chaufför råder inga tvivel om. Dessutom är han ju som Lycksingar i allmänhet brukar vara - förbaskat trevlig!
Erik Jonsson - den här mannen har jag skrytit så mycket på, att jag undrar om det finns kvar några oanvända superlativ i mitt vokabulär. Det är rent vackert att se honom på banan, och det inte bara för att han kör äkta racing-kärlek på fyra hjul - Ascona B! Erik hade platssiffra 1 - 2 - 2, men sen blev det tvärnit då han tvingades bryta i semifinalen.
Magnus Abrahamsson - här skulle man kunna använda den där termen om vin, ja, ni vet den om att man blir bättre med åren - men jag tycker ju inte om vin, så det passar ju inte att använda en sån liknelse på en förare som verkligen bott in sig i mitt racehjärta, och det redan på tiden som mekaniker till Johan Stenvall. Vissa människor är bara omöjligt att inte tycka om, och kör de sedan så vackert som Magnus, är de ju fullständigt oemotståndliga! Inför dagen höll Magnus ledningen i 2150, 5 poäng före kompisen Jens Olofsson. Snöpligt nog uteblev den stora fighten - trodde jag i ett helt dygn! För Magnus BMW fick för sig att tvärdö på startplattan i andra omgången, men med kompisars hjälp fick han ordning på nåt mickel i el-systemet, och slog sedan till med dagens bästa tid i tredje omgången, tog sig vidare till semi och led två, men vann trots det både semi och final i stor stil. Jag trodde alltså att det inte räckte till FM-guld - men blev upplyst av Abris under söndagen att det faktiskt gjorde det! Oavsett vilket tycker jag det var roligt att fighten stod mellan två så fina kompisar, och så juste förare - och när jag kommer med ett sådant påstående, måste jag faktiskt säga att jag är stolt över hur fina körningar som presterades över lag i Kalix! Visst var det några övertramp, och det delades också ut några flaggor, men jämför man med rallycross VM, så var det här rena rama söndagsskolan - och det gillar jag! Fair play, och må snabbaste förare vinna!
 
Viktor Fahlgren och Emil Grubbström
Emil Grubbström - svårt att tro att han är bror till Fredrik Grubbström - i alla fall om man tittar på finnishen på deras bilar (bild på Fredriks läckra Ascona kommer snart i ett blogginlägg om Boden Alive-sprinten). Till Emils försvar får man väl säga att det här var sista tävlingen efter en lång säsong. Däremot är Emil verkligen en av dessa härliga Volvo 240-åkare, som älskas av oss fotografer - till och med av tokar som Bo-Göran "Boggie" Carlsson, som tror att Ford är bättre än Volvo!
 
Micke Johansson (svart Volvo-rumpa i bilden) fick se mycket av Jens Olofsson i backspegeln den här dagen. Hård fight i både första och andra heatet, samt A-finalen, där Micke hedrande nog drog det längsta strået i samtliga. Han erkände också att det var svettigt att ha en så skicklig förare som Jens bakom sig.
 
Micke Johansson, före Jens Olofsson, tillika dagens slutliga 2:a och 3:a
 
 
Anton Carlsson fanns även han med i förhandsdiskutionerna om vart FM-titeln skulle kunna hamna. Nu gick inte saker och ting riktigt som Anton hade tänkt sig, då det bland annat blev en bruten kvalomgång 2.
Simon Tiger var ensam i den supernationella klassen, och fick därför kvala tillsammans med 2400 - ett bra initiativ av tävlingsledare Kalle Nilsson, då det blev klart intressantare körningar på det viset. Dessutom fick Simon agera bra morot för distriktets just nu hetaste kort i 2400, Jesper Carlsson, som fick vittring på Simon i en av kvalomgångarna och det utvecklades till en spännande fight. Storleken sägs ju sakna betydelse, och jag kan hålla med om att det är mycket viktigare att hantera redskapet på rätt sätt. Dessutom är det betydligt lättare att hantera 10 hästar än 40 - och även om det är en klar fördel med mycket effekt, så är det inte helt enkelt att hantera dem. Rookie-Tigern Simon har hanterat både hästkrafter och pressen hans efternamn också lägger på honom, på ett helt lysande sätt!
Jesper Carlsson framför sin BMW med en sån säkerhet och sånt självförtroende, att det känns som att ingenting kan vara omöjligt för denna yngling från Lycksele. Pappa Bertil har gjort ett bra jobb med uppfostran!
Mattias Forsman kör nästan som pånyttfödd sedan han la händerna på den här Forden. Nog för att jag föredrar Volvo, men i det här fallet ser det ut som en hand som hittat en handske i precis rätt storlek.
Martin Ekspjuth
I det militära brukade Eilert Gezelius befäl kalla honom "utegångs-får" pga hans karakteristiska hårman. För egen del gillar jag att han vågar hålla stilen, trots att han får stå mycket spott och spe för att hans ålder i siffror sprungit ifrån hans sinne. Däremot kan jag hålla med om att han är tjurskallig som mitt eget får, Ascona Bä, och det krävs en som är ännu tjurskalligare för att klara av de hårda bataljerna mot honom - dvs en sån som jag, som vuxit upp med en av Gezzes likasinnade som pappa, och därmed har tränats under många år för att kunna vinna OS i verbal fight mot Mr G!
Mattias Johansson - trevligt med ett återfall, som jag själv främst förknippar med Fredrik Tigers gamla Ascona A.
På tal om trevliga och duktiga funktionärer - Bengt-Erik Nilsson med sonen Sebastian - det är inte ovanligt att man har PM på facebook som säger -"Vi från Överkalix kan ta en postering om ni behöver hjälp!" - gissa om det är guld värt. Om det nu finns nån som tvivlar, så finns det alltid behov av hjälp till en tävling!
 

Anders Lindfors, Skellefteå MS, i en Peugeot 206 - lurade mig att tro att Simon Hedestig var på plats. Nu var det visst en helt annan Peugeot-modell som Simon kör, men vad tusan, blå Peugeot som blå Peugeot - jag såg ju i alla fall vad det var för märke - till skillnad från Martin Ekspjuths Subaru, som jag kallade Ford en hel dag!
Men det här är i alla fall en Ford Focus, rattad av marius Novstad från NMK Hålogaland.
Per Lindberg, Lycksele MK
 
 
Bo-Göran "Boggie" Carlsson, en av de tokar som vågat åka högerstol i rally tillsammans med min pappa! En person jag gladeligen spenderar varje racedag tillsammans med - trots att han gillar Ford!
Oliver Stenvall
 
Anders Nilsson, i bredd med Fredrik Sundkvist och jagad av sonen Edvin Lindblad
Oliver Stenvall hade en tråkig dag, när hans närvaro på banan uppenbart inte var uppskattad, då han två gånger om vändes bort från ledning.
 
Harry Johansson, rallycross-morfar i sällskapet, men trots att han passerat 70 tycker han det är lika roligt än med rallycross!
Fredrik Sundkvist, Luleå MS
Anders Nilsson, Lycksele MK
 
Ni minns vad jag skrev för en stund sen om Volvo 240 - visst börjar ni förstå varför alla (nåja, nästan i alla fall) fotografer älskar Volvo 240! Edvin Lindblad är det som står för underhållningen den här gången.
 
Jörgen Boström från Skellefteå, rullade sin Volvo 240 rejält vid Norrlandsveckans deltävling på hans hemmaplan. Jag fick ett telefonsamtal från en lätt nedslagen Jörgen, som avanmälde sig till våran deltävling i Kalix. Men här minna vänner, finns det en fru av härlig caliber, för när motivationen tröt för Jörgen, skickade hon ut honom i garaget för att jobba på bilen! Tog runt 2 veckor så var bilen fit for fight, och Jörgen var på plats redan på Motorveckan i Lycksele. I Kalix fanns inga tecken på att rullningen skulle gnaga honom i bakhjuvudet, och det var inte långt borta att han knep en plats i A-finalen - till slut blev det en fjärdeplats i semin och en sur 7:e plats totalt.
Fler Volvo 240 till racingfolket - härligt juste tag, trots hård laddning!
 
Petter Berg, Älvsbyns MS
 
Anders Danell, Kalix MK
Anton Carlsson, Lycksele MK
Per Nordgren, Örnsköldsviks MK
Anton Carlsson och Anders Danell hade närkontakt av tredje graden, när Danell kom ut från alternativet samtidigt som Anton kom på huvudspåret. Båda förarna klarade sig bra, och kunde fortsätta tävlandet redan i nästa omgång. Anton Johansson passade på att bryta i samma veva, men hade ingenting med Antons gräsklippande BMW att göra.
Duktiga funktionärer in action - postering T (för Thingvall) har så många års erfarenhet av motorsport, och även av just denna postering i velodromen, att det är för jobbigt att räkna hur många år det handlar om!
Robert Nyström, följd av Erik Jonsson
Fredrik Grubbström uppvaktar Erik Jonsson...
...
... och plötsligt blev Robert Nyström inblandad i kråksången.
 
 
 
 
Micke Johansson före Jens Olofsson - än en gång, och en lätt deformerad Erik Jonsson hakar på...
 
Robert Nyströms Kadett C fick lite ny design
Spana in Erik Jonsson som smyger i bakgrunden av Micke Johansson och Jens Olofsson...
 
...
... och trots startincidenten lyckades han smyga sig fram och snuva herrar Johansson och Olofsson på heatsegern! Jag säger bara en sak : ASCONA B!!!
 
 
 
 
 
 
 
 
Jesper Carlssons fina körning, som gav Simon Tiger lite svettigare heat än han förmodligen väntat sig.
 
Daniel Loggert och Petter Nårsa
 
 
 
 
Fredrik Tiger kunde inte låta bli att leka lite själv, och fick lite värdefull träning till kommande Crosscart-tävlingar
 
 
Undrar hur mycket det svider i själen, på en av landets duktigaste plastare (äger företaget BD Plastindustri, vars logga skymtar på framskärmen) att få tejpa ihop plastskärmen på sin VW Bubbla?!
Lycksingar - de är som ett folkslag jag trivs ihop med! Lättsamma, glada och trevliga. Här är det Johan Haraldsson tillsammans med vad jag av utseendet att döma skulle kunna utse till Jens Olofssons pappa.
Nervösa beräkningar inför tredje omgången. Lite lugnare för Jens, som hade två bra omgångar färdiga, medan Magnus "Abris" Abrahamsson hade nollat andra omgången och var piskad att få en bra tid i den tredje - men han höll för pressen och slog till med dagens bästa tid!
Två härliga sportsmän, konkurrenter och kompisar, som självklart ställde upp och showade lite för min kamera.
 
Micke Johansson, fokuserad inför tredje omgången.
Förrymd förare - Sandra Nilsson-Björn hade hand om frammatningen, istället för att mata fram sin egen Saab den här dagen. Sandra är verkligen en föredömlig guldklimp, som tar sig an hur många funktionärs-positioner som helst under en tävling - och allt gör hon med ett leende, och motiveringen att hon tycker det är roligt att vara funktionär och gärna har fullt upp om hon ändå hjälper till! Maken Kalle var dagens tävlingsledare, och hans förmågor som ledare har jag skrytit på flera gånger tidigare, och den här dagen var inte något undantag!
Elle Almroth och hennes "damliga" skötte som vanligt uppställningen av bilar föredömligt.
Hasse Gustafsson såg till att säkerheten sköttes på bästa sätt.
 
Dårarnas paradis - Team Loggert! Kan man annat än tycka om människor som jämt ler och tycker livet är rätt kul i allmänhet?!
 
Giganternas kamp - Erik Jonsson och Jens Olofsson, här precis uppställda av Elle Almroth
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Alexander Pettersson är inte grym i rally, han är även en grym kompis som ställer upp när man har kris om funktionärer. Här på postering tillsammans med kollegor jag tyvärr saknar namn på.
Thord och Anton Thingvall, med förstärkning jag saknar namnet på.
Jörgen Boström tog ledningen i sin semifinal, men fick till slut finna sig i att bli fyra.
 
 
 
Undrar om Anders Nilsson hade några tankar på att hjälpa svärsonen Jens Olofsson, ifall det skulle behövas?!
 
 
 
Abris tog starten i sin semi, och var helt omutbar om vilken plats han tänkte stå på i A-finalen.
 
 
 
 
 
 
 
 
Här slutade Per Nordgrens dag, och visst var det lite läcker reklam att en liten orange Ascona A, hamnade under en skylt som gör reklam för löjrom - nog skulle man lätt kunna associera den här lilla läckerbiten till ett romkorn!
Daniel Loggert före Mattias Forsman
 
 
 
 
 
Jesper Carlsson toppade sin semi-final i 2400 - inte helt lätt att hålla isär dessa röda BMW-bilar - men när studerar man dem så sticker faktiskt Jesper ut med sin körning, som fullständigt gnistrar av självförtroende för närvarande!
 
 
 
 
Här skulle man vilja vara en liten fluga på axeln, som fick höra vad det är för galenskaper som dessa två bilsport-reliker diskuterar; Eilert Gezelius och Bengt Asserfeldt.
 
 
 
Gezze hade nån kommentar på Motor Norr om vinklarna på kamera-gluggarna, när han smygfotograferat mig Boggie och Kent Englund, som avhandlade något världsproblem. Men här var det verkligen markspaning hos Gezelius själv, som verkar visa stort intresse för Fredrik Tigers Crosscart - men vad du än gör Fredrik, släpp för bövelen aldrig in det gråhåriga toket i den farkosten, det skulle förmodligen bli det sista han gjorde på den här platsen!
 
 
Tiger-buren vaktas av Asserfeldt och Gezelius
Min Ford-tokiga driftingkung till "lillebror", Örjan Larsson
Abris var fullständigt omutbar i A-finalen, och förutom den andra kvalomgången där hans BMW vägrade lämna startplattan, hade han som sämst en andra tid den här dagen - en mäktig uppvisning som tyder på att herr A trivs i Kalix. Hoppas verkligen på att få se mer av honom nästa år!
 
Svart verkar var färgen som är inne i år, och gångbart verkar det också vara eftersom det här är dagens 1:a och 2:a i klassen 2150 - Magnus Abrahamsson Vännäs MK och Michael Johansson Kalix MK.
Pär Lidberg och Jens Olofsson
Daniel Grubbström och Anders Nilsson - Grubbström slutade fyra i tävlingen, medan Anders tvingades bryta.
 
 
 
Känner mig nästan som mannen i Göta Kanal, som säger att kanoter inte är hopfällbara, när jag säger att jag aldrig tidigare sett någon försöka använda en Golf som gräsklippare. Anders Nilssons försök slutade inte heller bra, utan han tvingades bryta A-finalen, efter glimrande körning denna DM-final.
 
Stilstudie av Anders Nilsson, som visar orsaken till att han tvingades bryta A-finalen - för er som inte ser det direkt, tipsar jag om att titta på höger framhjul.
 
 
 
Dagens trea, Jens Olofsson, bjöd på stor rök-show efter målgång - så här glad blir man när man trots att det "bara" blev FM-silver, efter en stenhård guldfight med Abris!
 
 
 
När man vill stå någorlunda säkert och har för lite zoom, får man istället nöja sig med att berätta om allt som hände innan den här bilden togs i andra kurvan av 2400´s A-final. Jesper Carlsson gjorde en kanonstart och var först ner till första kurvan, men där hittade Daniel Loggert vinnarhålet och skulle smita förbi, när han nyttjade Jespers framhjul som uppkörningsramp och blev nalta luftburen. Istället kom nu Mattias Forsman fram, och med inte så lite matjord i fickorna, tog han sig helt ren genom första kurvan och fick en fin ledning.
 
 
I Vilda västern-finalen hade sedan Petter Nårsa och Anders Lindfors lite kubbning...
 
 
 
 
... och som ni ser skuggar Jesper Carlsson i bakgrunden och blir lite hindrad av Nårsa som står åt fel håll tvärs över banan.
 
Trots det svarade Jesper för en strålande uppkörning
 
 
 
... och tog sig ikapp Mattias Forsman!
 
Full fight ut på det sista varvet...Men den här segerpiruetten visade sig "bara" vara för DM-guldet, då det varit så spännande att man glömt rycka målflaggen på rätt varv - och därmed var det alltså Mattias Forsman som blev dagens vinnare.Bertil Carlsson - vi diskuterade ju däckslitage, jag tror du får revidera din kalkyl om sonen ska fortsätta så här! (ler)    Dagens prisutdelning blev precis så kladdig och blöt som en prisutdelning ska vara, när vuxna män blir till pojkar igen, och bevisar att mitt favoritordspråk är sant : Stora är de män, som har sitt barnasinne kvar! Tack för den här gången alla härliga människor - ses nästa gång! Ordningen på mitt bloggande har blivit lite konstigt, men jag hoppas ni överlever. Nu väntar både sprintar från Kalix och Boden, samt rallytävlingen Kanonrundan - vilket ni får läsa om först, det vet inte ens jag än! Lev å må!//JH-N
 
 
 

Is SM 2017

2017-03-28
Varför är dygnet skapt med så få timmar? Pappa H brukar säga att "om man jobbar in lunchen får dygnet 25 timmar", men vete fåglarna om jag tror på det. Oavsett om han har rätt eller inte, så har jag försökt, och det räcker ändå inte!
I vilket fall råder bästa årstiden här i norr! Jag försöker njuta allt jag bara kan, för jag älskar snö - oavsett om den kommer från himlen eller ligger på backen! Igår var det snöyra, och idag är det strålande sol - kan man annat än älska mars i norr?! Att det dessutom är just den bästa årstiden man bjuds på isracing av högsta klass, gör ju inte saken sämre!
Årets serie startade i Åsele, fortsatte till Robertsfors och anlände därefter traditionsenligt till Morjärv. Därefter skulle man ha fortsatt till Överkalix, och avslutat med final i Kalix. Men anrika Överkalix MK har dock under ett flertal år kämpat mot ett sinande medlemsantal, och trots att man genom åren gjort sig kända för att lösa ALLT (nästan i alla fall) så blev det till slut för tungt även för dem. Istället var det Morjärv som gick in som räddande änglar och körde ytterligare en tävlingsdag, dagen efter sin planerade. Faktiskt var det på ett liknande manér som Morjärv startade sin era som is-arrangörer, då man 1992 fick gå in och ta över Piteås tävling. Därefter har man enligt de uppgifter jag kan få fram, varit trogna arrangörer årligen, och är nu den arrangör som anordnat flest Is SM-deltävlingar i historien! Förstå att man kan åstadkomma något sådant, i en by som enligt wikipedia tappade sin status som "tätort" 2015, då invånarantalet understeg 200 personer!
Men isracing är isracing, och det är här man hittar de envisaste av alla envisa och de tjurskalligaste av alla tjurskalliga - oavsett om det gäller tävlande eller arrangörer! Isen var inte den första bilsporten vi tävlade om SM-titlar i, men däremot är det grenen där det tävlats om SM-tecken i längst oavbruten följd. Varje år sedan 1958 har man delat ut SM-titlar, och inte ens världshändelser som bränslekriser (1974), varma vintrar, nedkörda maskiner, etc, har kunnat stoppa isracingens framfart. Tittar man sedan på hur en säsong kan se ut för de aktiva förarna med team, så är årets kalender ganska karakteristisk. Första tävlingsdagen var alltså i Åsele, och följdes av Robertsfors redan dagen efter - vilket innebar en geografisk förflyttning som enligt eniro.se handlade om styvt 22 mil - och då vet ju inbitet racefolk att det finns en hel del att göra på en tävlingsbil efter en tävlingsdag, ÄVEN om den inte gått sönder. Vardag igen, innebär för de flesta av oss ett arbete för att få in pengar så det räcker till det som måste göras i garaget under kvällar och nätter. Därefter förflyttning till Morjärv, vilket för de flesta innebar avfärd redan fredag. Lite lugnare tempo nu, då det inte krävdes någon förflyttning mellan lördag och söndag - men fortfarande skulle fyra deltävlingar avgöras på två dagar! Sedan samma visa igen under veckan, innan det var dags för avslutande finalen i Kalix. 10 tävlingar på tre veckor - vilken annan sportgren klarar det, utan att det handlar om proffs som inte gör annat?! Hatten av för dessa is-hjältar!

Vet inte om jag är lite skadad, men jag tycker långnabbshjul är små konstverk i sig. Här är det Niklas "Lill-Stöcke" Lundströms däck på bild - och det är också mannen som står för tillverkningen av flertalet däck som tävlas på i den klassen.
Niklas "Lill-Stöcke" Lundström - att den här mannen får ihop sitt eget tävlande, som dessutom traditionsenligt bestått av massor av problem på både tävlingsbil och dragbil / buss, sitt arbete som säljare och dessutom att dubba däck till sina konkurrenter / kollegor - det är förmodligen en lika stor gåta som de svarta hålen i rymden!
 
Som grädde på moset är han alltid (nästan!) lika glad också, vilket försvårar ekvationen ytterligare, men samtidigt förklarar varför man inte kan låta bli att tycka så mycket om det här gubbskrället!

På tal om att tycka om någon, så blev det här en passande bild. Peter Bäck med dottern Enya. Hur mycket känslor ryms inte i den här bilden?! Peter är nog dessutom en av de förare som väcker mest känslor på en tävlingsarena. Med ett hjärta av guld, en gasfot av bly och en förmåga att vrida ratt som sällan har skådats, lämnar han inte ett enda race-hjärta oberört! Välkommen tillbaka Peter, det är här du hör hemma!
 
Håkan Johansson med sin vackra PV, inledde med tre segrar, men en trasig vattenslang i sista tävlingen i Robertsfors, en punktering i Morjärv och en bil som inte alls ville samarbeta på mjukare is, fick luften att fullständigt gå ur hans satsning mot en rekord-samling i antal SM-guld. Det finns visst en musikal som handlar om att "guldet blev till sand", men här blev guldet inte sand, utan ett tröst-brons. Ser man det positivt, innebär det att Håkan blir kvar längre på isen för att nå sitt mål - och den här yngligen fyller ju bara 60 år i år - i jämförelse med Ove Salomonssons 74 så har han ju många härliga år kvar!
Härliga gubbar! Peter och Anders Christoffersson var stora favoriter till en betydligt mindre upplaga av mig själv, i synnerhet på det ljuva 1980-talet. Idag är Peters son, Tommy Carlström, den mest framgångsrika i familjen, då han dessutom utökade sin guldsamling med ett fjärde guld i år.
En av Tommy Carlströms lite mer speciella sponsorplatser på Hondan - sonen Lukas och pappa Peter (=farfar)
Sandra Nilsson-Björn fick chansen att vara med och leka med sin Saab i Morjärv. Hon tyckte hon fick lite dålig sikt under racet, vilket inte var så konstigt då det visade sig att bilen kräkts upp nästan alla olja! Men efter lite påfyllning av maken Kalle, och putsning av diverse vitala delar, var bilskrället fit for fight till nästa race!
Kalle och Sandras sjövilda son, Elias, hade egen underhållning.
Inger Lundberg har shoppat trevlig leksak till årets säsong, och åker nu Kadett GSI GrpH. Ett besök i en plogvall i Morjärv krävde lite putsning. Inger höll bra fart med sin framkrafsare, och fick en och annan av sina manliga konkurrenter att sätta frukosten i vrångstrupen, när hon passerade och körde ifrån dem. Det blev en total nionde plats i totala tabellen (av totalt 21), en placering med mycket mersmak!
Kung Bäck i sin vita springare - han kör så vackert och stilrent, att ståpälsen tar timmar på sig att lägga sig till fullo! Folk pratar om muséer och kladdiga skapelser vid namn Mona Lisa, men det här gott folk, det här är konst på riktigt! Sviter efter kraschen i Askersund 2006 fick till slut Peter att lägga hjälmen på hyllan, men suget blev för stort och det här bilbygget påbörjades. Diskbråck i ländryggen och sjukskrivning satte käppar i hjulen och fördröjde projektet, men nu äntligen var både bilen och Peter körklara!
- Bilen är i princip en uppdaterad VOC´are, så det finns mycket mer jag vill göra när jag får råd, berättar Peter som bland annat drömmer om bättre fjädring och kort styrväxel.
Göran Ahlström och Alexander Pettersson - två riktiga profiler, som vet hur man underhåller både på banan och vid sidan om - galenpannor är bara förnamnet!
Vill man fånga min uppmärksamhet är det bara att skaffa sig en Ascona B - det konststycket lyckades Lyckseles Tony Wåhlberg med, och det blev en fin total fjärdeplats i sammandraget i dubbklassen.
Mannen som kanske imponerat mest på mig den här säsongen - Mikael Johansson, Kalix MK. Från att ha varit en komplett galning, med vad jag trodde var en avklippt hälsena på gasfoten, eftersom den verkat befinna sig i konstant utfällt läge, med övervarvade motorer som vardagsmat - visade han nu en helt ny sida av sig själv. Kontrollerade, snabba och fina körningar rakt igenom, fick mig att fråga om han fått träningsvärk av att börja använda insidan av hjälmen! "Kanske därför jag har huvudvärk?!" blev svaret jag fick på min fråga efter Morjärvs första deltävling. Efter lika fin körning fortfarande vid finalen i Kalix, tror jag herrn får köpa större hjälm, för muskler som används växer ju som bekant! Hatten av Micke Johansson, den här sidan av dig vill jag se mer av!!!
Jönssonligan och is-cupen?! Åtminstone världens bästa foto-kollegor : Anders "Blomman" Blomqvist, Maria Engström-Andersson, Kurre Jönsson och sist men inte minst, allas vår nestor Eilert Gezelius.
Björn Eriksson (blå bil) och Martin Åberg (röd bil) i full fight.

Joakim Andersson jagar Mattias Johansson, en trevlig comeback till tävlingsarenorna. Själv minns jag främst Mattias som en snabb arvtagare till Fredrik Tigers Ascona A - om minnet är helt galet får ni rätta mig!
Mats Savilahti får liksom inte riktigt till det med sin Ford. Han bjuder på trevliga uppställ, men det känns lite trist när man vet att denna karl var ständigt i topp med sin gröna Volvo 240, och även med den Escort han hade under en period som jag hade förträngt, men blev påmind om av Stefan Aho. Är ju så lätt att glömma en Ford - eller hur Boggie Carlsson, Örjan Larsson, Mikael "Hollis" Hollström, Mats Löfgren och Stig Hellberg?!
För mig som inte tycker det här med turbomotorer är så fränt som alla andra tycker, så känns det extra skoj att Andreas Sandberg abonnerade på förstaplaceringarna all the way, med sin BMW V8 under huven på S40´n. Läste att Niklas Mörtsell döpt bilen till en BMWolvo - och det var ju en väldigt bra benämning - BM-Volvos står säkert på gården hos flera av dessa aktörer - i alla fall står det såna hos oss i familjen "Traktor-nörd". Volvo kan, till och med i samarbete med andra kollegor!
Ok, jag är inte särskilt förtjust i turbo, men desto mer förtjust är jag som tidigare nänmts i denna dåre från Umeå AK, säkraste och bästa vårtecknet, Niklas "Lill-Stöcke" Lundström.
Inte utan att man växte en halvmeter där man stod på plogvallen, och såg sina klubbkompisar i Kalix MK sopa hem hela prispallen i första finalracet. Här är det Andreas Sandberg före Fredrik Tiger, som äntligen gjort comeback i en supernationell bil (ja, ja, jag vet att det heter Supercar 2WD). Niklas Sandström gjorde sedan trion komplett på prispallen.
 
Lasse Englund i sin stiliga Porsche, före Håkan Johansson i sin läckra PV - ingen dålig skalp för Lasse att få uppleva den PV´n i backspegeln!
Niklas Mörtsell gömde sig mest i snödimman den här vintern. En seger i Robertsfors, men sen blev det främst andra- och tredjeplaceringar. Men vad spelar det för roll, då det innebar att han tog hand om den slutliga förstaplatsen och det mäktiga långnabbs-guldet?! GRATTIS Niklas, du är grym! Gillar extra mycket att du tog guldet vanlig sugmotor, men gillar desto mindre dina planer på turbo till nästa år! Ni borde få stå ute och lyssna på er själva, hur mycket vackrare det sjunger under turbo-visslandet!
Mikael Lundström, en skön lirare som gömt sig lite i snödammet bakom sin lillebror Niklas. På nåt sätt har Micke flutit med i kölvattnet, och det känns som att han varit med hur länge som helst. Nu visade det sig att det här bara var hans 16:e istävling. Hans race-filosofi var härlig den med, och jag ber om ursäkt för att jag inte kan återge den ordagrant, men det handlade om att han har två förebilder; Sir Jackie Stewart och Emerson Fittipaldi. Den ena första lär ha sagt något om att den främsta konkurrenten man har, är en själv, och den andra att har man total kontroll går det inte tillräckligt fort! - Jag strävar alltid efter att nästa varv ska bli ännu bättre än det föregående, det är mitt mål! berättade Micke för mig efter tävlingen.
Kalix-tävlingarna blev kanske inte något han kommer att berätta om den dagen han sitter på ålderdomshemmet, då han var sista av de körande i mål i första loppet, och stannade tillsammans med Håkan Johansson i en plogvall i andra. Men placeringar är rätt underordnade, för den här mannen borde bli en levande marknadsföring för sporten - han har skoj, och förgyller tillvaron med ett lika brett leende som lillebror, och har dessutom snillrika filosofiska inlägg i olika debatter - till skillnad från lillebror Niklas som är skvatt galen rakt igenom, och förmodligen inte alltid själv hinner med på allt som hoppar ur matintaget (ler)
 
 
 
 
 
Det såg ut som att Niklas Mörtsell körde safe och bara vaktade på de poäng som behövdes för att säkra guldet i första racet - men det var inte hela sanningen. Problemet låg i att torkaren hade lagt av, så sikten var till och med ännu sämre än den brukar!
Det är inte ofta man ser Håkan Johansson göra ett fotbad på PV´n i en innerkurva! Man behövde inte vara raketforskare för att se  att något inte står rätt till med väghållningen på bilen. Trist att man inte hittade felet, hade varit skoj att se en härlig fight om guldet med många väl fungerande bilar!
Jag har sagt till "Lill-Stöcke" att vi kan dejta i depån istället, men nog var han ändå tvungen att stanna vid mina fötter i första racet. Han hade nån förklaring om att en slang gått sönder så turbon fungerade som en dammsugare, och drog in vatten, vilket motorn är väldigt allergisk mot. Dessutom hade han gas-häng, så det var några spännande varv för friskusen från Umeå. Här var han faktiskt ovanligt uppgiven för att vara Niklas Lundström. - Fan, jag ville ju ha den där pallplatsen!, kommenterade han. Jag svarade att han får fixa det i andra racet, men det såg mörkt ut för att det alls skulle bli nåt mer, blev svaret. En kommentar som brukar vara sååååå tråkig att höra, är "vad var det jag sa" - men i det här fallet är den på sin plats, och av trevliga anledningar - Niklas körde som en dröm i andra racet, och slutade på en mycket fin andraplats efter flera fina omkörningar!
En raceprofil av hög caliber, i alldeles fel mundering. Thord Thingvall är inte klar med sitt 240-projekt, och trivs inte riktigt med familjens andra bil, en S40. Det här är en härlig familj som ställer upp på det mesta, och det sitter aldrig fast när man frågar om funktionärs-hjälp. Man skickar ett PM till Anton Thingvall, och hinner knappt skicka iväg det, så får man ett positivt svar. Tummen upp för hjältar som Thingvalls, mfl!
AB Bus & co; Pappa-H och Stefan Dahlén
Madde Axbergs starter går inte av för hackor, och i första racet hängde hon oväntat bra med Simon Tiger i sin hormonstinna, skönsjungande 240. I andra racet tackade växel nr 3 för sig, och det blev istället fighter längre ner i fältet för Madde, medan Julia höll fanan högt och tog andraplatsen bakom Simon - som vann båda racen efter fina styrningar.
Madde och Ilkka Anttila
Simon Tiger - fattar ni hur vackert denna 16V-motor på 3,2 L sjunger?!
 
Stundtals var det så här bra sikt för Madde Axberg, men det är inget som stör henne. - Nä, jag vet ju vars jag ska!
Intressant att hon däremot inte tänkte börja köra is, för att hon var rädd för att isen skulle gå sönder! Madde är tredje generationens Is-Axberg från Åsele, där farfar Clarence och pappa Jan haft stora framgångar före henne. Clarence vågade sig aldrig ut för att titta när Madde tävlade, han sa att han var för nervös för det. I år hade han ändrat sig, och lovat att komma till Åseles tävling och titta. Tyvärr fanns det andra planer för honom, och 86 år gammal tog han plats i race-himlen i januari. Jag är dock helt säker på att han fortfarande håller koll, och var den stoltaste farfar himlen skådat, då Madde säkrade sitt första JRM-guld!
Julia Lundkvist i sin läckra svarta springare. Julia verkar trivas extra bra i Morjärv, där hon i fjol tog sin första seger på is, och i år blev det två segrar (en per dag). Den här 17-åringen kan gå hur långt som helst, och verkar dessutom ha förärats med samma lugn som pappa Jens.
 
 
Inger Lundberg med sin Kadett. Jag har ju ingen förkärlek för framhjulsdrivna bilar, men de är trevliga inslag bland de bakhjulsdrivna, när det sitter begåvningar som Inger bakom ratten! Jag är inte den som per automatik tycker det är störthäftigt med en tjej bakom ratten i en tävlingsbil, jisses, vi är väl skapta som alla andra med två armar och två ben - typ! Däremot imponeras jag av tjejer som de fyra jag fått se på isen i år; Inger Lundberg, Madde Axberg, Julia Lundkvist och Sandra Nilsson-Björn. Helt orädda tar de för sig, och visste man inte att det var tjejer bakom ratten skulle man inte se det. För nånstans i evolutionen tror jag vi tjejer skapades lite mer med en mer konsekvens-tänkande hjärna än flertalet karlar - vilket gör att i normalfallet är karlar duktigare i bilsport än tjejer. Men det finns undantag, och något verkar ha hänt med evolutionen, för tendensen är att det blir allt vanligare med riktigt duktiga tjejer! Det vore skoj att se fler duktiga tjejer testa på isracing och ge gubbarna en match. Jennika Jennerfors, Pernilla Storm, Josefin Strömberg, mfl, testa ni med!!!

Alexander Pettersson körde hem RM-bronset i dubbklassen till NMS Boden. Han inledde säsongen med sin 2150-RC-bil, men fick en så hård smäll att han kastade in handduken och tog fram nästa bil, sin 940 VOC. För Alexander sitter det liksom aldrig fast, och med kartis-Alexander i ryggen, är man dessutom ett av de mer omtänksamma teamen i depån. En som vet att skriva under på den iakttagelsen, är förmodligen Göran Ahlström, som rullade sin 240 i Morjärv. Den tog "Alexanders" hem på lördagen och fixade så han kunde köra söndag igen.
Henry Nilsson - mannen som gör det omöjliga möjligt!
Till slut fick Göran Ahlström vika ner sig och inse att hans 240 fått nog, och fick då för första gången testa sin 940, som han annars låtit svärsonen Johan Löfgren köra med.
 
 
 
Kortnabben - spana in starten på Tommy Carlström! Förvisso inte helt rätt bokstav på bilen, men Ascona är Ascona, och i händerna på en förarbegåvning som Tommy, blir det en oslagbar kombination!
Tight och trångt, men väldigt juste! Imponerad över årets körningar!
Vill man se bredsladd, ska man zooma in Björn Eriksson. Uppenbart verkar säsongen ha varit roligare än han trott, för "Till Salu-skyltarna" har försvunnit från bilen!
 
Kimmo Anttila bjöd på rätt breda svansviftningar han med.
Ääääääääntligen, är ordet som är på plats med Johan Riström och hans Peugeot! Efter en säsong där bilen krånglat från första tävlingsdagen, med ett periodiskt elektroniskt fel, som inte stod att finna vid test och felsökning på hemmaplan. Till slut var det mesta utbytt, och utan att veta varför, så gick plötsligt bilen som den skulle vid finalen i Kalix. Då fick man också se vad Johan är god för, och efter flertalet läckra omkörningar, blev det en fin andraplats i sista finalracet. För er som inte minns, kan jag berätta att Johan gjorde rent hus på isen 2009, då han vann samtliga deltävlingar med sin S40, och blev svensk mästare i stor stil!
Mikael Janson, NMS Boden. Bode kunna utropas till årets rookie, då han lyckades köra till sig ett fint SM-silver, denna debut-säsong på is. Svårt att känna igen den en gång i tiden så sjövilda rallyföraren, i denna städade, fin-åkande BMW-förare!
En av de läckra omkörningarna, handlade om att snuva Jocke Andersson på andraplatsen, precis före mållinjen.
 
Plogbilshjältarna fick skyffla mycket vatten den här dagen. Tack och lov fungerade tävlingarna bra, trots mycket vatten på sina ställen. Var väl ändå typiskt att vattennivån i älven precis nu skulle vara högre än på länge, och om inte jag är felunderrättad började den sjunga typ dagen efter tävlingen.
 
På tal om hjältar så hade jag själv två uppenbarelser av räddande änglar, under lördagen i Kalix. Klantig som man är, har jag haft en stortå som mått lite kymigt under några veckor. Efter diverse egna, mer eller mindre avancerade operation, "råkade" jag avlägsna hela nageln på fredagen innan tävling. Gick bra en bit, men avslutningen blev en svettigt brottningsmatch som jag till slut gick vinnande ur, efter att blodvite uppstått för tån. Jag behöver förmodligen inte berätta hur den mådde på lördagen, då den dessutom skulle förpassas ner i en sko?! Nåja, det gick bättre än förväntat, men det var med lätt hälta jag fick ta mig fram i halkiga och blöta förhållanden, dessutom utan mina älskade Icebugs (dubbskor) som inte var att tänka på med en tå i det skicket. Herr Gezelius, mfl "snälla" fotografkollegor har fångat mina graciösa försök att ta mig fram, ibland nedsjunken till knäna i sörja och vatten. Vid ett tillfälle hade jag sett ut den perfekta vägen, men halvvägs insåg jag att jag bildligt talat "tagit mig vatten över huvudet", men mer bokstavligt hade vatten upp till knäna. Utan att svimma pga en galen tå, lyckades jag till slut ta mig upp på sista vallen vid banan, och skulle precis andas ut för att jag klarat pärsen - då ser jag vattengraven framför mig! I samma veva som jag inser detta och drabbas av nåt slag ångest om huruvida jag ska göra ett försök att ta mig över, simmande eller på två ben, hör jag en traktor som närmar sig. Jag hinner tänka att "nu fan är jag i vägen också, som grädde på moset", när jag inser att det är en traktorskopa vars sidovingar öppnar sig välkomnande för mig. Jag tittar upp och får se Kalix MK´s ordförande bakom spakarna, Gunnar Andersson. Förstår ni hur omtänksam man kan vara?! Där har han uppenbart sett min svandans, och kommer för att rädda mig. Inte nog med det, han skjutsar mig dessutom över hela banan, ända fram till plogvallen som var mitt mål! På vallen stod några skrattande killar, och jag förklarade att jag för det första är vig som ett kassa-skåp, har jordens längsta tax-ben i förhållande till min längd, och att jag dessutom balanserar omkring på en tung kamera som inte direkt underlättar mina strapatser. Det visade sig att det var Samuel Wärskog jag haft min trevliga pratstund med (vi surrade givetvis inte bara om min tå, innan det blev dags för start och åter till verkligheten). Efter tävlingarna var slut för dagen, var det dags att försöka ta sig tillbaka till depån igen. När jag precis skulle påbörja min vådliga färd tillbaka till depån, över dessa vallgravar och "sumphål" (bestående av snösörja), så står Samuel och väntar, och erbjuder sig att baxa över min kamera, så jag fick fokusera hela min energi på mina taxben och min nagellösa tå! Gick som smort den här gången! Vilka vardagshjältar det finns, med hjärtat på rätta stället! För er som tycker det låter som banala saker, kan jag meddela att det är de små sakerna i vardagen, som sätter guldkant på tillvaron!
Långnabb, sista finalracet.
 
Finns visst nån slogan om att "Alla heter Glenn i Göteborg", i långnabben skulle man kunna göra det lätt för sig vid förhandstippning, om man satsade på några Niklas på pallen. Här är det Niklas Mörtsell före Niklas Lundström, och sen har vi då även Niklas Sandström att lägga till gänget av fartdårar.
Niklas Lundström var på riktigt åk-humör i andra racet, se bara på den här läckra omkörningen av den redan korade svenske mästaren, Niklas Mörtsell.
 
 
Verkar ha varit ett riktigt bra avsnitt på banan för Niklas Lundström - här är det Niklas Sandström som får se sig bli passerad.
I första racet fungerade inte torkaren, och här är det ju rätt lätt att se att sikten inte är på topp i race två heller för Niklas Mörtsell. Tror dock inte han sörjde nämnvärt, utan guld-smilet satt förmodligen på plats hela loppet!
 
 
Vid uppladdning av bilderna, fick datorn för sig att lägga bilderna från Morjärv längre ner än Kalix. Den här gången följer jag minsta motståndets lag och låter det vara så. Hoppas ni överlever!!!

Full fight i Morjärv, mellan Madde och Julia
Ilkka Anttila och Pelle Karlsson
Perra Sandgren har tagit post...
.... likaså Kent Englund...
... mästerfotografen Anders "Blomman" Blomqvist...
... och sist men inte minst mäster Gezelius och Maria Engström-Andersson. Undrar om de är medvetna om att de befinner sig i samma klimat?!
Tänk att det skulle till en Ascona B för att erbjuda motstånd till mäster Bäck?! (ler)
Bengt-Erik "Benke" Nilsson gjorde comeback och delade S40 med sonen Sebastian. Benke hade fin framfart, men rullade vid söndagstävlingen så både han och bilen blev för stukade för fortsättning.
En annan som gjorde comeback, var min svåger, Per-Erik Niemi. Suget blev för stort, så han lånade Mats Öbergs precis färdigbyggda 940 ekonomi.
Fjolårsmästaren Lars Wåhlberg fick känna på hur svårt det kan vara att försvara ett guld, och trots stundtals fina körningar, blev det en blygsam slutplacering för honom den här säsongen.
 
Sandra Nilsson-Björn ger både Saab-däng och tjej-pisk till Alexander Pettersson.
 
Kurre Ahlström, i Göran Ahlströms fina 940, före Per-Erik Niemi.
 
Kortnabb med snabbe Tommy Carlsson i spets med sin ny-stylade Honda.
 
Dubbel-seger på lördagen i Morjärv, men på söndag när sista spiken skulle läggas till guldkistan, blev det tråkigt nog motorhaveri. Men som bekant löstes det problemet genom att låna Daniel Loggerts Ascona A till finaltävlingen i Kalix.
 
 
 
Mikael Janson tog paus i plogvallen. Lördagen i Morjärv var ingen större succé för Janson, men söndagen blev precis omvända förhållanden, då det blev dubbel-seger!
 
Johan Riströms Peugeot var lite lätt om-stylad i fronten.
 
 
Finske Jari Pääkölä (eller hur det nu stavas) var startsnabb med sin Escort.
"Pääkiömäki"
 
Men vad hjälpte det då Andreas Sandberg var desto mer "ban-snabb"?!
 
 
 
 
 
 
En mästerfotograf in action - Eilert Gezelius med fullt fokus på Jula Lundkvist.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Göran Ahlström marknadsför den tomma reklamplatsen på taket. Gick dock rätt ok med både honom och bilen, som kom till start redan dagen efter, med mycket hjälp från "The Alexanders" i Råneå.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
74-årige Ove Salomonsson ger Niklas Lundström en fight...
... men här hjälpte det inte att gammal är äldst...
... för den orange faran från Umeå drog det längsta strået.
 
 
 
 
 
Matservering i Maria Johanssons ambullerande restaurang - bakom varje framgångsrik man, står en förvånad kvinna - eller hur var det nu det var?!
En talande bild för vår fantastiska sport - bittra rivaler på banan, men härliga kompisar i depån. Niklas x 2 - preics klar SM-vinnare Mörtsell till vänster, och turbo-slang-sökande Lundström till höger.
 
 
Se så nöjd han ser ut Tommy Carlström, när han får hänga över huven till en Ascona!
 
Vissa människor har förmågan att t o m se bra ut, hoptryckt i en hjälm. Julia Lundkvist ger mig vibbar till de magiska bilder som finns på den störste av alla stora i våran sport - Ronnie Peterson.
 
I härliga familjen Lundkvist finns det alltid nån trevlig och söt familjemedlem att förgylla tillvaron med. Här är nog dock den snyggaste av alla, lilla Nelly.
Måste vara ganska tryggt att få assistans av en pappa med all den rutin Jens Lundkvist har!
På området mysiga Lundkvistare, här är det självaste ur-modern Britt-Inger som förärar pappa-H med en bamse-kram.
Maria Engström-Andersson är stenhård med hur grabbarna ska posera, och det är minst lika roligt att titta på hur de formar sig som vax i hennes händer (ler)
Härlig guld-trio, och tänka sig att 2 av dessa guld åkte till NMS Boden, och det tredje till lilla Älvsbyn, vilket är snudd på grannkommunen!
Även "De tre musketörerna" var fyra, och med tanke på vilka vi har i bild lär det väl vara Madde som får agera den lite lugnare och skötsammare D´Artagnan (ler)
Lite mer tjuvfotande av Maria Engström-Andersson som fick agera media-tränare på plats, här tillsammans med junior-tjejerna Julia och Madde.
 
 
 
Nix, inga glösögon, de får mamma Jennie Lundkvist ta hand om!
 
 
 
Finsk version av bärgning i Kalix - själv är bäste dräng eller nåt!
 
Alltså, jag har ju skrivit några gånger om dessa galna Lundströms från Umeå - det inskränker sig inte till enbart rattande bröderna Niklas och Mikael - det gäller hela högen av mekaniker också!
Bröderna Niklas och Mikael Lundström - kolla, städade på en bild!
Men där var jag tvungen att vara lika snabb med avtryckarfingret som när de svischar förbi på banan, för snabbt var de igång!

Guldmakarna Team Loggert och Team Christoffersson-Carlström; fr vä Daniel Loggert, Tommy Carlström och Jonas "Joppe" Törnqvist.
Den här mysiga bilden får sätta "p" för min finger-diarré för denna gång. Jag ber om ursäkt för att bilderna är lite blandade mellan Morjärv och Kalix, men det får ni leva med. Nu ska jag njuta av livet med hundarna resten av denna årstid, så blir det förhoppningsvis lite skönsång ackompanjerat med grussprut om några månader.
 
I år har vi tappat flera stora race-profiler, däribland Ingemar Bjöörn och Bengt Astergren, som båda låg mig varmt om hjärtat. Jag hoppas verkligen det finns en race-himmel, där vi alla en gång möts igen!
Var rädd om varandra, lev som om varje minut vore den sista, för ingen vet vad morgondagen har i beredskap.
Carpe diem!
//Jenny

Rallysäsongen i full rulle - och färdigt rullad!

 
2017-01-25
Tänk när man var liten och alla "gamlingar" sa att åren går fort, så tänkte man att de bara svamlar. Nu har man insett att de faktiskt hade ganska rätt - knappt har man badat färdigt i juli, så är det dags att ta fram julpyntet. Nu insåg jag precis att det här blir mitt första blogginlägg för i år - och det har redan gått 25 dagar av 2017! Inte undra på att våra kompisar börjar ha snart fullvuxna ungar - för själva blir vi ju så klart inte äldre... Eller?!

Nåväl, rallysäsongen är nu i full gång, och för somliga av oss är den redan slut också.
Vi började i Boden, den 8 januari, med en tävling som borde burit SM-status! Vilka vägar, och vilket arrangemang! 10,5 mil SS är inte direkt vardagsmat, och inte med den kvaliteten. Gänget i NMS Boden har en tendens att jobba hårt, ja, gränsfall till överarbete om man ska tänka på deras egen hälsa - men det är gött att få vara med och skörda resultatet. Som väntat gick det hårt åt bilarna, att genomföra vad som nästan motsvarar 2,5 vanliga DM-tävlingar, och manfallet var stort. En trippelkrock i snöröken, mellan Otilia Lindblad, Rickard Bergström och Johan Sandow, gjorde ju inte direkt saken bättre - men huvudsaken är så klart att de klarade sig helskinnade själva!
Thomas Lahti var i vanlig ordning på åkhumör, och i något som borde kunna klassas som hans eget konungarike, var det mäktigt att se hur han framförde sin Volvo 940. Han var rent total-snabbast på första sträckan, och det med marginal dessutom. Men säg den lycka som varar för evigt! När det var dags för samma sträcka igen, en 2,5 milare på Kusträsk, så sattes Volvos traktor-egenskaper på prov, då herrar Thomas x 2 försökte bryta egen väg, i djupsnön i ett krondike - även om spåren bakom dem avslöjar ett mycket gott försök, så blev man kvar där resten av den dagen. Istället blev det nu Jan-Olof Renberg som tog hem totalsegern i den prestigefyllda tävlingen, och Dan Thörnevall blev totaltvåa, och tillika klass-segrare i GrpH 2WD. Men nu kommer vi till tävlingens stora överraskning, och riktiga bragd - Kenneth "Fröhandlarn" Johansson blev total-trea med sin AppK-Ascona B!!! Min gamla barndomsidol är still going strong, och ni vet ju vilken bilmodell som har störst plats i mitt ärrade racinghjärta! Wow, säger jag bara - vilken bragd! För oss som dessutom vet att Kenneths lungkapacitet är under all kritik, så stundtals framför han bilen utan att knappt få luft! Så att kalla det bragd är veckans understatement! Men är man en rattvirtuos och vinnarskalle, så är man! Sen får jag väl även säga att jag är ganska stolt att kunna meddela, att på placeringen bakom honom slutade Robert med gammel-Amazonen! Extra kul att min rallycross-idol från barndomen, Anton Mattsson, verkar vara evigt ung även han, och i rally har han nog aldrig kört bättre än han kör nu! Lite fräckt att vi tävlar i en så härlig sport, så mina barndomsidoler har sekundstrider med min gubbe! Rolig kuriosa var när Antons kartis, Jonny Olofsson, kommenterade att Robert var så "ung", då han inte ännu fyllt 50, och Robert kontrade och förkunnade att han tillhör "juniorlandslaget i Appendix K"!
 

Appropå Juniorlandslag, den här killen, Martin Dahlén, är min nya favorit i ungdomsgardet. Vettig som vore han lastgammal, men ivrig och ambitiös som den yngling han är. Har väl tyvärr hunnit draftas av Piteå MS, men tar ni inte vara på honom där, så hoppas jag vi i Kalix MK hinner med när transferfönstret öppnas! En riktig pärla, som dessutom tycker om att vara funktionär!

Appropå funktionärselit, så traskade Torbjörn "Still" Johansson och Solveig "Sollan" Johansson också förbi.
Meriter så det räcker till, som både det ena och det andra, men nu är Mats Öberg på G tillbaka till förarledet igen! Per-Erik Niemi har fixat det sista på 940-projektet som pågått några år, så i Råneå körde han sina första sträckor med bilen - förvisso som föråkare, men snart mina vänner, snart blir det comeback!!!

Här ser vi en helt orutinerad yngling, eller hur det nu blev. Roland "Micro" Åström - tror utförligare presentation är överflödig?! En tokskalle som gillar Saab i alla fall!

En av mina absoluta favoriter i rallycross, på den tiden det begavs. Det var alltid stor show när Anton Mattsson körde, allra helst så länge han åkte Volvo. Hur det såg ut när han åkte Ford... Det har jag förträngt! (ler)

Amazig red skötte sig bra i skogen, och kabinfolket skötte sig säkert skapligt de med!

Kenneth "Fröhandlarn" Johansson, med världens tokigaste och svenskaste "norrman", Per Johansson i högerstolen.

Alexander x 2 - alltid maximum attack!

Staffan Johansson, lugnet själv i depån, men kör som om han har stulit bilen! Tyvärr drabbades man av motorhaveri, och när man får fel grejor levererat, lägger det krokben även för Johanssons från Älvsbyn, som vi tyvärr därför inte fick se i Råneå.

Peter Engström har köpt en till Ford Escort, som luftades på North Rally. Växellådshaveri var nog inte det man hade planerat, men så blev det. Till Råneå skulle BDG-Escorten fram, men dagen före tävling drabbades man av kabelbrand, så av de planerna blev intet. 

Kenneth Andersson bjuder alltid på show, men tvingades bryta även han, i sviterna efter en avåkning.

Visst är det som lite gulligt med Marshall-extraljus?! Lyser inte mycket mer än de ordinarie lamporna, men är det kult så är det!

Fröis satsar på värre doningar som synes, men så är ju hans ögon 11 år äldre än Roberts också, så ok då, det får väl gå då! (ler)
 

Industrispionage från Anton Mattsson, vid däcksbyte efter 3/4 av North Rally i Boden.
Japp, så här illa är det, vi idkar barnarbete i Hapasari-Niemi Motorsport! Casper och Cornelia Hansson assisterar pappa Tobbe Hansson och Johan Larsson.
Dagens mest imponerande gubbe, Kenneth "Fröhandlarn" Johansson.

Man kan ju undra vad "K´et" i klassnamnet "Appendix K" står för - hade det inte varit bättre med "Appendix G", för "G" som i "Gubbar". Dock måste jag tillstå, att när dessa gubbar sätter sig i sina bilar, kör de som vore de unga på nytt!
Appropå "Gubbar", så var det i vanlig ordning den här gubben, Hans "Moro" Aldenlöv, som sydde ihop kappsäcken i NMS Bodens eminenta funktionärsstab. Bra jobb som vanligt, men säg det inte åt honom, för då blir han så stöddig! (ler)

Eftersom jag varit fullt sysselsatt med senaste bokprojektet, och stundtals varit så nedgrävd i projektet, att jag knappt vetat vad det är för dag, så blir det inte djupare resumé än så från Boden-tävlingen. Men innan jag går vidare med nästa tävling, måste jag ju faktiskt flika in och skryta lite, eftersom jag fått vara med om en så galet häftig grej! Blev bjuden av Thomas Rådström att närvara på Citroëns vintertest i Arvidsjaur. Det blev en magisk dag, i -25 grader, där man varvade underhållning i en varm bil, med Rådis och Ture Karlsson som berättade gamla minnen - med att det sprakade på en radio att det var dags att gå ut i kylan och titta på Kris Meeke som swishade förbi i nya Citroën C3 - så färsk att den ännu var maskerad! Vi var dessutom välkomna in i mekartältet - men utan kamera! Rådis och Ture retade oss för att det var ett karaktärstest - och det kan jag lova att det var! Inte för sensationen som en äkta paparazzi hade nosat, utan för att få ta med hem och visa pappa H! Men vi fick fota körningen, och det var rätt tillfredsställande det med! Trevligt folk var det dessutom, både de tokiga Umeå-gubbarna som höll i eventet, med Rådis i spetsen, men även fransmännen som faktiskt inte alls tvekade att samspråka på engelska!
 

Kris Meeke och Paul Nagle, Citroën C3





Paul Nagle och Kris Meeke


Testansvarig från Citroën, och en högre chef på Michelin - kommer tyvärr inte ihåg namnen.
 
Paul Nagle, Thomas "Rådis" Rådström och Kris Meeke, -25 grader i Arvidsjaur. Jag sticker ut hakan och hävdar att Rådis är en av de snabbaste förarna vi har haft i det här landet! Tyvärr var det mycket stolpe ut och otur, och sedan avslutade han sin karriär alldeles för tidigt - i mina ögon! En trevlig prick! Roligt att lyssna på honom när han berättar om sina äventyr, för han blygs inte att berätta även om det som inte gick som han hade tänkt sig! Tack Rådis för en av de trevligare dagarna i mitt rally-liv!


Nåväl, åter till verkligheten. Den 21 januari var det anrika Månstråket som stod på schemat, på vägar Robert trivs mycket bra på. Tyvärr saknades Anton Mattsson denna gång i Appendix, men istället hade Kenneth Andersson städat fram sin Saab V4. Kenneth är en fantastisk chaufför, alla kategorier, men om alla människor föds med en livsuppgift, tror jag Kenneths uppgift var att köra V4! De kurviga och sedemera spåriga vägarna i Råneå, passade honom perfekt, och det blev sekundstrid av rang mellan Robert, Fröis och Kenneth A (givetvis måste ju gubbarna dela förnamn, bara för att krångla till saken!). Fröis tog kommandot genom att vara snabbast på de två första sträckorna, den första var han 4 sek före Kenneth och 7 sek före Robert, SS 2 var han 7 sek före Kenneth och 10 sek före Robert. Men så var det dags för "Tippen" (Blåsberget), en sträcka som de flesta förarna tycker om, oavsett vilken bil man kör. Robert är definitivt inget undantag, utan han ääääälskar Tippen! På förhand hade han också sagt att han lär få stryk på de två första sträckorna, men på Tippen skulle han ge Fröis en match. Egentligen borde inte sträckan passa Amazonen, för det är nu kurvigt, guppigt och lyftigt. I princip så tar man första skuttet efter 100 meter, och sen hinner inte efterskalven avta innan nästa gupp, och så håller det på i princip hela sträckan - men Robert verkar inte ha förstått att sträckan inte passar Amazonen - i likhet med att humlan egentligen har för små vingar för att kunna flyga - humlan vet inte om det, så den flyger ändå, och Robert vet inte att han inte borde köra fort på Tippen, så han gör det ändå! Var snäll och berätta inte för honom att det är så, för än en gång satte han en kanontid - OCH han slog Fröis med 2 sekunder! Delmål 1 uppnått! Däremot fick han stryk av Andersson med 1 sekund :
- Fortare än så där kan då inte jag köra med en Amazon, så jag är nöjd ändå, och det är bara att gratulera Kenneth som körde ännu fortare med Saaben!, säger Robert.
 

Fortfarande Amazing Red...

Kul att se när Robert och Fröis passerar, för den snåla och vägvinnande körstilen är nästan identisk mellan dessa herrar. 
En av Sveriges absolut skickligaste Saab-åkare, Kenneth Andersson med Inger Lundberg i högerstolen.

Men nu kom jag på, "Appendix K", som i "Kurt"... Fast det blev ju inte heller rätt, herr Jonsson stavar ju med "C"... Hmmm... Ett av de äldre ekipagen i startfältet, troligen det äldsta, om man sammanräknar ålder på bil, förare och co-driver.
Mats Öhrlund / Mikael Öhrlund, en trevlig återkomst i skogen, även om comeback gjordes redan i fjol.

Nils Sandström / Magnus Lindström, hade bra fart, men stod sedan parkerade i målet av SS1 med haveri.
Niklas Engström / Jimmy Engström, seger i Ekonomi, trots att man tappat 3 minuter på SS3 - men å andra sidan blev man ensam kvar i klassen då Nils Sandström bröt.

Jonas Lindberg / Mikael Gunnarsson - segrare i VOC C, än en gång i sekundstrid med Mathias "Lill-Fröis" Johansson. Tror det skiljde ca 10 sekunder i Boden, på 10,5 mil SS. I Råneå var det 16 sekunder till fördel för Gargnäs-duon.

Mathias "Lill-Fröis" Johansson föddes i princip när hans far slutade med rally. Nu har han själv gjort debut, i princip samtidigt som pappa Kenneth gjorde comeback - båda har bra fart mellan träden. Skillnaden är att Mathias är mycket klokare än pappa  Kenneth, uppenbarligen ett mors-arv, så det här kan bli hur bra som helst!

Alexander "Blyfot" Pettersson var lite trögstartad, men på Tippen går det aldrig långsamt för denna duo av Alexanders - sjätte tid totalt, båda varven där! Imponerande!

Joakim Persson / Jörgen Persson, Umeå AK

Johan Löfgren / Magnus Larsson, NMS Boden

Totalsegraren Michael Wikström / Lennart Nilsson. Ja, det är häftigt med den här farkosten, men det hjälper inte, jag håller på att längta mig tokig efter att få se skapelsen den här herrn gömmer hemma i garaget! ASCONA 400 - Guds gåva till rallyfolket!!!
 

Jan-Olof Renberg / Jan Stenberg

Lövångers-duon Jonas Rönnlund och Rickard Normark var äntligen ut och luftade sin Subaru.

Skogens konung - Thomas Lahti / Thomas Wikström, hade rätt bil på Månstråket! Evo som Evo?! Nej, absolut inte, det här är Mr & Mr Volvo, så det så!
 

Ingemar Svensson / Peter Lindqvist utförde inga stordåd i skogen, men tog sig runt och fick de svar man ville ha från bilen.

Dan Thörnevall / Daniel Jonsson. Planen var att Theres skulle hoppa tillbaka på sin plats den här säsongen, men sen kom man på att det kan ibland bli oplanerade stopp i skogen, och eftersom dottern Alma fortfarande är beroende av mammas mjölkbomber, så blev lösningen att Dan bara skulle köra de närmaste tävlingarna hemikring den här säsongen. Lennart Nilsson hade visst kläckt en passande kommentar angående att det lät som en knarkare som sagt att han inte skulle ta nån sil den här vintern... Lennart är en vis man! Givetvis kommer inte Dan att kunna hålla sig - i synnerhet inte då han befinner sig i klar DM-ledning efter två körda tävlingar! Go Dan, go! I den här sporten tycker vi väldigt mycket om karlar som "saknar karaktär" (ler)
 
Min stora favorit redan som liten, är fortfarande en favorit, Anders Bergström, med dottern Linnea i högerstolen. Anders går ständigt omkring med ett leende på läpparna, och han är alltid på när det gäller rally-äventyr. Vi har mycket att lära av positiva människor som Anders och min pappa H, livet blir så mycket trevligare när man ser det genom deras ögon! Tyvärr tappade duon en växel redan på väg till första sträckan, man kämpade ändå på till sista sträckan, men när även bromsarna började kärva, var det läge även för positivitetskonsulten själv att kasta in handduken.
Lars-Erik Henriksson / Maria Aldenlöv
Peter Johansson / Tommy Jakobsson, snabbaste tvåhjulsdrivna ekipage och totaltvåa.
Jonas Snäll var ganska dum med sin bil - då han la den på tak redan i premiär-tävlingen, med Jocke Wikström i högerstolen. Men å andra sidan vill mitt minne göra gällande att han gjorde likadant med sin förra bil, dvs rullade i premiären - och den säsongen blev det FM-guld i ekonomi. Vågar man spekulera i vad som kan komma denna vinter?! Fantastiska tider hade han redan inledningsvis i alla fall, och det är så kul att ha fått ännu en brummare i skogen - även om driften hamnat aaaaningen i fel ände! (ler)
 

Hendrik Andersson / Ida Johansson, NMS Boden. Lite ovanligare att få se en Citroën Xsara i de norrbottniska rallyskogarna, men ack så trevligt! På den internationella scenen är det väl en av de mest vinstrika modellerna i WRC!
 

Peter Forlund / Anders Aidanpää, i en bil som till och med sjunger vackrare än den ser ut! Heja PF Racing, mer weber-sång till rallyfolket!!!
Emmy Berglund / Leif Burman, tävlingens enda junior - eller, ja, inte i högerstolen då (ler). Emmy har verkligen haft stolpe ut i år. Tror det var en bärarm eller nåt liknande som stoppade henne i Boden, den här gången gick generatorn sönder på SS3. Bara att bryta ihop och komma igen, det här är en liten och spe tjej, men med tjockt skinn på näsan! Efternamnet lurar en aning, men med en mamma som heter Inger Lundberg, finns det race-gener så det räcker till!
 
Tävlingen genomfördes med tre sträckor, där samtliga körde två gånger, med bara en service i halvtid. So far so good, 6 sekunder upp till Kenneth Andersson på andraplats och 17 sekunder upp till Fröis. Själv stod jag först och fotade på SS1 tillsammans med världens bästa Gezze, men efter sista bil tog jag chansen att hoppa med gubbarna i efterbilen, dvs Kent Larsson och min pappa H.

Efterbil, fylld av galenskap; Kent Larsson och Henry Hapasari

I starten på SS3 var det service som inte går av för hackor - där sträckchefen Palle Jönsson stod och stekte hamburgare till sin sträckpersonal - och dessutom försåg efterbilen med supergoda hamburgare!
Jag måste medge att det var en spännande känsla, att sitta och äta hamburgare under vår färd nedåt Blåsberget - det är lätt omvända förhållanden mot vad jag är van vid - nu tillförde jag magen mat, istället för att som i vanlig ordning få maten åt andra hållet när jag åker rally!

Jag fick se hur spåriga vägarna hade blivit, och kände en oro börja gnaga i magen, med vetskap om att Amazonen är en av startfältets smalaste bilar, och inte sväljer spåren särkilt bra. Jag hade precis lagt ut en rapport på facebook om hur gubbarna skött sig på första varvet, där jag i sista sekunden la till att jag hoppas alla kommer i mål med hela bilar, "för jag har sett spåren...". Lägger ner telefonen i famnen, då den ringer! Ja gott folk, och i synnerhet ni som agerat service eller anhörig till rally-nördar - ni vet känslan när telefonen ringer! Ni vet dessutom känslan när ni inser att det är bilens co-driver, Mikael "Hollis" Hollström, som ringer! Pulsen hade förmodligen fördubblats innan jag hanna svara, och den mildrades inte när jag fick höra Hollis säga att "vi har rullat"! Fula ord, fula ord, fula ord!!!!!!!!!!!!!
Vi var då precis på väg till sträckan där det hänt, och det var nästan så man hade önskat att man kunde släppa de sista bilarna med bara en halv minuts mellanrum, så man fortare fick komma in. Vi raggade folk med oss i både starten och chikanen, vilka anslöt plikttroget så snart sträckan dragits in officiellt.
Man kunde inte missa Amazonen, som låg prydligt på tak, alldeles vid plogkarmen. Alla trodde att den var flyttad dit, men så var det inte, det var där man hade stannat. Hollis och Robert var helt oskadda - eller, nä, inte riktigt. Hollis stukade tummen när han skulle försöka ta sig in i bilen för att hämta grejor, efter man redan hade kommit ut i första läget. Robert klämde ett finger när han skulle ta fram triangeln i kofferten, då han samtidigt fick hålla fast reservhjulet så inte det skulle ramla ut. Fröis, som startade minuten bakom, var imponerad över hur snabbt de hade tagit sig ur bilen, och det får man hålla med om, att "junior-landslaget i Appendix K" är vid god vigör, trots att den ena precis passerat 50 och den andra snart är framme vid den magiska gränsen. Däremot fick man ju inte med sig mer än en triangel i första utbrytningen, så mellan varje bil fick man sedan skynda tillbaka och hämta OK-skylt och kläder. Roberts ena handske hade lagt sig längst bak på hatthyllan, och dit är det inte lätt att komma sig när bilen står på hjul, så ni kan ju ana hur lätt det är när bilen ligger på tak! Men då är det praktiskt med en kartis som är lång och smal, med bra räckvidd, så Hollis for fram som en orm i bilen, och hittade allt de behövde.
Mekar-Tobbe fick förmodligen en black-out, kanske av pulsstegringen när rapporter kom om en rullning, för han drabbades plötsligt av mitt eminienta lokalsinne, och åkte åt fel håll. Så det tog en bra stund innan vi fick släpet till sträckan. Men det gick ingen nöd på oss, idel ädel racing-adel hade hittat oss på sträckan. Där var bland annat forne rallycross-räven Christer Fredriksson, allas vår rally-ikon Rolf Kemi och kunarna av Hällkölen, bröderna Bo-Gustaf och Lennart Ahlbäck. Dessutom hade Daniel "CastroL" Larsson lyckats pricka in en blixtvisit till Luleå, precis när det var rally - och denna härliga karl, som stod på samma sträcka 2015, när Robert och Hollis tappade spåret och flög upp i drivan, stod alltså bara några hundra meter före rullningen den här gången! Han har dock lovat, att nästa gång ska han stå i målet på sista sträckan! 2015 hade Daniel och några skolkompisar från LTU förirrat sig ut i skogen, nu är han bosatt i Göteborg, så oddsen är som ni förstår inte alldeles högst. För er som inte minns, eller helt har missat det, så tappade Amazonen kromlisten på höger framskärm vid den avåkningen, och den gick inte att hitta hur man än sökte. På sommaren hade denna Daniel förirrat sig tillbaka till skogen, hittat ungefär samma plats som avåkningen, och hittat listen i en bäck - helt intakt! Den kom han sen och levererade till Robert, på klubbtävlingen i Kalix, hösten samma år!
Till en början var det lite vilda västern över hur bilen skulle tippas på rätt köl, men så såg jag till att Bo-Gustaf Ahlbäck tog kommandot och styrde upp saken, och då gick det som en dans. Man vill ju liksom inte ha mer skador än nödvändigt på bilen!
 

Riktigt så här är det inte man vill se sin gubbe i skogen... Eller, jo, det är det ju, för han och Hollis mår ju bra, vilket är huvudsaken - så den korrekta formuleringen är att så här vill man inte hitta sin pappas Amazon i skogen!
 

Som ni vet är det svårt att på bild visa hur brant något är, vilket man bland annat ser när slalom visas på TV. Här har jag försökt fota den bäck-ravin man passerat med det berömda hårstrået som marginal! När man passerade här, hade man dock inte börjat rulla ännu. Tur i oturen kan man lugnt säga!

Kunde inte låta bli att ta en bild, för den här prydliga högen i snödrivan, var som en symbol för uppgivenhet...

Likaså det här, en av de tråkigaste syner man kan mötas av i en rallyskog...
Bo-Gustaf Ahlbäck har varit med förr, och föreslog direkt att bilen skulle rullas över på hjul mot plogvallen, för att åstadkomma så lite skador som möjligt på den. Det gick smidigt som bara den, med så många hjälpsamma änglar på plats!
Ser ut som att det brinner i bakgrunden, men måste vara ljusets brytning i röken från Ahlbäckarnas skotrar.
 
Klart man kunde le mitt i allt elände, när man hittade så här trevliga tokar i skogen! En extra häftig grej, är att Daniel "CastroL" Larsson, mannen utmed Robert som fått sina byxor förstörda av Castrol-olja från Amazonen, numera jobbar som ingenjör på Volvo i Göteborg!
 
Nåväl, vad hände då egentligen?! Robert har inte slagit runt sedan 1994, och bilen var då en Mitsubishi Galant. Hollis är ännu värre, och har inte rullat sedan mitten av 1980-talet - så det är inte direkt vardagsmat i teamet. Avåkningar överhuvudtaget, hade vi före den 2015, inte haft sedan slutet av 1990-talet - MEN, det är nåt magiskt med denna sträcka, för de TRE senaste incidenterna av rang, är på den sträckan! Den första var dock med en 940 GrpH, och sen två med Amazonen.
Det är svårt att säga vad exakt som hände, men en sak som kan ha inverkat, är att trumbromsarna har en tendens att få bilen att dra åt höger vid inbromsning, men oavsett vilket har Robert full kontroll över kurvan, och inget överladd, även om det är en snabb kurva och han kör på fyrans växel. Men höger bakhjul lyckas i alla fall hitta vad som förmodligen är enda stället där det finns en tendens till överplogning på sträckan, skär ner och suger fast bilen, och tyvärr var det även kantskuret karmen precis här - vilket innebar att det inte fanns något att stötta mot. Man har gått en bit i drivan, och passerat en bäck-ravin med en hårsmån (!), innan det sög fast bilen och slog runt den 1,5 varv! Det är alltså inte ens en reguljär avåkning, i stil med 2015, utan nån variant av att bilen kliver ur spår och sugs fast. Oavsett vilket, måste man säga att det är fantastiskt bra kvalitet på gamla bilar! Inte en enda ruta är trasig, och även om han är ful i plåten och det väntar en massa jobb, så borde han ha varit mycket fulare med tanke på smällarna den har utsatts för! Volvo-quality a la 50-tal!!!
Det lustigaste av allt, är att Robert verkligen gillar denna oturssträcka, och Lennart Ahlbäck hade i vanlig ordning gjort ett häst-jobb med plogningen.
- Det var så läckert att gå ut först på första varvet. Normalt är det ingen fördel att gå ut först, men på den här sträckan var det trevligt. Det var så fint plogat, så man kunde åka precis vilket spårval man ville!, var betyget från Robert.
 
Nåväl, bilen kom sig upp på släpet, och efter många om och men in i garaget. Nu väntar tak-byte, och... Nä, enklare att gå andra vägen och säga att vi hoppas slippa byta bakskärmar, dvs att en skicklig plåtslagare kan få ordning på dem, och sen är dörrar och koffertlucka hela - tror jag! Vi tror inte heller att det har blivit några skador på vitala organ, men det är väl vad vi får se när vi väl börjar riva. Bilen ska dock bli lika fin igen, finns inga alternativ, så någon fler start för oss i vinter, det blir det inte! Jag lovar att uppdatera er här på bloggen, hur återuppbyggnaden av Amazonen fortskrider!

Skadorna är aningen värre än vad bilderna visar, men ändå förhållandevis små med tanke på att det är en rullning från körande på fyrans växel, och 1,5 varv! Volvo är som grejer det, och i synnerhet det gamla gardet!
 
Fronten ser inte så farlig ut, men har ett fult veck som det vete fåglarna om går att fixa så det blir snyggt, men det får plåtslagare avgöra. Taket kommer i alla fall att bytas, troligen båda framskärmarna, och huven. Bakluckan har bara en lackskada! Bakskärmarna är inte mycket buckliga, men det är fula vecka... Men vi hoppas vi får ordning på dem, skulle helst slippa byta... Det finns i alla fall underbara människor, som ringt och erbjudit tak!!!
Lite spill får man räkna med... Men den skumfyllda tanken fungerade alldeles utmärkt - inte en droppe bensin har läckt ut!
 
Tävlingen i övrigt fick jag lite dålig koll på, då mitt fokus körde i diket vid Amazonen. Men Fröis lyckades i alla fall hålla Andersson stången, och drygade till och med ut sin ledning på andra varvet. Curre Jonsson övertog nu den tredjeplats Robert hade på gång.
 
Totalt i tävlingen, var det Michael Wikström / Lennart Nilsson som höll i taktpinnen, och vann med en minut före Peter Johansson / Tommy Jakobsson, som äntligen fått igång den Honda Civic som man har nån slags delad vårdnad om. Duon vann givetvis även klassen för GrpH 2WD, 16 sekunder före Thomas Lahti / Thomas Wikström och ungefär minuten före Dan Thörnevall / Daniel Jonsson. Jan-Olof Renberg / Jan Stenberg fick slut drivning på SS3, och Jonas Rönnlund drabbades kanske av något liknande, då det står "drivknut" i resultatet. Jäklars skoj att Lövångers-gubbarna, Jonas Rönnlund och Rickard Normark hittat tillbaka ut i rallyskogen - de är friska fläktar både på sträckor och serviceplatser!

Intressant start gjorde Jonas Snäll / Joakim Wikström, som nu taggat upp från Ekonomi-klassen och kör en Honda Civic, som Jonas och Per-Åke hämtat i Litauen. Man hann inte få pappren klara i tid för premiären i Boden, men redan från SS1 var man i full kubbning och körde på liknande tider som Thörnevall! Tyvärr tog det roliga slut i början av sista sträckan, då det blev tak-känning även för dem. Dock en snällare rullning, så de har förmodligen snart fixat bilen och är fit for fight för nästa deltävling i Umeå.
I Boden hade Ingemar Svensson / Peter Lindqvist problem med lite mätare i bilen, och vågade inte chansa och riskera något. Motorn är nu genomgången, och bilen visade sig vara i god vigör, nu till skillnad från sin chaufför som går på antibiotika mot en envis förkylning. Som de flesta av oss vet får man inte antibiotika mot en vanlig förkylning, så särskilt kry lär herr Svensson inte ha varit, men man tog sig i mål, och har fått de svar man vill ha av bilen. Motortrimmaren Peter Forlund, med Anders Aidanpää i högerstolen, genomförde nu sin andra raka tävling, efter att ha debuterat i rally i Boden. Han har en historia med ett fåtal rallycross-tävlingar, för ungefär hundra år sen, och gör det fantastiskt bra. Han kör så klokt att jag nästan undrar om han genomgått nån form av lobotomi! (ler)
 
I VOC var det så klart Råneå-sonen Alexander Pettersson med namnen Alexander Helmersson i högerstolen, som bestämde tempot. Han sa själv att han varit lite ofokuserad från början, och man ser på tiderna att det är Tippen som är favoriten, för där har han mästerliga tider. Huvudkonkurrenten, Göran "Växellådshaveriet" Ahlström / Kurt Ahlström, har uppenbarligen kommit på att det finns fler roliga grejer man kan ha sönder i transmissionen, då man den här gången slog till med bakaxelhaveri, på väg från besiktningen till start- och målplatsen! Man kan inte annat än gråta en skvätt, för dessa galenpannor av rang!
 
I Ekonomi-klassen var det tunnsått, dels avverkades ju som berättat ett antal bilar i Boden, och dessutom var det nån jäkla mässa i Göteborg, som gjorde att varken Esa Makslahti eller Erik Wiklund (VOC) fanns på plats. Niklas Engström / Jimmy Engström vann tävlingen, trots att man tappat några minuter på SS3, och tabelltvåan Nils Sandström tvingades bryta med haveri, vid tidbilen på SS1.
 
Inser att jag suttit och rabblat kartläsare, överallt, utom för Kenneth x 2 i Appendix K. Hur är det man brukar säga?! Man sparar de bästa till sist! Inger Lundberg dikterar i Anderssons högerstol, och Per "Norrman" Johansson håller låda i Fröis högerstol - icket att förglömma!
 
Jag ber om ursäkt för mina egna tråkiga bilder, men för att få lite mer action har jag fått lov av min "lillebror", Örjan Larsson, att dela med mig även av hans fräcka bilder :
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Närstudera bilden och spana in leendet på Maria Aldenlöv i högertolen - ska vara en Aldenlövare för att kunna le åt en sån här halv krissituation!
 
 
En bra bilsportfotograf har både koll på hur man hanterar en Canon och var det händer saker i skogen - kanske inte så konstigt att Örjan Larsson har koll just på "Tippen" - har förmodligen bättre koll på vart varje sten ligger på den sträckan, än var han har gjort av med sina egna kalsonger!
 
I vanlig ordning ett marathon-inlägg, men har ni orkat ända hit ner, så önskar jag er alla en god fortsättning på det nya året, och meddelar att min pappas behandling flyter på fin-fint, och våra race-vänner i Umeå ser till att han har en kunglig tillvaro!
 
Lev å må!
//Jenny
 
 
 
 
 
 
 

Klubbmästerskap och årets party

2016-10-15
Så var det då dags för årets "Lilla VM", dvs klubbtävling i Kalix Motorklubb. Enligt den fina tradition som Fredrik Tiger & co inledde i fjol, så räcker det med stödmedlemskap i Kalix MK för att få möjlighet att vara med och slåss om klubbmästartiteln. Ingemar Svensson, NMS Boden stod som titelförsvarare.

Idel ädel NMS Boden-gubbar på denna bild - förra veckans segrare i FM-finalen i Racingspecial (på samma sträckning som dagens tävling) Anders Bergström (närmast i bild), Micke Hollström, min efterträdare i Roberts högerstol och så rödklädda regerande mästaren Ingemar Svensson.
Vi har några guldklimpar att tillgå på våra tävlingar, här är två av dem : Malin Lassi börjar snart kunna klassas som inventarie som sjuksköterska på våra arena-tävlingar, och Sandra Nilsson-Björn behöver nog ingen närmare presentation - hon är ju typ inblandad i allt där det behövs en hjälpande och kunnig hand!

Anders Danell (vä) och Tommy Lundqvist, och baktill i bild skymtar Hasse Lundbäck.
Med ny-riktad bakaxel och diverse fixat i baken på Asconan, var tydligen Robert och Hollis på ordentligt åkhumör. Själv var jag helt säker på att Anders Bergström hade tagit det - men jag borde ju ha lärt mig vid det här laget, att det är när det inte ser så jäkla märkvärdigt ut, som herr Niemi kör som fortast. Han var inte bara snabbast, inte bara snabbast i alla tre åk, utan hade dagens tre snabbaste tider! Inte utan att man blir lite stolt!

Ingen tvekan om vem som hade snyggaste bilen i depån den här gången heller, för Peter Forlund och pärlan var på plats igen! Idag blev det en femte plats för Peter.
Till skillnad mot förra helgen hade Ingemar Svensson idag ordning på drivaxlarna på sin och Peter Lindqvists läckerbit. Han bjöd på bra ladd, ibland gränsfall till överladd, men jäkligt kul att se! Ingemar slutade trea idag, 5/100 efter Anders Bergström.
Anders Bergström tog sig inte ens till första kurvan innan en drivknut gick sönder i första åket...
... men den här solstrålen vet nog inte hur man deppar, för han är glad till och med när han får haveri! Men Anders bytte sin drivknut i en rasande fart, och kom till start precis när övriga hade kört sitt tredje åk, och fick köra två åk på raken - vilket alltså räckte till en andraplats!
Peter Lindqvist fick assistera vid bärgningen.
Alexander Pettersson körde minst lika vackert idag, och slutade fyra med skrämmande bra tider! Han börjar ge mig associationer tillbaka till Peter Bäck och hans era i VOC, med en körning där man knappt kan se att bilen är odiffad!
 
 
 

Det här är ingen bra bild, men jag måste bara visa att det finns ställen där det går brett, för min snålåkande sängvärmare också!

Här hör man riktigt Anders Jonsson dra efter andan - men det blir fräna bilder!!!

Här ser ni varför det här har varit en stor favorit hos mig, och fortfarande är trots att han övergett Volvo - häftig laddning av Anders Bergström.
 
 

Fredrik Tiger upplyser mig om att Robert vunnit

Kalle Nilsson fick slippa att titulera sig tävlingsledare den här dagen, men var givetvis inblandad i allra högsta grad i både det ena och det andra.

Dagens etta och tvåa, Robert och Anders
Alexander Pettersson vann tävlingen om dagens galnaste mekaniker, Kurre Ahlström, till vänster i bild, bredvid världens bästa pappa H.

Kurre visar Alexander hur han kört, och av leendet att döma är han nog inte alltför missnöjd!
Härligt med klubbtävling, där alla hjälper till och får tävlingarna att flyta - var ett gäng föraroveraller ute och jobbade på varandras tävlingar (rallyfolket jobbade på folkrace och rallycross, och vice versa)
På området att hjälpa varandra fanns fler exempel - här är det Micke Sandberg som pysslar om Roland "Glasmästarn" Andersson

Pappa H ger pep-talk, eller nåt, till Micke "Maniac" Johansson

Micke Sandberg bytte gren, och körde dagen till ära folkrace.

Team Forlund och Svensson på väg ut för funktionärs-tjänstgöring.

Hasse Gustavsson gjorde förmodligen dagens bästa start, i första omgången. Han vann också heatet, men sen ville inte Bubblan mer den här dagen heller.

Tommy Lundqvist i svarta BMW´n och sen full fight mellan Jan Johansson i 340´n mot David Midebjörk.

Roland "Glasmästarn" Andersson var kung i starterna i samtliga tre omgångar, här är det Micke "Maniac" Johansson som får vika ner sig, även om han sen vann heatet i alla fall.

Redan i första omgången såg man att ingen skulle kunna rå på Ove Björn, förutom om bilen möjligen gick sönder!

Simon Tiger före Micke Sandberg, där den senare ögonblicket efter rammar en däcktrave, som han gjorde en redig flygtur över - men då hade jag plockat ner kameran och var beredd att springa - för nog är det med hjärtat i halsgropen man tittar på dessa galenpannor i bilar som ofta studsar fram som herrelösa gummibollar!

Förmodligen gav det utslag i någon seismograf nånstans, när Tobbe Hansson vecklade ut långbenen och tog storkliven i rask takt!

Inte ofta man får se Tobbe springa så kläderna nästan flyger av honom!
När Micke Sandberg stökar, får Tobbe och Hollis städa - nytt djungelordspråk i Kalix

Ännu en av Glasmästarns sagolika starter - svårt att tro att en karl med den här reaktionsförmågan, var startfältets äldsta deltagare. En av de yngsta valparna, Micke Sandberg, var däremot tvärsist i alla starter - men körde desto bättre ute på banan.

Här är jag osäker om det är Tommy Lundqvist eller Johan Ekersund som är längst till vänster (båda körde svart BMW), men Micke Sandberg är helt klart i mitten, och Ove Björn har precis hittat vinnarspåret längst till höger.

Olov Björkman, Simon Tiger och David Midebjörk.
 

Mitt trevliga sällskap under folkracen. Min initiala plan var att avvika från tävlingen direkt efter rallyt, eftersom jag behövde hinna hem och aktivera våra fyrbeningar, då det väntade klubbfest på kvällen - men med så här trevligt sällskap var det liksom svårt att slita sig : fr vä Alexander Pettersson, Kurre Ahlström och Anders Bergström

Micke Johansson och Jan Johansson i full fight - den senare skördade både det ena och det andra av utsatta hinder på banan...

... och i vanlig ordning fick Tobbe Hansson jobba!

Olov Björkman var nog en av de som provade flest olika spår, på flest olika ställen ute efter banan. Tog även ett alternativt alternativspår i en av omgångarna!

Tommy Lundqvist, i mitten var en av de som imponerade mest på mig med sin körning under dagen - lugnt och städat utan större utsvävningar - och slutade också på andraplats till slut! Sandra Nilsson-Björn som skuggar i bakgrunden med sin enormt fula Saab, lyckades tyvärr till slut få ihjäl Saab-uslingen - annars undrar jag om inte hon var den enda som på allvar hade kunnat utmana sina kära far, Ove Björn, om segern.

Här har dock Sandra tagit sin Saab på lite grönbete.

I tredje omgången var förväntningarna stora på vad som skulle bli "Duellen med stort D" - när Micke Sandberg och Micke Johansson skulle försöka jaga livet ur varandra. Men den uteblev, för Micke Johanssons bränslepump gick sönder - förmodligen är det dock bara en undanflykt, för har var rädd att få stryk av den yngre Micke-upplagan (skratt). Istället blev det Ove Björn och Micke Sandberg som fick leka ensamma i heatet.

I finalen fick Micke som synes på sin bästa start - om än helt chanslös mot omutbara Ove Björn i täten...

... men sen gick han in i dimman...
... och där blev han kvar, och lämnade "liket" och stegade iväg...

... så Robert och Tobbe fick ta hand som skräpet som stod mitt på banan - man riktigt ser hur mycket Robert tar i för att assistera Tobbe (skratt)
 

I förra blogginlägget, lyckades jag med bedriften att döpa om mannen till höger i bild - jag gör ett nytt försök, och döper härmed galenpannan till Tomas Jansson - hoppas han känner sig mer bekväm under den pseudonymen! (ler) Med honom i bild ses ryggtavlan på en magisk Opel mekaniker - det inte Ove Forslund kan om Opel-bilar (åtminstone före 2000) är inte värt att veta! Var under hur många år som helst Alf-Erik Bäckströms klippa på mekanikerfronten.
Niklas Sandström var ensam i Supercar 2 wd, och därmed klubbmästare i den klassen så klart. Men i dagens superfinal, där man startade enligt ett handikappsystem där 2150 startade först, 10 sekunder senare 2400 och 5 sekunder senare supercar 2 wd - Niklas slutade tvåa. 

Sandra är nog en av de som testat flest uppgifter på och omkring Kalix Motorstadion.

Anders Danell var i vanlig ordning en giftig kandidat till slutsegern i superfinalen - men fick bryta med trasig koppling.

Kalle Nilsson fick äntligen köra lite själv, och vann 2150, men blev trea i superfinalen, passerad av Niklas Sandström precis på slutet.

Dagens giftigaste räv var i vanlig ordning Fredrik Tiger - i lånad 2400-bil var det han som tog hand om segern! Här är det sonen David som fixar med bilen.
Baken på Fredrik Tiger, var precis vad konkurrenterna fick nöja sig med att se i superfinalen.

Tävling är tävling, oavsett dignitet - djup koncentration inför start.

Dagen avrundades med klubbfest ute på vår fina motorstadion - det bästa förslag jag hört på länge - så hela vårt team nappade direkt och anmälde oss. Det blev till och med ännu roligare än jag hade förväntat mig!!! Stor eloge till festarrangörerna : Ida Nyman, Sandra Nilsson-Björn, Maritha och Emelie Thiger!

Kvällen började med mingel i grillkåtan, och fortsatte sedan med grillbuffé och kluriga tävlingar i klubbstugan.

Snacka om att Robert hade medvind denna dag - det blev rena rama hattricket, då han vann även två av kvällstävlingarna. Här får han pris av Ida efter att ha vunnit frågesporten, med frågor om klubbens historia - måste ha varit mygel när en gammal LMS´are tog hem spelet! (ler)

Kvällens händigaste skulle givetvis också utses - och det gick ut på att Tobbe Hansson, Micke Johansson, Micke Sandberg och Robert skulle välja sig fem verktyg ur en påse (ett i taget och i turordning) - problemet var bara att verktygen skulle väljas innan man fick reda på vad uppgiften man skulle greja var!

Micke Sandberg valde silvertejpen som sitt första verktyg - kan det ha att göra med hur säsongen har sett ut och han vid det här laget lär ha full koll på att "det som inte går att laga med silvertejp är trasigt"?!

Dröm om herrarnas förvåning när de fick uppgiften framlagd - att skala ett äpple och få det längsta sammanhängande skalet!

Tobbe blev klart sist, trots att han hade varit lyckosam och valt en riktig skalare!

Micke Sandberg skalade med en osthyvel, men blev trea trots det.

Ja dessa karlar, jämt ska det mätas och diskuteras om vem som har längst!

Men det var Robert som vann även denna gren! Micke Johansson trodde att han blev sist, men den här dagen var han inte ens bäst på att vara sämst, utan blev tvåa.

Prisutdelning för klubbmästerskapet i rally - med fina blommor och pokal av Ida.

Simon Tiger blev trea i folkrace, och var enda pall-gubben på plats.

En som trivs ganska bra i rampljuset och en som vantrivs ungefär lika mycket i detsamma - gissa vem?! (ler)

Niklas, Fredrik och Kalle

Även trevliga dagar har ett slut - ett stort TACK till alla er som gjorde dagen till det den blev - och ett extra tack till klubbens clown som stod för alla former av underhållning den här dagen, Micke "Maniac" Johansson!
 
Nu är klockan trött och jag ska gå och sova.
Lev å må!
 
//J
 

Final FM Racingspecial, Kalix Motorstadion

2016-10-08 FM-final Racingspecial, Kalix Motorstadion
Idag har jag haft en sån där rolig dag på Kalix Motorstadion igen - det är konstigt, men det har en tendens att bli roliga dagar när man samlar ett gäng motordårar på samma plats!
Robert gjorde ett försök att fixa Asconan efter hjultappet i Boden, men varken tid eller ork räckte helt enkelt till. Idag har jag haft bästa tänkbara foto-sällskap, då Bo-Göran "Boggie" Carlsson börjar bli lika foto-flitig som i fornstora dagar, och dessutom blev ju kartis-Hollis ledig för kameran när inte Robert hade nån högerstol med sig. Sen hade jag ju så klart världens bästa Gezze och Kent Englund med mig också - men de är så seriösa fotografer att de glömmer att motionera munnen (ler). Två omgångar sprang jag omkring som en yr höna vid banan, med kameran i högsta hugg. Men sen var jag helt enkelt tvungen att få mingla lite i depån och på publikplats, och då var det givetvis flera som passade på att göra dagens bästa laddningar. Tur Gezze är mer nitisk och stod kvar och fick även det på bild!
 
Innan jag går in på dagens tävlingar, måste jag bara dela med mig om hur det kan vara en fredag-kväll i det Hapasari-Niemi´ska äktenskapet. Trötta och slitna efter en i vanlig ordning tuff vecka, var det bastu på schemat, och det romantiska samtalsämnet var : -"Hur fungerar en bilmotor?!"
Stackars Robert har det inte lätt alltid, men i mina skrivarorgier stöter jag ju på saker som inte är så lätt att begripa alltid, och då måste man ju fråga! Robert tycker dock inte alltid mina liknelser är lika geniala som jag tycker - men det är för att han inte förstår! (skratt)
Så nu ska jag berätta för er hur en motor fungerar, i stora drag :
- Släpp kopplingen och tryck på gasen, så börjar jag från förgasarna. Där öppnar spjällen och en massa god mat kastas in till kamaxeln och ventilerna, ventilen är snäll och vill dela med sig till kolven, och går därför ner i öppet läge. Men kolven blir rädd och drar iväg till vevaxeln i en jäkla fart. Men vevaxeln vill inte vara med kolven, och skickar därför upp den igen. För att kolven ska veta var ventilen är, måste tändstiften tända lyset, och eftersom den goda maten består av bensin, förstår ni ju vad som händer när det tänds en tändsticka - en explosion! Explosionen får kolven att åka ner igen, och så där fortsätter det. Givetvis händer det ju saker åt andra hållet också. Vevaxeln är en riktig slavdrivare, och spinner nu fart på svänghjulet, som i sin tur får tryckplattan och kopplingen att utöva koppleriverksamhet. Det får den ingående axeln att sätta fart på lite hjul med konstiga kuggar på (som Kalle Anka sa i en upplaga på Medeltiden). Utgående axeln från växellåda får igång mellanaxeln, som inte heller den vill vara själv, utan den spinner i sin tur fart på pinjong och kronhjul i bakaxeln, och där blir kraften så osams att den går åt olika håll, dvs ut till respektive drivaxel och får fart på hjulen!
Utifrån den här logiken, har jag kommit på vad det är som händer och varför en motor övervarvas och går sönder. Det är helt enkelt så att det sitter lågenergilampor i tändstiften! Ni vet hur det är när man våldsamt nödig kommer in på en toalett, trycker på lysknappen, men ändå får famla sig fram till toastolen i halvmörker, för att lampuslingen tar så god tid sig att gå igång, så man är halv-färdig innan man har fullt lyse! Så måste det naturligtvis vara i en motor också - med lågenergilampor i tändstiften, hinner inte lyset tändas, och vid en övervarvning har kolven extra bråttom, så när det då är mörkt ser den ju inte vad den gör, och då krockar den med ventilen! Så enkelt så! Dessutom finns ju en super-enkel lösning på problemet - bara att sätta LED-lampor i tändstiften!
Ibland får jag nästan för mig att det inte är helt enkelt att vara gift med mig... (ler)
 
Till dagens äventyr :
 
Kenneth "Fröhandlarn" Johansson med sonen Mathias Johansson. Ser ut som om det kan vara pep-talk på väg tillbaka till depån från förarmötet.
En pärla såg idag racingljuset för första gången - Peter Forlund och hans ungdomars projekt är klart, och jäklar så snygg den blev!
Mannen, myten, legenden - Eilert Gezelius! Hittade gamla papper från min skoltid, där man skulle berätta om vad som fått en att intressera sig för att skriva, och om man hade nån förebild - redan där stod det att det var Eilert Gezelius som var den stora för mig på det området!
Hur kul som helst att Bo-Göran "Boggie" Carlsson är tillbaka med kameran om halsen. Synd bara att han har bytt till Lelle Hanssons lag när det gäller märket, men å andra sidan är det nog som med bilkörning - en bra "chaufför" klarar allt - inte ens en Nikon kan nog fälla den här mannens magiska fotofingrar! Boggie har förövrigt skrivt den bästa text jag nånsin har läst, en text som handlade om ett klubbmästerskap i Kalix - hoppas du gör ett nytt försök nästa helg på den fronten Boggie!

Jan Johanssons Volvo 340 lät inte alltför pigg på rösten, och la ut lite skvallrande dimma bakom sig.
Hans Lundbäck tillhör det gänget som gör motorsporten till den fantastiska sport den är - man måste inte köra fortast för att ha kul!
En av Kalix MK´s guldklimpar, Hasse Gustavsson, fick vara med och leka själv idag. Hans kult-bubbla såg ut att vara i behov av kärlek, och lite intressant var det ju att se en svansmotorbil som kastade upp rumpan i lyftet.

Hasse vann folkraceklassen, trots att gasstaget (eller nåt liknande) gick sönder i andra rundan.

Gillar skarpt den i biltävlingssammanhang ovanliga färgen på Jonas Lindbergs Volvo 240.
Rejäl noslandning i första kvalet - men det överlever man om man är en rejäl Volvo 240!

Mathias "Lill-Fröis" Johansson, med VOC-sportens största legend till bil, Thomas Lahtis gamla vapendragare "LER".
Mathias körde bra, och trots att något hände så han näppeligen tog sig i mål i första rundan, lyckades han ändå sluta 3:a i VOC.
 
Erik Wiklund med Juha Alapuranen i högerstolen, hade vaknat på bästa åkhumör. Körde som en galning, och slutade 2:a i VOC!
Det finns bara en som är bäst, och idag var det Alexander Pettersson som var outstanding! Pojkvaskern körde rent vackert - inget fjantande, utan bra attack, men på rätt ställen! Hatten av och grattis till dagens segrare i VOC!
 
Göran "Kangen" Ahlström fick inte till det idag, sprintkung som han annars brukar vara.
 
 
 
Esa Makslahtis Toyota-6:a sjunger härligt för att vara en blyg ekonomiare!
 
 
Det syns att Rickard Bergström är en "Volvo-valp" på sättet han kastar in sin Golf i kurvorna - men det är snabbt och vägvinnande - och framförallt fränt!
Rickard vann också Ekonomi-klassen idag.
 
 
Det här är romantik, på riktigt! Ingen "Opel" som många säger - nä, det är en "Ascona B" = Guds gåva till rallyfolket, och det blir ju inte mindre fantastiskt då min gamla barndomsidol fortfarande blommar bakom ratten; Kenneth "Fröhandlarn" Johansson!
 
 
Dagen blev ju inte direkt sämre av att min gamla rallycross-idol, Anton Mattsson, fanns med i startfältet. Anton i en Volvo 142 på en rallycrossbana - magiskt!
Fröis och Anton hade i vanlig ordning en hård strid, som Anton den här gången gick vinnande ur. GRATTIS till båda gubbarna! Som de körde i tredje omgången, var nästan som att se dem i fornstora dagar!!!
 
Sten-Hugo Grubbströms son, Fredrik Grubbström.
 
Undrar om det här är PRO-varianten på fotografer?! Men börjar nu benen blir trötta, så har han då kvar sitt "skjutgalna gamla finger" (som i Robin Hood) och fyrar av kanonbilder på löpande band, han Boggie.
 
Sandra Nilsson-Björn var helt fantastisk idag - 6:e tid totalt i första omgången, och det med en Saab-jävel (ursäkta uttrycket)! Magiskt Sandra, du är grym!
Dock lyckades Robert Nyström knäcka henne i tredje omgången, och Sandra fick nöja sig med en andraplats i 2150.
 
 
Dagens segrare i 2150, Robert Nyström.
 
 
Dagens galnaste förare! Jag brukar säga att om jag vore en bil, skulle jag helst bli hanterad av min kära make eller Jimmy Homkvist - men Mikael "Micke" Johansson är nog en av de sista jag skulle vilja tillhöra! Idag var det nästan våldtäkt på bil - men å andra sidan är det såna som den här trevliga dåren, som är jäkligt kul att stå ute och fotografera!
Vit 240 som hanteras så här, och sätter sig som den gör, får mig osökt att vandra i minnenas korridorer, till Crazy horse Daniel Bååths glansdagar i 2400!
 
Anders Danell missade pallen idag, med sin wankel-bubbla. Men han får väl ladda för revansch till klubbmästerskapet den 15/10!
 
 
Rickard Fallberg är härlig att se på banan, och börjar mogna i sin förarroll (tro det eller ej!) - med åsyftan på att han laddar duktigt tufft, men på rätt ställen! Trodde väl aldrig jag skulle få se den här galenpannan ta det piano över lyftet - stor tummen upp!
 
 
Gröna Hulken-BMW´n skötte sig fint, och Rickard vann rallycrossens 2400-klass.
Michael Jansson - det här toket har jag många roliga minnen med! Var en vilde bakom ratten från början i VOC, men mot slutet hade han städat sig uppåt i reslutatet, utan att pruta på sina breda uppställ. Helt klart har han kvar sina gamla takter, nu när han övertagit Thomas Öhmans gamla BMW, men gett den ett nytt liv i klass 2400. Bra ryt under huven, och härligt lång-grus! Kan meddela att undertecknad och kartis-Hollis fick springa efter den här bilden togs, för då körde herr galenpanna med framhjulen där vi hade stått!
 
 
Det var en härlig fight mellan Micke och Rickard Fallberg, men den här dagen var Rickard för stark och Micke fick nöja sig med en andraplats. Man kan alltid hoppas att det blir revansch-försök på lördag (15/10) - på klubbmästerskapet i Kalix - för fjolårskonceptet med att det räcker med stödmedlemskap för att få delta!
 
Lars Bergqvist - mannen med Sveriges bästa puts på grejorna - eller typ allt han äger!
Lars var ensam i sin klass - så segern var ju mer än glasklar, men det var jäkligt kul att se mannen som jag betraktar främst som en asfaltsspecialist, visa upp sig även på Kalix Motorstadion!
 
 
Ganska precis ett år sen Dan Thörnevall hade hustrun Theres i högerstolen senast, och det var också på Kalix Motorstadion. Av laddningen att döma i första omgången, tror jag han hade gett sig den på att skrämma livet ur henne! Men det är nog svårt med en sån filbunke! Hur kul som helst att ha den här dynamiska duon återförenad i en tävlingsbil!
 
Dan och Theres hade strid om tiondelarna hela dagen mot klubbkompisen Anders Bergström, men den här gången blev sprintspecialisten Anders för svår. Jag hoppas vi får se ett revansch-försök på lördag!!!
Staffan Johansson, men jag får ärligt erkänna att jag hann skriva "Vikt..." innan jag hann hejda mig och bytte till rätt generation. Staffan är förmodligen depåns mest genomsnälla karl, och gör inte mycket väsen av sig. Men när han släpps loss bakom ratten, ser man var Viktor fått sina gener från! Bilen är ett vackert praktexemplar, och den sjunger som det anstår en Volvo! Staffan slutade trea i GrpH 2wd, efter att ha lyckats knäcka Peter Forlund i sista åket.
 
Anders Bergström, depåns solstråle, som förmodligen knappt vet hur man spänner musklerna i ansiktet för att inte le, var dagens bästa i tvåhjulsdrivet rally, om än i hård strid med Dan Thörnevall.
Perfekt laddning över hoppet, men det blir ju inte häftigaste bilderna - det svanhoppet sparade han minsann till sista omgången, då jag hade vikt ner mig för mina begär, och minglade med token på publikplats istället för att sköta min kamera. Tur att Eilert Gezelius inte är mycket för mingel, och aldrig sviker sin post, så det lyftet finns nog snart att se i gruppen "Motor Norr" på facebook. Kan i alla fall berätta att det var med det berömda hårstrået som marginal, den gode Anders klarade kurvan efter lyftet UTAN att ramma räcket!
 
"Underbart är kort" - så blev också den här tävlingsdagen för Ingemar Svenssoon och Peter Lindqvist. En bild hann jag skjuta av, men flätorna hann ställa sig i givakt, av den underbara sången och laddningen hann bjöd på i två kurvor eller nåt, innan en drivaxel gick av.
Linus på linjen är det väl få som missat, men här var det Svensson som visade sig på styva linan - förlåt, menade blev dragen ut på lina.
Så var det äntligen dags - Peter Forlund och Hemmaberget Motorsports ungdomsprojekt är klart! Men vilket resultat det blev! Bilen är ta mig 1000:an både vacker och snygg, och lägger man till sången från PF-motorn under huven, är den en rent erotisk, näst intill pornografisk upplevelse! Fattar inte att jag kunde vara så stadig på hand, att jag fick så många bilder att välja mellan - dessutom mitt lyckotal på dörren. Vet inte hur det kunde blir bättre?! Eller, jo förresten, det vet jag - den kunde bott i vårat garage!
Hatten av för Peter och ungdomarna i Lappträsk - vilket jäkla jobb ni gjort!

Peter körde rallycross en gång i tiden, men så fort som åren går kunde det lika gärna ha varit på medeltiden. I en PV har han en seger från just Kalix Motorstadion. Idag fanns det mycket rattrost så klart, men den dammades fort av, och det såg riiiiiktigt bra ut om man kunde slita ögonen från bilen och koncentrera sig på hur den hanterades också! Peter blev 4:a i klassen.
 
 
 
 
 
Urban Jakobsson har inhandlat en Golf GrpH, och har hittat tillbaka till vänstersidan igen, efter ett antal år till höger om Leif Jonsson.
 
 
Kenneth Andersson hade bra ladd, ibland nästan tendens till överladd - men vänta, det är väl precis det han har under huven?! Idag blev det en andraplats i GrpH 4wd.
 
 
Marcus Nilsson är en av de två som imponerade mest på mig idag - riktigt stabilt och tjusigt, och ändå läckert brutalt! Tummen upp! Men det hjälper inte - jag vill ändå ha Marcus tillbaka i en Volvo 240 igen!!!
 
 
 
 
 
Fredrik Tiger hade ut Forden för rastning. Efter lite skruvande fick han till slut ihop till dagens bästa tid i tredje omgången - seger i klassen blev det ju givetvis, eftersom han var ensam där. Alltid lika skoj att se Fredrik på banan, men inte lika kul med en Ford som en BMW med hälften så mycket drift på hjulen!
 
 
 
 
Kurt "Kurre" Ahlström - mannen som lätt kan få käkmusklerna på en att gå ur led - tur man har öron för annars skulle leendet trassla till sig efter ett helt varv runt huvudet. Men då pratar jag inte om Kurres körning, utan hans förmåga att vränga ord! Kurre delade i vanlig ordning bil med brorsan Göran.
Dessa trevlig stölleprov hade jag med mig hela dagen, och de turades gladeligen om att ställa sig i vägen för mina tilltänkta super-bilder - men det tar jag gärna, för det är sååååå mycket roligare att vara i fotar-tagen, med såna här galenpannor med sig!
 
Inte helt lätt att slita sig från depån när man hittar så mycket trevligt folk - ta bara detta mysiga gäng med Anders Jansson, Tommy Eriksson-Ek, Pappa H och Palle Drugge - ni aaaaanar inte hur mycket tok dessa herrar haft för sig i rallyskogarna - somliga redan innan en annan var född. Jag är faktiskt böjd att tro, att "det var roligare förr"!
 
 
 
 
 
Alexander Pettersson - mannen som imponerade mest på mig denna dag! Dessa skills på en super-trevlig karl, som dessutom rattar en Volvo - man kan liksom inte låta bli att ta en sån som Alexander till en hedersplats i ett ärrat race-hjärta!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Ja denna Micke Johansson, vad ska man säga? Hade lätt kunnat citera Markku Alén inför varje start "Now maximum attack"!
 
Plötsligt var bilen tyst, och det var inte svårt att gissa var felet satt...
... som sagt, våldtäkt på bil - i det här fallet kan man allt misstänka lite krokiga ventiler, efter Mr Heavy Rightfoot varit i farten...
... men det är få man ser, som tar ett motorhaveri med ett leende, och helt lugnt konstaterar att "jaha, nå då får jag renovera igen då!" - Tok-Frans - men det är såna som den här dåren som sätter färg på sporten! Men tur ändå att depån inte svämmas över av såna stölleprov (ler)
Roligt att höra att Micke siktar på isen 2017 - där vi fick se honom göra en toppen-insats i samband med finalen i Kalix i fjol!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Ja denna Kurre, precis när det sladdar som mest, hinner han ändå få upp handen och hälsa på oss knäppa fotografer!
 
I depån hittade jag två riktiga skönheter, Norton och Gibzon - är rätt säker på att det här är ungpojken Gibzon, 1,5 år.
Norton 10 år, vacker och go som få!
Få ting som är så vackra som en åldrande hund - se bara vilken underbar blick han har!
Husse, Per "Norrman" Johansson får lite blöt kärlek av Gibzon.
Grabbarna var så lydiga, att man inte kunde tro att de tillhörde en sån tok som Per - så i det här fallet stod det helt klart att klyschan "sådan herre, sådan hund" definitivt INTE stämmer! Per tyckte själv att de var busiga och olydiga - jämför jag dessa trollpojkar med våra egna älskade ligister, så undrar jag om de inte faller i sömn, om de lugnar ner sig ett steg på skalan! Heeeelt underbara grabbar - som stal showen från alla bilar i depån!
För alla er fruar som nån gång slitit ert hår, i väntan på att få era karlar att göra som ni vill, kan jag meddela att man inte har missat den detaljen i deras programering - titta sån ordning det är på dem när det är dags för rally! Helt klart handlar det om att fråga på rätt sätt, eller locka med rätt belöning!
 
Erik Wiklund ska börja extraknäcka som tomte i år, knappt så man kände igen karln som hamnat med helskägg! Nåväl, allt klär en skönhet! Här är det kartis-Juha som inte klarar sig från att kliva upp på pallen, om ni undrar vad Erik viftar efter. Spana in klädseln på vår kranskulla, Sandra Nilsson-Björn - snacka om korrekt klädd för sammanhanget (ler)
Hela gänget samlat : 1:a Alexander Pettersson, 2:a Erik Wiklund och 3:a Mathias Johansson.
 
 
Rally 2 wd : 1:a Anders Bergström, 2:a Dan Thörnevall, 3:a Staffan Johansson
 
Idag var Kalle Nilsson för ovanlighetens skull INTE tävlingsledare, men han var givetvis i allra högsta grad inblandad ändå. Dagen till ära var det Ida Nyman, dotter till två mästerliga tidigare tävlingsledare, Daniel och Eva Nyman, som höll i taktpinnen. Tyvärr hann jag inte med att få henne på bild, innan hon hastade vidare till nästa uppdrag - tränare för ett innbandylag i division 1!
Lars Bergqvist
Rickard Fallberg och en Michael Jansson som är sig rätt olik på bilden... eftersom han var tvungen att hasta iväg till ett 80-års kalas.
Det här var lite kul - Sandra Nilsson-Björn sliter med minst lika många roller som sin man, Kalle - här är hon först kranskulla till dagens segrare i 2150, Robert Nyström...
... innan hon själv får ställa sig på pallen utmed honom, och få sig en kram av sin gubbe.
 
Härliga gubbar! Förstår ni hur det känns att år 2016 få ta ett foto, på två av sin barndoms stora idoler; Kenneth "Fröhandlarn" Johansson och Anton Mattsson?!
Brukar få berättat för mig om när jag som halv-liten parvel, tidigt 1980-tal, traskade fram till Mikael Ericsson på rally SM i Umeå, för att få hans autograf i min lilla bok. När Micke hade skrivit räckte jag över boken till Anton, men han skrattade och sa att "jag är ju bara kartläsare" - Nähä, du kör ju rallycross, blev svaret från en betydligt mindre version av mig, som troligen hade ännu mer koll då än nu!
Bildkavalkaden får avslutas med "Härlige Hasse", (Hasse Gustavsson) ny-friserad dagen till ära!
 
Det var allt jag hade att förtälja från den här dagen, men om mindre än en vecka är det dags igen - klubbmästerskap för Kalix Motorklubb. Jag uppmanar nu alla som har lite riv kvar i högerfoten, att anmäla sig! Eftersom det räcker med stödmedlemskap i Kalix Motorklubb för att få delta, så har ni möjlighet att komma och förnedra oss genom att ta titlarna ifrån oss! Dessutom är det klubbfest på kvällen - på motorstadion! Jag är ingen festprisse, och jag brukar vara hyffsat "död" på kvällen efter en tävling - men grillbuffé i trevliga vänners lag på en plats man alltid trivs på - det vill vi inte missa - så vi kommer hela teamet! Visst kommer ni med?!
 
// Lev å må!
Bildkavalk

Med funktionärer i fokus

2016-09-28
LIte mycket på flera fronter, har gjort att jag inte hunnit ta tag i bildskörden och härliga minnen från Kalix MK´s funktionärsdag, som vi hade ute på vår motorstadion förr-förra söndag (18/9).
Men å andra sidan får jag ju mer eller mindre återuppleva trevligheten igen idag då.
 
Under året har vi i Kalix MK genomfört ett gäng tävlingar i snart sagt alla grenar vi har på vår agenda, extra roligt att vi dessutom gjorde comeback som rally-arrangör - något av back to basic - lite lätt att glömma att vi som blivit något av en utpräglad rallycross-arrangör, faktiskt har våra rötter i framförallt banracing och rally!
Däremot är alla grenar lika viktiga, och lika viktigt som att få förarna att trivas och vilja återkomma till vår anläggning, är att ha tillgång till funktionärer som ställer upp i ur och skur! Det senaste har vi verkligen fått erfara i år, då vår herre tydligen hade bestämt sig för att öppna himlen på både Norrlandsveckan och SM-rallycrossen! Men nog stod de där likafullt, alla våra funktionärshjältar!
Idén har gnagt ett tag att man borde göra nåt tillbaka, så alla dessa fantastiska människor verkligen förstår hur mycket man uppskattar deras hjälp, och framförallt tror jag att det är viktigt att man får träffas under avslappnade former och bara umgås!
Till slut nämnde jag till Kalle Nilsson vad jag funderat över - och det visade sig att han, frugan Sandra och Ida Nyman hade haft liknande funderingar - och som den fenomenala tävlingsledare / arbetsledare han är - kopplade han ihop mig med Ida och Sandra, och resultatet blev en slags trivseldag på Kalix Motorstadion - under enkla, men roliga former!
 
Vi samlades redan klockan 12, och trots att vi hade haft föranmälan för att någorlunda kunna beräkna behovet av tillgång till förtäring, så var det spännande att se vilka som faktiskt dök upp. Det blev några färre än vi räknat med, men vi blev ett härligt gäng - trots att många fått tacka nej på grund av bland annat samtidig älgjakt. Alltid svårt att få till en helg som passar alla, i synnerhet med en så tight tävlingskalender. Men med tanke på hur dagen utvecklades, tror jag vi är många som känner att det här förhoppningsvis inte var en engångsföreteelse, och då kan man ju hoppas att vi lyckas pricka en dags som passar ännu fler nästa gång!
 
Det finns en TV-serie som heter "Hjulens hjältar", som producerades för många år sen, men som visas repris  lite då och då (alldeles för sällan) som handlar om storheter som bland andra Ronnie Peterson. Men det här gänget är också "Hjulens hjältar" - för utan dem skulle vi aldrig få chansen att få fram fler förar-hjältar!
 
Gänget är i vanlig ordning ett hopkok av flera klubbar - i ett samhälle där tiden verkar bli alltmer knapp, måste man hjälpas åt för att få skeppet att flyta, och samarbete är något jag tycker vi blivit riktiga mästare på inom motorsportens värld!
 

Fredrik Tiger med barnbarnet Emmy - en talande bild för något som blev en riktig "familjedag" - med olika åldrar representerade, olika klubbar, olika kön, etc - men vi tillhör alla samma motorfamilj!
 

Andreas Sandberg med äldsta dottern, Tuva.
För att skapa lite extra "rivalitet" och tävlingsinstinkt för lagen, delades de upp i "Lag Rallycross" och "Lag Rally & Folkrace" - där ett gäng hade lite svårt att välja lag, då hjärtat finns på flera håll. Ex Sandra Björn som tävlar och tävlat i typ allt som brummar! Här är det lag Rally & Folkrace som inspekterar tävlingsredskapen för dagens första gren - ett slags "sprintstafett med folkracebilar" - som gick ut på att fem personer i varje lag utsågs till förare, och i denna första omgång var kravet att de som normalt inte tävlar själva som förare, skulle sätta sig bakom ratten. Lagen tävlade samtidigt, men med startmellanrum, och förarbyten ingick i den totala tiden - vilket skapade extra press och väckte tävlingsinstinkten extra hos många!
 

Här är det Robert Gustavsson till höger, och jag undrar om jag nånsin kommer att lära mig vem som är vem av bröderna Durwall, men Ocki eller Milo är det i alla fall till vänster.
 
Lag Rally & Folkrace släppte bl a ut bussföraren Johan Larsson, i år nedknuffad från rallycrossens huvudpostering för att sköta alternativspårskollen. Våran "Kartis-Hollis", Mikael Hollström fick testa vänster sida som omväxling, och tok-Janne Olsson, med Kalix bästa koll när det gäller reservdelsnumrar på Volvos reservdelar!
 

Lag Rallycross satsade på traktor-ässet och överhövdingen i Team Sandberg, Kjell Sandberg, och något jag tror är mannen med störst koll i Sverige när det gäller tidsplaner och reglementen, Daniel Nyman. Daniel har faktiskt en historia bakom ratten, både i rally och rallycross, men det är så länge sen så preskriptionstiden har gått ut för länge sen!
 
"Syncronise watches" sa man jämt i nån TV-serie som visades nån gång på medeltiden, det var dock inte riktigt vad som hände här - Kalle tappade nämligen ena klockan när han skulle dela med sig till Ida, och det gick in sand i knappen som behagade fastna - men det var en världslig sak, och givetvis löste Kalle även den biffen! Minen på Andreas Sandberg säger en hel del om vilka kommentarer som fälldes...
 
Kenth Englund ses på de flesta arrangemang man tar sig ut till, både som besiktare och med kameran i högsta hugg. Här tog han plats direkt i förargänget i Lag Rallycross, och hade problem att rymmas i både overall och stol!
 
 

Robert var så klart med i Lag Rally & Folkrace, men förklarar här hur slingan som ska köras ser ut för hela gänget. Tror att många fruar som ser den här bilden undrar hur han bär sig åt för att få sån här uppmärksamhet - och ett tips framöver kan kanske vara att säga -"Älskling, kan inte du köra FOLKRACE... med dammsugaren en stund?!" - så kanske de redan hunnit visa att de hör, innan de inser att det är för sent!!!
 
Fokus har nu flyttats...
 
... till Kalle Nilsson och Lars Lund, som kör ett varv och visar banan, så ingen kan missförstå!
 
Anders Durwall, denna härliga människa som blev en ny bekantskap för mig för bara något år sedan. Men vilken pärla! Detta leende har han på sig jämt, och man kan t o m ana att han har det på även när han skriver svar då man skickat PM via facebook och frågat om de har möjlighet att ställa upp som funktionärer. Aldrig något negativt, och ställer upp gör alltid någon i familjen, t o m när man lyckats dubbelboka sig!
 
Spänd förväntan inför start!
På tal om pärlor - min pappa är ju så klart en av de största diamanterna i mitt liv, men här har han sällskap av idel ädel rally-adel i form av Torbjörn "Still" Johansson och Solveig "Sollan" Johansson. De flesta har förmodligen nån form av "relation" till Torbjörn, som varit domare och "allt möjligt" på alla möjliga arrangemang över hela landet. Sollan jobbar lite mer i det tysta, men är en riktig arbetsmyra med fullständig koll på det mesta. I den här galna familjen döper vi våra djur efter stora bilsportikoner. I min egen flock har jag bl a hundarna Senna, Pirelli, Penske, Danica, Niki, Jackie (och plumpen i protokollet Kickan, som var döpt när hon kom till oss). I fårhagen betar bl a Ascona Bä. I våras bokade jag en kattunge till mamma och pappa, av en klok och likasinnad Ascona B-nörd i Jokkmokk (Björn Eriksson) - och namnet var ganska givet. "Nalle" passade bättre på en hund, så det fick bli en "Walter" (Röhrl). Men så bar det sig inte bättre än att det råkade bli så att även Walters syster som fått namnet "Zola" hamnade på Godtemplarvägen i Baskansas City. Men det namnet blev ju lite konstigt - men lösningen var både enkel och självklart - hon fick så klart namnet "Sollan", efter en av våra största rally-personligheter i distriktet! Pappa har så klart upplyst Torbjörn om att han tar med sig Sollan i sängen varje kväll... (ler)
Lotten sa att Eva Nyman och Lag Rallycross fick välja bil. Planen var att Eva skulle vara med och köra själv också, och här står hon stiligt iförd regelmässig utrustning - tyvärr har Eva en tendens till cellskräck, och för er som trängt ner er bakom ratten i en tävlingsbil är det lätt att förstå att det blev en lite väl tuff situation, i synnerhet under tidspress. Men Eva lämnade snyggt vidare taktpinnen till nästa frivilliga adept, som löste ekvationen fin-fint.
Rally-Folkrace skickade ut Tok-Olsson först - och den här gången var det ett bra drag, för Olsson skötte sig exemplariskt, med fina spår och härligt ladd!

Så var det dessa Durwalls igen - men jag har fått för mig att det här är Ocki (med brasklapp att det kan vara Milo) - pappa Anders i röd jacka har jag däremot stenkoll på.

Tobbe Hansson är ju inte liten åt nåt håll, men av nån anledning är det han som hamnar i situationer där man behöver vara liten och smidig - och på nåt jäkla vis löser han biffen! Här var det han som hoppade in i bilen och fixade bältet vid alla förarbyten i Rally-Folkrace-laget.
Han brukar även påminna mig om Tomelilla 2003, där jag skulle fixa Lag Norrland till en kvällstävling som gick ut på att fylla en Saab 900 med så mycket folk som möjligt. Tobbe erbjöd sig att vara med, men jag upplyste honom kaxigt om att han var för stor. Sen bar det sig inte bättre än att vi blev andra lag att tävla, och när Götaland fyllde 21 personer i sin bil, insåg vi att vi hade gjort en kraftig misskalkylering, och var väääääldigt kort om folk. Norrlänningar växer inte riktigt på träd nere i Tomelilla, så det var bara att hugga tag i allt som kunde hittas - inklusive Tobbe! Men vi vann - 22 norrlänningar är precis vad som ryms i en Saab 900!
Tok-Olsson hittade sig en integralhjälm, och såg ut som värsta racingproffset i sin outfit bakom ratten.
Dags för start.
På bilder som denna ser man verkligen att Ulf Sikström är en bror till Eva Nyman!

Hollis såg ut att trivas, trots att han verkar mer bekväm i sin normala tävlingsutrustning.
 
Fint flyt för Tok-Olsson
Kjell Sandberg drog ingen skam över familjen, utan skötte sig fint...

... trots det viskar här barnbarnet till honom : - Farfar, du körde som en kärring!
Fart och fläkt, men ordning och reda vid flygande förarbyten.
Det visade sig att Evas val av bil till Rallycross-gänget inte var det bästa - stolen var nämligen fast monterad, och gick inte att flytta! Men det löste sig ändå, även om deras förarbyten tog lite extra tid av den anledningen.

Tigrinnorna Emelie, Maritha och Emmy höll sig på säkert avstånd från galenskaperna.
Dags för att kora en vinnare - och resultatet blev att Lag Rally tog hem första poängen till laget! Tok-Olsson förkunnade att rallycrossarna tagit så god tid på sig att man hade kunnat ha en almanacka för att ta deras tider, istället för en klocka! Kan meddela att han fick äta upp det senare...
Dressed for success - men jag tror att Kent Englund tyckte det var lite skönt att bli av med "fängelset" han haft på sig.
Foto-ässet Christina Sandberg - givetvis med kameran i högsta hugg! Alexandra Karlsson skjutsar runt på familjens senaste tillskott, som man ännu inte kunnat enas om ett namn på - men den som väntar på nåt gott...!
Rally-bodensarna Micke "Hollis Hollström och Lars Schöden.
 
Dags för nästa gren! Den här gången blev det en gren som jag har trevliga minnen till, från en 2-dagars folkrace i Piteå, nån gång på medeltiden, när jag själv var junior. Då kallade man det "PMS-jakten", och det skulle sökas saker på bokstäverna i föreningens "initialer". Det blev ju dock ett problem för oss i Kalix, som bara har två olika bokstäver (KMK), så istället fick det bli en bokstavskombination som samtliga av oss haft en relation till under olika långa delar av våra liv - nämligen "SBF".
Reglerna var enkla - man fick bara ta saker som fanns på och bredvid banan, samt saker man hade på sig. Inget fick tas från något fordon eller byggnad. Helt glasklart! Tror ni det här galna gänget höll sig till spelreglerna?! Fortsätt och läs!!!
 
Här fick lagen nytta av alla sina medlemmar - de som inte hade fysiska möjligheter att springa och bära, kunde åtminstone använda hjärnan och klura ut vad lagkompisarna kunde hämta. Här är det atletiska Eva som bär omkring på en Bock.
Tydligen hade Robert samma idé, men eftersom lagen sedan skulle redovisa sina saker i turordning, och båda lagen INTE kunde få poäng för samma sak (även om de ex hade varsin bock), så gällde det att vara klurigare än så - och det var man ju givetvis. Så det här var en "Bräd-bock".
Tror inte att det tillhör vanligheterna att Daniel Nyman plockar blommor, men är det tävling så är det tävling!
Minns inte vad Christina Sandberg hade hittat här, men det sparas inte på krutet utan går undan i alla fall!
Misstänker att det här är en B som i Balk, som Torbjörn hittat.

Cornelia Hansson och Lars Schöden har hittat Brädor
Tuva, Andreas och fröken namnlös ser ut att ta det lugnt, men laget hade flera poäng bara i den här bilden.
Hade faktiskt inte tänkt på det innan - men vilken toppen-idé det här var för att få städat runt banan! Här är det Rally-Folkrace som tar hand om övre delen av banan.
Rally-Folkrace smider planer
 
Jag är rätt övertygad om att Rallycross-laget tänkte lite mer rätt, som tog hand om första kurvan på banan - eller finns det nåt annat parti där det lämnas mer grejor från bilarna än där?!
Galna djur bör sitta i bur - här ser Fredrik Tiger ut att ha hamnat bakom galler, men det var nog bara en genväg för att leverera en Bärarm och en Stötfångare.
 
 
Kjell körde omkring med en tom Barnvagn, och eftersom han är Farfar hade han ju redan fixat två poäng där!
 
Daniel kämpade så kläderna bokstavligen flög av honom!
Maritha Tiger och Sandra Nilsson-Björn
Här mina vänner fångar jag ett fusk-försök på bild. Det är Daniel Nyman som döljer sig bakom Volvon...
... och i den hittade han både en Bränsledunk och en Brandsläckare! Men tyvärr tog ju den här "domaren" honom på bar gärning, så han ställde prydligt tillbaka grejorna i bilen, och la till att den regeln hade han ju inte alls varit medveten om - undrar om det är precis såna svar han brukar skratta åt när han själv är domare?! (ler)
Medan det letades grejor, fanns det så klart hjältar även denna dag. Hasse Gustavsson och mamma Siw stod för kockandet.
 
 
Svamp på Tok-Olssons meny

Här smids förmodligen planer för att tolka reglerna till sin fördel även i dagens "reglemente" (Pappa H och Lars Schöden)
Ena "Tiger-mamman", Solgerd Haraldsson.
Det här mina vänner, måste jag utropa till en av de absolut bästa tävlingsledare som jag har haft förmånen att jobba ihop med. Han ger alltid samma lugna intryck, för även om det säkert fladdrar till även i den här magen nån gång, så visar han det inte. Kalle har förmågan att få en att känna sig både viktig och behövd i ett arrangemang. Men hans främsta förmåga är nog ändå att han har ett sätt att få en att känna att han verkligen litar på det man säger och gör - och om han nån gång har sina tveksamheter spänner han blicken i en eller skärper tonfallet om det sker via telefon - och säger "Är du säker på det?" - det får en att tänka till en extra gång, och är man inte säker kollar man upp det, är man säker svarar man "JA", och då återgår Kalle Nilsson till lugnet själv igen och säger helt coolt "OK". Jag har haft förmånen att jobba med några olika bra ledare, alla på olika sätt, men just den detaljen tror jag Kalle är ensam om i sitt slag!
Kalle brukar bli lite vresig när jag berömmer honom - men det struntar jag blankt i! Ära de som äras bör! En kedja är aldrig starkare än sin svagaste länk, men utan en bra ledare som kan länka ihop kedjan blir det svårt även om viljan är stor!
Rallycross-lägret kollar in sina skatter
Här mina vänner, försöker Fredrik Tiger ro iland med samma saker som jag en liten stund tidigare hade skickat tillbaka Daniel Nyman med till bilen där de hörde hemma i. Bortförklaringarna var många, men "domaren" var benhård...

Maritha Tiger och Sandra Nilsson-Björn

Emelie och Emmy Tiger
Lars Lund och Kalle Nilsson verkar ha nåt bus för sig
Sollan får poäng med en Blomma.
Casper Hansson offrade både Strumpa och Sko för att ta poäng till Rally-Folkrace
Maritha tog poäng med en Svamp
Alexandra hade Sand
 
Kan det möjligen vara Skräp, som Christina får poäng för här?!
Tro det eller ej, men den berömda Bensindunken och Brandsläckaren dök upp igen - och den här gången gav "domaren" med sig och gav till och med en stilpoäng, då Kjell Sandberg hävdade att de skulle ha poäng för "Bevisat Fusk"! På förhand kände jag på mig att det här var ett kreativt gäng, och jag kan säga att jag inte blev besviken!

Alexandra hade Brillor
Tok-Olsson levererade t o m reservdelsnumret på vissa av Rally-Folkrace´s skatter
Undrar om inte det är en Startlista som visas upp av Eva Nyman - givetvis poäng.
 
Daniel har hittat en Fimp
Tok-Olsson verkar lika fascinerad över en Blomma, som Daniel över en fimp...
De här blommorna fick nån annan benämning, men tyvärr minns jag inte vad.
Här tror jag i alla fall det var "Slitbana" som Maritha tog hem poäng för.
Alexandra och Tuva inkasserade en hög poäng för bl a "Barn", "Stjärnor" och...
... så hade ju Tuva även en "Fläta"!
Här försökte Kalle att få ge bonuspoäng för Marithas "Saab-märke" - men jag röstade ner honom och sa att det borde snarast ge avdrag! (skratt)
Däremot ser ni väl hur stolt Daniel är över att visa upp ett "Stänkskydd" med Volvo-märke på!!!
Kjell har hittat ett "SM-resultat"
 

Till slut insåg vi att vi förmodligen skulle svälta ihjäl, eller åtminstone få äta kall mat, om vi inte avbröt lagens kamp om poängen. En något oenig domar-jury bedömde Lag Rallycross som segrare, då undertecknad fick se sig nedröstad med sitt önskemål om oavgjort (ler). Dock fick det ingen betydelse för det slutliga resultatet, så jag har inte fått alltför mycket skäll på hemmaplan efteråt! (skratt)
 
Lekarna i all ära, men frågan är om inte maten blev dagens höjdpunkt?! Baconburgare och korv - enkelt men rysligt gott!
Spana in Casper som precis förser sin hamburgare med dressing - den här lilla parveln drog i sig 3 (!) fullskaliga hamburgare, inklusive bröd! Själv tror jag inte ännu att det är sant - den tanige lille grabben borde ju ha sett gravid ut efter det födointaget - i annat fall måste han ha tarmarna utrullade i benen!
 
Snillen spekulerar.
Här kan man undra vad det är Kalle försöker beskriva så målande med hjälp av kroppsspråket?!...
... och samma undran gäller svaret från kartis-Hollis!
Juryn bakom dem verkar till 50% (HH och Tobbe) fundersamma och till 50% (Cornelia och Schöden) obrydda
Dags för nästa gren - mera bilkörning, och nu var det tillåtet att utse vilka man ville. Nu var det nämligen en felstyrd kärra som skulle framföras - flygande förarbyte även här.
Rallycrossarna ställde upp sitt tyngsta artilleri med Fredrik, Alexandra och Andreas, som här får slutinstruktioner av Kalle.
Fredrik spanar in om han förstått tanken med banläggningen på halkbanan.
Konorna visade vägen - helt självklart att man här skulle passera på höger sida om konan... Eller?!
Kalle gav publiken order om att ställa sig bakom däckbarriärerna - men givetvis skulle det tänjas på gränserna även här - och till slut fick Tok-Olsson och galna bodensarna grönt för att stanna kvar på sin fina plats.
Rallycrossarna körde lugnt, harmoniskt och felfritt. Undrar ni över stuket på bilen, så var det Sandra Nilsson-Björn som dagen innan eventet skulle testa den initiala planen, att köra ett varv på rallycross-banan - det rök en bock och slutade i ett räcke - samt fick "tävlingsledningen" att flytta "tävlingen" till halkbanan.
 
Alexandras leende säger en del om hur det var att köra. Det roliga var att samtliga som körde, körde så lugnt och rätt, så efter hela rallycross-gänget, och även Robert på Rally-Folkrace första sträcka, vaknade Kjell Sandberg och fick klart för sig att bilen var felstyrd - fram till dess hade han funderat över varför alla tog det så lugnt! Heja Kjell! Men vi tycker om honom i alla fall - eller kanske just för att han är som han är!
 
Här tog rallycross en solklar och odiskutabel seger, och rally-folkrace-nördarna Robert, Schöden och Torbjörn fick se sig besegrade. Det var ingen individuell tidtagning - men jag måste faktiskt ge min sängvärmare lite cred för hans framfart på sin förstasträcka - det gick att se med blotta ögat att han var klart snabbast av samtliga tävlande - men så är han ju som eljest, så han märkte säkert inte ens att det svängde åt fel håll (ler)
Här kan man tycka att Tuva är i trygga händer, med två chaufförer på sin vagn...
... men vi som känner pappa H och Kjell förstår hennes bekymrade min!!!
Jocke Henriksson, för dagen snyggt stylad i SM-tröjan.
Som avslutning för dagens lekar, FÖRLÅT, tävlingar, blev det en repris på dagens första gren - men nu blev det fritt fram att köra för vem som helst i laget - och nu ställde man upp SM-medaljörer på startlinjen! Dock verkar det som om både Robert och Fredrik hade bekymmer bara med att få på sig tävlingsutrustningen!
 
Jocke Henriksson - ställer alltid upp när man frågar, alltid med ett leende, aldrig negativ. Utmed honom Linda Isaksson, som ett levande uppslagsverk när det gäller regler för i synnerhet rally, trygg att ha i sin vänlista när det ska ordnas tävlingar. "Jag fixar det" - är en klassisk Linda-kommentar när man kört fast.
Kragarna ställde till dte för våra glasögonprydda chaufförörer. Här försöker Robert få sina på plats, och frågar Johan hur han lyckats...
... Lyckats kontrar Johan, har du inte sett hur de har tryckts upp?! Tur man inte har progressiva!
Tok-Olsson fick nytt förtroende i Rally-Folkrace, men den här gången var det inget bra drag, även om man ser väldigt glada ut här!
Den här gången var det bilbyte - och Lars Schödens stora jobb var att tag sig in och få plats i bilen! Tror han sa nåt om rattmärken i låren efter körningen. Men jag som trodde han skulle behöva hjälp av både rondell och lyftkran för att ta sig ut, fick bli imponerad över hur smidigt han var ute efter sin sträcka!
 
Alexandra har varit gravid-ledig från körning, men kolla leendet som kom fram direkt hon fick hjälmen på plats! Jag hoppas att Kjell lyckas med sin övertalning om att plocka fram Asconan till isen i vinter! Mer Alexandra till folket!
Tror dock inte hon kände sig riktigt hemtam i klädseln för dagen, men hon bjöd på lite modell-visning i alla fall.
 
Den här gången tog rallycross-gänget en överlägsen seger, mycket beroende av att Tok-Olsson hade blivit fullständigt-sjövilde-Tok-Olsson i ett nafs! Hans passage över lyftet hade lika gärna kunnat pågå än, om det inte hade varit trygga Volvo-bilar som framfördes! Hela gänget var helt säkra på att det inte fanns något rakt på bilen efter den färden, men Olsson hittade tillbaka på banan, och lyckades nu med bedriften att komma in baklänges mot hårnålen inför "målgång" (sista biten till förarbytet skulle köras lugnt). Men till slut var han i mål, och övriga gänget fick i alla fall köra - om än redan kraftigt distanserade. GRATTIS till rallycross-gänget som tog skötte sina uppgifter med bravur! Vill bara passa på att påminna er om att för x antal år sedan ordnade undertecknad en brännbollsturnering på motorstadion. Då med fyra lag : Rally, Rallycross, Folkrace och Funktionärer. Rally var det helt klart fysiskt bästa laget, men mitt rallycross-gäng vann även då för att vi var mycket smartare! Rallykillarna, som inkluderade min Robert, skulle glänsa och få till det perfekta slaget varje gång, medan vi rallycrossare satsade på att få poäng på folk som kom i mål - vi lyckades besegra rallylaget med 1 (!) poäng, och sen vann både de och vi våra övriga matcher - så sammanfattande kan man säga att vi vann hela turneringen med 1 poäng! Jag brukar försöka komma ihåg att påminna Robert om det här med jämna mellanrum (skratt). Leka är skoj, det gör man alldeles för sällan!!!
Dagen avslutades med tårta...
... och ett värmande "tal" av Daniel, som sammanfattade dagens intryck med ord som var precis det vi hade varit ute efter när vi drog i trådarna för att få ihop allt.
 
 
Sandra och Ida - två super-fixare man kan lita på!
Snillen börjar tydligen att spekulera tidigt. Här är det Vigert (son till Peter Lundbäck) och Elias (son till Kalle och Sandra) som kommenterar körningen för några som tog chansen att prova köra folkracebil efter tävlingarna var slut.
- Blä för servetter, ge mig godis istället! (Emmy Tiger)
 
 
 
Tyckte Emmy Tigers parkering av sin vagn skapade en bild som är väldigt talande för både dagens aktiviteter och den sport vi håller på med! Här trivs vi tillsammans, no matter what!
 
Vill avslutande tacka alla som var med och gjorde det här till ännu en rolig dag i mitt liv. Det här måste vi göra om fler gånger!!!

Nu har vi klubbtävling och sprintfinal kvar på programmet i Kalix MK för 2016. Jag vill slå ett slag för den klubbfest som kommer att ordnas samma dag som klubbmästerskapet, den 15 oktober. Den här gången kommer festen att förläggas på Kalix Motorstadion - hjärtat för all verksamhet i våran klubb! För mig som knappt är ägare till "fin-kläder" låter det som extra ljuv musik, och jag hoppas att ni är många som hakar på och tar chansen till mer motorsurr. Det utlovas lite lekar även denna kväll, och om det inte redan är glasklart, så är givetvis även våra vänner med annan klubbtillhörighet än Kalix också hjärtligt välkomna! Ida snickrar för fullt på en inbjudan som snart kommer ut.
Till er som redan bokat något annat denna kväll säger jag : - AVBOKA DET SNABBT!!!
 
Lev å må!!!
//JH-N
 

Tidigare inlägg
RSS 2.0