När politiken når bilsporten!

2018-08-20
 
Foto: Victoria Andersson

Det har varit en omtumlande helg för oss med hjärta för bilsport. Först kom de fruktansvärda nyheterna om den hemska olycka som hände på Gelleråsen i Karlskoga i lördags, där man direkt ser alla gamar som vältrar sig i nyheten, och plötsligt är motorsporten sprängstoff i alla tänkbara media.
Sen händer det bästa som kunde hända, en mycket trevlig milstolpe i bilsporthistorien, som ger fokus på glädje istället för sorg, när Mikaela Åhlin-Kottulinsky som första kvinnliga förare fick kliva överst på ett STCC-podium! Den spontana, sprudlande och äkta glädje hon visade, kan knappast ha lämnat någon oberörd, och vet man dessutom lite mer om hennes väg fram till framgångarna, är det inte utan att det blir lite fuktigt i ögonvrån.
 
Men så går det några timmar, och plötsligt får motorsporten i Sverige nya stora rubriker - den första kvinnliga segraren i STCC är diskad! Hela mitt väsen skriker "neeeeeeeeej", och den första spontana känslan är att vi måste kunna sköta såna här saker på ett snyggare sätt! När vi äntligen får positiva rubriker, måste vi väl inte direkt dra ner oss själva i skiten igen?!
 
Jag är verkligen en som vill ha rättvisa förhållanden, alla ska vara lika inför lagen, etc, men i ett sånt här läge kunde man väl ändå ha tittat på saken med lite svetsglasögon på. Jag är förvisso ingen motortrimmare, men jag har mycket svårt att tro att det var detta eventuellt felaktiga avgassystem som grundlade denna historiska seger - har jag dessutom fattat saken rätt, är det varianter av detta avgassystem som nyttjas av flertalet startande i STCC, men huruvida den uppgiften stämmer eller inte ska jag låta vara osagt.
Nu är saken dessutom överklagad, vilket borde innebära att det råder tveksamheter till huruvida det är felaktigt eller inte - och det stärker min känsla om att man kunde hanterat ärendet på ett annat sätt. OM tekniköverträdelser inte ger en direkt fördel av betydelse, borde man kunna lösa det med exempelvis bötesstraff, eller möjligen tidstillägg vid grövre överträdelser, och en uppmaning om att fixa det innan nästa tävling. I det fall man inte ordnat det till nästa tävling, och man fortfarande är överens om att det är fel, då anser även jag att diskning är på sin plats.
 
I min hjärna spelas nu en tråkig del av svensk bilsporthistoria upp igen, med vetskapen om att Mikaelas morfar, Freddy Kottulinsky, fick genomgå en liknande process 1967, då han i kampen om SM-guldet i Formel 3, knuffades av banan av Reine Wisell. Domarna på plats bedömde att knuffen var mot reglerna, och uteslöt Wisell, varefter Kottulinsky tog hem SM-guldet. Saken överklagades i efterhand till högre instans, och efter ett antal turer valde man att köra över domarnas beslut, och därmed förlorade Freddy sitt SM-guld. I sin frustration valde Freddy därför att tävla med finsk licens under ett antal år, men kom tack och lov tillbaka och tävlade under svensk flagg igen några år senare!
 
Förhoppningsvis löser man nu denna händelse på ett snyggt sätt, och låter Mikaela fortsätta sätta sin prägel på sporten och ge den positiva rubriker. Bort med jante-lagar och annat oknytt, och låt den sanna glädjen regera i bilsporten - sporten av alla sporter! 
 
Lev å må!
//JH-N

Än kan gubben!

2018-08-18

Än kan gubben!

foto: Mikael ”Hollis” Hollström
 
När Boden-föraren Kenneth ”Fröhandlarn” Johansson, lade ratten på hyllan 1989 gjorde han det för gott - trodde han! Drygt 25 år senare (2015) blev suget för stort, och det blev comeback i historiska rally-klassen, i nästan likadan bil som han skördat framgångar med under 1980-talet (Opel Ascona B). Framgångarna lät inte vänta på sig, och det blev snabbt klass-segrar i både rallyskogen och sprintserien, men trots det kunde Kenneth inte låta bli att snegla på den tvåhjulsdrivna värsting-klassen, och i vintras slog han till och köpte klubbkompisen Thomas Lahtis potenta Volvo 940.

Efter diverse inkörningsproblem, med småsaker som lagt krokben på sprintar, var det så äntligen dags för sommar-premiär med nya bilen i rallyskogen, då DM-finalen skulle avgöras i Umeå-skogarna (lördag 18/8). Då ordinarie co-drivern fick förhinder, kastade Kenneth in kompisen Robert Niemi, Kalix MK, i högerstolen. Robert kör normalt sett helst själv, och har lite problem med att bli åksjuk, trots att han har en hel del vana som co-driver. Men när barndomsidolen behövde hjälp var det svårt att säga nej.
- Inte alla som får chansen att åka med den man som pojk sett upp till när man varit på tävlingar!

I Umeå bjöds man på kanon-vägar, och ett trevligt arrangemang, och i grevens tid satt plötsligt alla detaljer på plats. Bilen gick som en klocka, och chauffören och co-drivern var inte så pjåkiga de heller, när man slog till med en total andraplats i tävlingen, och därmed tog man även hand om bronset i totala DM.
- Det kändes bra, och vi hade roligt!, konstaterar en i vanlig ordning fåordig Kenneth ”Fröhandlarn” Johansson, efter tävlingen.

Något som är extra roligt med Kenneths framgångar, är att under de decennier det varit torka på rally-fronten, har hälsan inte varit Kenneths bästa vän. Efter att ha besegrat både cancer och hjärtinfarkter, är kroppen märkt av allt den fått genomgå. Kenneth själv gör ingen stor sak av sin insats, men förutom andra krämpor är det stora dilemmat att han bara har ungefär 50%-ig lungkapacitet, och i synnerhet långa specialsträckor är det en bragd att denna 60-åring ens kommer i mål!
foto: Mikael ”Hollis Hollström
 
I skrivande stund har jag inte koll på alla DM-medaljörer, men är helt säker på att det är på sin plats att gratulera Jonas Snäll / Joakom Wikström, Piteå MS, till DM-guldet i 2WD, trots att man idag tvingades bryta redan på SS1, med trasig drivknut efter närkontakt med en sten.
I Appendix K gratulerar vi Kenneth Andersson / Inger Lundberg, Piteå MS, och i VOC borde det vara Simon Olsson  / Jonathan Melinder, Vännäs MK som vi utbringar våra hyllningar till.
I 4WD vet jag att Thomas Lahti hade bra med poäng, men eftersom han missade finalen då den krockade med SM-deltävlingen i Hässleholm, så misstänker jag starkt att det är Marcus Nilsson som är mannen med guldkant - och skulle han inte vara det, så är han värd att hylla ändå.
 
Lev å må!
//JH-N

Mattias Ohlsson

2018-07-22

Mattias Ohlsson
foto: Eilert Gezelius

Tävlingsbil: BMW M3 E30
Ålder: 31
Klubb: Bollnäs MK
Bor: Bollnäs
Yrke: Kundmottagning och verkstad, Bollnäs Bilaffär
Team: Ohlsson RX
Sponsorer: AUTOEXPERTEN,LIQUI MOLY, BOLLNÄS BILAFFÄR, POLAR, SKOGLUND REKLAM, KA NILSSONS MOTORSPORT, FLD (LUDDE DAVIDSSON) FAVORITBANA: ARVIKA, HÖLJES TIDIGARE
Tävlat: Alpin skidåkning
Klass: 2400
Anledning till val av klass: För att den klassen är relativt vettig ekonomiskt sett, med flest utövare och klart tuffast motstånd.
Mål med säsongen 2018: Vinna SM-guld

Mathias Olsson, son till 1995-års SM-vinnare i rallycross, Mats Ohlsson, debuterade i rallycross 2007 i sin pappas gamla SM-vinnande Volvo 240. Trots att bilen hade åldern mot sig, och en 15 år gammal motor under huven, lyckades Mattias vinna sin andra tävling, en deltävling i Svealandscupen i Västerås.

2008 började med två stora hål i blocket, men Mattias spottade i nävarna och tog nya tag, nu med hyrd motor från Motordesign. Med friska kusar under huven, blev det fem segrar och därmed totalseger i Svealandscupen. Framgångarna fortsatte under 2009, men nu vaknade också suget efter en nyare bil, och familjen grottade ned sig i garaget, offrade en säsongs tävlande, och 2011 blev det debut med nya bilen, en Hyundai i30. Man gav bilen två säsonger, men var inte nöjda med vad den levererade, och beslutade sig för att bygga nytt igen, en BMW M3.
Familjen Ohlsson hittade en komplett kaross som ”bara” var i behov av renovering och uppdatering, och byggde bil parallellt med tävlandet 2012. Första säsongen med bilen blev det SM-guld i rallycross och SM-silver i Backe! Extra mäktigt med SM-guldet, var att Mattias avgjorde guldfighten på Kinnekulle ring, vilket även var platsen där pappa Mats säkrade sitt guld 17 år tidigare!
Därefter har det hunnit bli ytterligare ett SM-guld i rallycross, och dessutom ett SM-guld i SM-veckans vintersprint. I samlingarna finns också 2 st SM-silver i både rallycross och backe.
När Mattias fick frågan inför säsongen, vilka han ser som sina största konkurrenter, blev svaret:
- Många! Men främst Per Berglund!

Med halva SM-säsongen avverkad, är tabellen också väldigt jämn, med Mattias på tredje plats, med endast 3 poäng upp till ledande Simon Claesson och bara 1 poäng efter Per Berglund.

Nathalie "Natha" Petersson

2017-07-18

Nathalie ”Natha” Petersson
 
foto: privat

Tävlingsbil : Audi 80 Coupé
Ålder : 21
Klubb : SMK Helsingborg
Bor : Helsingborg
Yrke : Egen Företagare på Natha´s Motorsport
Team: Team Prevex
Sponsorer: Prevex AB, Milwaukee SWE, ACM.SE, Crawford Center, Rostfria Svetsmontage, Bjuvs tryckeri AB, Sydpetroleum AB, Carlsson & Möller, VEGE motorer norden AB, Fältmontören Skåne AB, RRS Smide, Höganäs Plåtslagaren, Grossmann:s, Engelholms Glass, Färg & tapet i Helsingborg, Höganäs Specialsnickeri, Arvidssons oljetransporter AB, Glastjänst i Bjuv AB, Värmeteamet i Skåne AB, Väla Däckcenter, Mark och transport AB.
Favoritbana: Skellefteå (helt klart värt resan på 130mil)
Tidigare tävlat: Folkrace, sen Rallycross JSM
Klass: 2150
Anledning till val av klass: Satsar på Supercar Lites, men inte kunnat köpa bilen än. Hade gamla Audin i garaget, så det var bara att bygga ihop den - allt för att hålla körningen uppe!
Mål med säsongen 2018: Man går aldrig ut i en tävling för att komma tvåa, så självklart satsar vi på vinst i RM

Nathalie ”Natha” Petersson är tjejen som vuxit upp med motorsport, och lever och andas motorsport. Denna driftiga tjej har skapat sitt eget varumärke, och driver företaget ”Natha´s Motorsport” på heltid. Trots att motorsporten alltid funnits där, med både en pappa och morfar som tävlat i folkrace och rallycross, och där hennes pappa även varit mekaniker till meste tjej-mästaren i rallycross, Ingela Eriksson, så var motorsporten inget givet val för Natha
- Det var inte självklart för mig att jag skulle börja tävla, intresset för bilar kom vid 14 års ålder. Innan dess var man den klassiska hästtjejen.

Åren som junior i folkrace gav ringar på vattnet, och framgångarna medverkade så klart till valet att plugga på Motorsport gymnasium på Ring Knutstorp. Det var här intresset för rallycross vaknade, och första rallycross-bilen inhandlades 2015, och körde första rallycross-tävlingen samma höst. Men några framgångar blev det inte med den bilen
-Under hela 2016 bråka jag med den och ingenting gick. Början på 2017 köpte jag min älskade Audi, som den Audi nörd jag är. Vi tävlade hela JSM säsongen med upp- och nedgångar. Nu när man blivit "gammal" så åker vi RM med samma bil, men en högre budget har gjort att jag kunnat ändra massor, så som växellådan och ordentliga inställningar i motorn.
Man hade kunnat tro att en pappa med det brinnande intresset, var en pådrivande faktor till Nathas val av sport. Men hans erfarenhet hade snarast lärt honom att det finns baksidor med sporten.
- Min pappa som skruvat rallycross åt Ingela Eriksson tidigare visste vad det kosta och den dagen jag sa att jag skulle börja med rallycross svara han " jag vet vad det kostar så av mig får du inga pengar men min tid kan du få". Där började hela min resa på Natha´s Motorsport och att jaga nya samarbetspartners var ett måste. Idag 4 år senare lever jag på mitt tävlande.

Nu är målet för denna driftiga och målmedvetna tjej, att köpa sin egen Supercar RX2-bil, men fram till hon uppnått den budget som krävs, tävlar hon glatt vidare med sin gamla Audi, för att samla på sig rutin som förare.
 
foto: privat
 

Magnus "Abris" Abrahamsson

 2018-07-18
 

Magnus ”Abris” Abrahamsson

 

 

Tävlingsbil: BMW E46 Coupe
Ålder: 46
Klubb: Vännäs MK
Bor: Umeå
Yrke: Säljare på BEVEGO
Team: ML Motor
Sponsorer: Svennes Traktor, Haga Plåt, LG Aluprodukter, Bevego, ML Motor, Plåtslagarna, 
Nymans däck, Robbans Garage, Björklunds gräventr, men hoppas på nån fler...
Favoritbana: Alla
Tidigare tävlat: Ishockey och folkrace
Klass: 2150
Anledning till val av klass: Kul med många startande samt att pengarna styr.
Mål med säsongen 2018: Köra allt (RM, Norrlandsveckan och Nordic RX) om grejerna, tid och 
framförallt pengarna räcker! Siktar på att åka final i alla race, klarar man det borde det räcka långt!! 

Magnus ”Abris” Abrahamsson har anor från Bolidens division 2-lag i hockey, men långt nedpackat i livsryggsäcken, eftersom han gjorde sina sista matcher någon gång i slutet av 1980-talet. Tack vare en rallycross-intresserad pappa, fanns bilsporten med i uppfostran från ett tidigt stadium.
- Vi åkte ofta och tittade på Ture Karlsson, Grus-Kalle, P-E Johansson mfl. Pappa körde två folkrace-tävlingar, det var nog då jag fastnade på riktigt.

Abris debuterade själv i folkrace 1991, men det kom att dröja till tidigt 2000-tal innan debuten i rallycross (ca 2002). Därefter har han nog försökt att sluta en och annan gång, men tack och lov misslyckats lika kapitalt varje gång. Trots att han varit med länge och haft en del framgångar genom åren, var det som om handen verkligen hittade sin plats i handsken när han bytte till BMW 2016. Första säsongen blev det bara några tävlingar med en M3-kaross, innan han lyckades tjata till sig att få köpa karossen till den E46 han har idag, av Roger Lunde i Haninge.
- Jag frågade Roger redan 2015, men då skulle han ha kvar den.

Trägen vinner, helt klart, och i denna nya svarta skönhet, blev det flera framskjutna placeringar i RM 2017, och säsongen avslutades med ett DM-guld. För en man som varit med så pass länge som Abris, finns så klart rutin i massor. Men det finns fler styrkor, och som utomstående så kallat objektiv, går det inte att undvika att se vilken sportsman ut i fingerspetsarna denna förare är! Helt klart räds han inte att sticka in nosen när det hettar till, men i depån är han den som gärna hjälper och alltid har ett leende till övers.
-Mina styrkor… Borde väl ha en hel del rutin, trots min ringa ålder! Hyfsat startsnabb, och har ett bra team runt mig!

Eftersom serien hunnit halvvägs, står det tydligt att se att det är rätt många som vill vara med och göra upp om medaljer. Men redan efter första deltävlingen i Strängnäs, var Abris på det klara om vilka som skulle finnas med i diskussionerna:
-Finns många som kan vinna RM-titeln i år. Johan Uhr så klart, men fler är Putte Alvarsson, David Hjertberg, Erno Antikainen… Jag tänkte också vara med uppe i toppen, samt självklart både Jens Olofsson och Robin Lundqvist, trots att de hamnade lite efter i tabellen i Strängnäs. Sen bjuder jag på en lite ”skräll” i Andreas ”Linkan” Lindkvist, tror han kan samla poäng framöver.

Efter två körda SM-tävlingar kan man konstatera att Abris har bra koll på sina konkurrenter, då han prickat in 7 av 10 förare som finns med topp-10, inklusive sig själv på tredjeplats!
Utöver de fina framgångarna i RM så här långt, kan Abris nu även titulera sig nybliven mästare av Norrlandsveckan 2018.

Delad glädje, är dubbel glädje! Magnus "Abris" Abrahamssons seger i Norrlandsveckan smakade förmodligen extra sött, då han fick dela glädjen på prispallen med teamkompisen Jens Olofsson.

Mästarmöte Kalix

2018-07-17
I fredags, närmare bestämt fredag den 13 juli, hände det som man bara vågat drömma om! Idel ädel gamla barndomsidoler ställdes upp i full förarmundering, för att göra upp i en länskamp mellan Norr- och Västerbotten.

Bakre raden från vänster: Speaker Claes Lundqvist, Alf-Erik Bäckström, Hans Nilsson, Folke Riström, Kent Larsson, Benny Forsman, Håkan Johansson, Göran Lindvall, Ulf"Racer" Larsson, Ture Karlsson, Kent Isaksson (samtliga stående)
Främre raden, knästående från vänster: Thord Thingvall, Curt Jonsson, Gary Oscarsson, Anton Mattsson och Peter Christoffersson.
 
Med kännedom om vad det var för tokar vi ställt upp på startplattan, valde vi att genomföra en kvalomgång som ett tidskval, där man startade med mellanrum, med klockan som huvudkonkurrent. Robert fick äran att vara starter.
 
 
Hasse Nilsson (visst minns ni hans underbart stiliga Volvo 240 i rallycross - inte mycket likheter mot denna bil!) hade tydligen något otalt med våra väg-bockar, och gav sig tid att närstudera dem, allt medan klockan tickade på.
Var det nån som trodde på att endast klockan skulle ses som konkurrent i det här sällskapet? Självklart var framförvarande bilar klart intressantare byten, än att sätta en vass tid!
 
 
 
Ture Karlsson på väg mot sitt första äventyr, medan Kent Isak hade kört sönder sin första bil för kvällen - det skulle så klart hinna bli fler!
Vår ordförande, Leif Karlsson, assisterade med att försöka fixa lite sikt åt gubbarna.
Alf-Erik Bäckström byter av Ulf "Racer" Larsson
 
 
Första sammandrabbningen...
 
...
Så här gör man sig enklast av med en fd Saab-åkare - Ture Karlsson ställs åt sidan i en orange-svart bil.
Även Saab-ikonen Gary Oscarsson fick känna på tuffa tag...
... och fick finna sig i att bli åskådare med framhjulspunktering.
 
 
 
 
 
Benny Forsman gjorde tidernas kanons-start, och chockade frugan Barbro. Dock dröjde det inte länge innan han stötte på en ny bekantskap, med vad han ansåg var nån konstig pinne mitt under bilen. I den bakhjulsdrivna världen kallar vi det för mellanaxel!

Barbro Forsman och Berra Nyman har kampera tillsammans i ÖNBF´s styrelse under ungefär ett sekel, men verkar fortfarande ha gott om ämnen att avklara tillsammans.'
Speaker-Claes var rapp med sin mikrofon. Här är det Anton Mattsson som hamnat i fokus - hur nu en man som Anton kan göra det?! Han har väl aldrig nåt hyss på gång, eller gjort nåt bus på banan?!

Bakom varje framgångsrik man står en förvånad och i det här fallet fantastisk kvinna; Maria Johansson, bättre hälft till 19-faldige SM-vinnaren Håkan Johansson.
 
 
The good, the bad, the ugly! Veni vidi vici! Sju (i det här fallet fem) vågade livet! Top Gun... Tja, vilka fler filmtitlar och klyschor kommer ni på när ni ser det här härliga gänget?!
 
 
 
 
 
Berra Nyman, mannan som gjort sitt bästa för att hålla ordning på det här gänget och generationer både före och efter dem - faktiskt har han lyckats ganska bra också, även om det kanske inte var särskilt ihållande...
Riddarens rustning, i väntan på sammandrabbning
Givetvis var vi tvungna att ha tidstypisk speaker och domare; Claes Lundqvist och Berra Nyman.
En professor och en uppfinnar-Jocke - Gunnar "Professorn" Lundström och Kent "Kent-Isak" Isaksson.
Undrar om det är gamla synder som avhandlas?! Folke Riström och Kent-Isak
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Thord Tingvall skuggas av Ulf "Racer" Larsson, som tillsammans med Ture Karlsson var de enda två som faktiskt dök upp i sina overaller från tiden det begavs. Thord hade också sin egen overall, men inte den som "var en gång".
 
Ulf "Racer" Larsson och Alf-Erik Bäckström
Håkan Johansson och Claes Lundqvist
 
 
Gary Oscarsson dansade sig i en lånad overall, och visst håller ni med om att alla dessa gubbar, klär allra bäst i förarutrustning!
 
Speaker-Claes kunde inte ens hålla mikrofonen i styr vid uppställning för gruppfoto - och det är väl precis just det som gör honom till "The Claes"!
 
 
Far och son Larsson till höger i bild; Kent i overall, och Örjan i matchande färger på sina shorts och t-shirt - helt klart måste det ju varit uppgjort!
Gråhåriga, men i allra högsta grad aktiva! Anton Mattsson, Christer Ekevad och Håkan Johansson.
Thord Tingvall och Peter Christoffersson
Tommy Karlsson, yngsta son till Ture, tillsammans med "Fru-Racer-Larsson", som jag tyvärr missat förnamnet på.
 
Racer Larsson putsar ordning på grejorna.
 
 
Ture och hans pipa - en ikon viktigare än nationalsången i detta land!
 
 
 
Lillebror Anders Christoffersson försöker få Peter att rymmas i stolen.
 
Kent-Isak
Thord och Ture
Kom på en situation då det inte är bra att ha en mamma till hands! Jag kommer inte på nån, och Hasse Nilsson fick också nytta av min mamma-Siw, när han skulle få fast hjälmen.
Benny Forsman och Curre Jonsson
Isrävar med rallycross-meriter av rang; Folke Riström och Håkan Johansson
Lasse Englund och Alf-Erik Bäckström, två av Kalix MK´s gamla rävar.
Ett äkta racinghjärta, prytt med ett anrikt märke...
Ulf "Racer" Larsson
Göran Lindvall
Gary Oscarsson
 
Den halte leder den blinde, men i det här fallet var det en både halt, lytt, halv-blind och genom-snäll Pappa-H som försökte assistera Hasse Nilsson...
... men det var nog tur att han fick assistans av Robert för att få nån ordning.
Anar man ett stort intresse för hur man ska åstadkomma bästa tiden?!
Håkan Johansson, fokuserad inför start
Håkan Johansson och Christer Jauhiainen (ber om ursäkt om jag misslyckats med stavningen!)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Barbro Forsman ger stallorder till maken Benny
 
Släktträff - i helgen blev jag upplyst om att bröderna Christoffersson är släkt med Berra Nyman, som faktiskt är född och uppvuxen i Norrfjärden. Prickar därmed stolt av honom som norrbottning, trots att han bott några decennier i Lycksele.
Thord Tingvall kan inte låta bli att assistera Per-Erik Niemi när det började låta "konstigt" under huven.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Mamma-H agerade bartender.
 
Micke Johansson agerade första vattnare. Vet inte om han odlade nåt spännande under Curre Jonssons huv, eller om han tillsatte jäst i hopp om att bilen skulle växa till en hjullastare?!
Alf-Erik Bäckström, the one and only. Fyller 75 i september, men jobbar ännu mer än heltid som bilförsäljare! Såna här människor tillverkades förmodligen bara vid 1900-talets mitt!
Obligatorisk bild på Kalle Nilsson, som blir sååååå glad när jag fångar honom på bild! Mycket kompetent tävlingsledare, för att bara nämna en av hans många skills.
 
 
 
 
En katt bland hermelinerna! Mitt bland alla gubbar, hittade jag den första SM-vinnande tjejen i rallycross; Eva-Britt Sandström.
 
 
 
 
 
 
 
Peter Christoffersson tar sig ett träningspass, som verkar gå ut på att få plats i bältet...
 
 
 
 
 
 
 
 
När det till slut var dags för final, fick Micke Johansson jobba flitigt med sin vattenkanna. Det behövde fyllas på både här och där, och framförallt kyla av både det ena och det andra. Till slut var det bara fyra någorlunda hela bilar kvar, och finalen skulle därmed bara bestå av två förare från varje län, rimligen de två bästa poängplockarna från respektive lag. Göran Lindvall och Peter Christoffersson hade lyckats bäst i Norrbotten (Ulf "Racer" Larsson och Göran Lindvall var väldigt jämna) och i Västerbottens gäng var det Hans Nilsson och Håkan Johansson som lyckats bäst. Alltså stod jag inför ett svårsmält faktum - Anton Mattsson skulle inte få köra superfinalen! Anton Mattsson, ni vet denna galne lirare från Umeå, som bjudit upp till så många härliga bilder, och fortfarande förgyller tillvaron för många av oss. En stor idol för undertecknad, även om glorian så klart hamnade lite på sned när han bytte sin Volvo 142 mot en Ford Escort - en skada han dock satt plåster på i nutid, med sitt bilval i Historiska rallyklassen.
Till saken hör dessutom, att Anton var den som varit snabbast i tidskvalet. Hur tusan skulle jag lösa den här ekvationen? Jo, jag hittade en bil till! Frågade Robert om den var körbar. -"Jo, men den har bara bromsar ibland, men nog går den att köra", blev svaret. Efter lite jobb var både Robert och Kalle övertalade, och jag tilldelade därmed Anton en wildcard, där han fick köra finalen som representant för Övre Norra, och därmed inte påverka länskampen.
Så var det då dags för super-final, där agnarna skulle skiljas från vetet, mästarnas mästare skulle koras, och vi skulle slutligen avgöra om det är Norr- eller Västerbotten som är bäst!
Eftersom jag hade så svårt att slita mig från gubb-gänget på startplattan, var det ju tur att Örjan var ute och motionerade sin kamera på bättre race-plats. Så dessa action-bilder från starten, är signerade Örjan Larsson!
Efter start-karambollaget var det Peter Christoffersson som tog sig iväg först av alla. Event-master Kalle Nilsson var snabbt ute med en svart flagga, som tilldelades Göran Lindvall (senare under kvällen allmänt omdöpt till "Gamle Svarten"). Göran, som låg sist i startfältet, tuffade dock vidare i opåverkat tempo. När han kom i mål var det nån som frågade varför han inte stannade för den svarta flaggan: - Jag? Jag visste väl inte vad jag hade för nummer!, blev svaret.
En som förhoppningsvis har bättre koll på vad han delar ut för nummer till sin hustru Sandra, är Kalle Nilsson, för även han hade fått en släng av solsting. Sällskapets bad guy var nog snarast Peter Christoffersson, men det kommer jag alltid att vägra erkänna, för jag hade så klart svetsglasögon på mig!
 
I mina ögon slutde finalen på bästa möjliga sätt. Resultatet kan tolkas på lika många sätt, som dessa underbara förare valt att tolka SBF´s regelverk genom åren.
Anton Mattsson lyckades passera Peter Christoffersson, och vann därmed som representant för Övre Norra. Först i mål av länsrepresentanterna blev då Peter, som var tvåa efter Anton, men eftersom Göran Lindvall fick en svart stämpel av Kalle Nilsson, så hade Västerbottens Håkan Johansson och Hasse Nilsson ett jämnare resultat. Så frågan är vad man väljer att ska vara avgörande - jämnhet, spjutspets eller final-vinnare? Eftersom det finns flera alternativ, och att Antons så tjusigt segrade som representant för Övre Norra, valde jag att bedöma länskampen som oavgjord - med förhoppning att vi får göra ett nytt försök att skilja oss åt 2019!
 
 
På området nostalgi och ikoner, så vandrade tidtagnings-oraklet Siwert Lindqvist förbi kamera-gluggen och råkade fastna han med.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Efter lekstugan bjöd Tobbes Tak på god mat från Lilla Hotellet.
 
Örjan in action, närstuderar allt som skulle kunna vara en "burk", men det här var visst
en högtalare.

Man kan inte annat än att bli både glad och varm om hjärtat, när man kvällen efter
Nostalgi-racet föräras med en bild som denna, med nästan hela Västerbottens lag,
ett stycke hov-mekaniker och förrymd norrbottning, iklädd tröjorna som typ ramlade ur
mitt huvud när jag tänkte på dessa herrar innan tävlingen.
Från vänster: Benny Forsman, Håkan Johansson, Ture Karlsson, Janne Hellqvist, Gary Oscarsson, Kent Larsson och Anton Mattsson.
Tack Barbro "Morsan" Forsman för den fina bilden, som får sätta punkt för detta inlägget!
 
Lev å må!
 
//JH-N
 
 

Putte Alvarsson

2018-07-17

Björn ”Putte” Alvarsson

foto: Rickard Persson 
 
Tävlingsbil: Porsche 944 
Ålder : Bilen är från 1990 och ålder på gubben inuti är blysamma 47.
Klubb: Vadstena RRC
Bor: Ödeshög
Yrke: Ägare av företaget Servicedepån I Mjölby AB som håller på med Lastbil- och släp-reparationer. Team: Ja de är väl jag och ibland min dotter Selma som brukar följa med när de inte krockar med 
hennes fotboll.
Sponsorer: ACM, Ingelsta Thermotransporter, Clabris Reklam och mitt eget företag Servicedepån.
Favoritbana: Måste väll vara Bollnäs där jag vunnit mest på antar jag. 
Tidigare tävlat: Körde folkrace i mina unga dagar, testat lite rally, Crosskart och nu Rallycross.
Klass: 2150
Anledning till val av klass: Denna klass är en klass där man kan hänga med i med en normal plånbok enlig mig. 
Mål med säsongen: Försöka vinna RM och Svea cupen.
Facebooksida: puttesmotorsport

Björn ”Putte” Alvarsson har en medfödd passion för motorer och fart, och började sin bilsport-karriär i folkrace som 15-åring.
- Jag var i Linköping på lördagen och körde upp för licens, och på söndagen åkte jag min första tävling i Valdemarsvik, och den vann jag! Jag kommer ihåg det som igår! Visste inte ens att jag hade vunnit, så ny var jag!

Det blev ganska intensivt tävlade i folkrace under 5-6 år, men därefter klingade det av och blev mer sporadiskt. Senaste folkrace-inhoppet var någon gång vid sekelskiftet. 2006 var det dags för ny motorsport, och den här gången blev det Crosscart, i vilket Putte tävlade till 2009.
- När det byttes däck-typ i Crosscart slutade jag, och började bygga min första BMW, som var klar till 2010.

Putte trivdes annars bra i Crosscart, men bilar i fullformat lockade:
- Att jag började med rallycross var för att man fick behålla bilen (till skillnad från folkrace), och man fick verkligen åka bil istället för Crosscart, som verkligen var skit-kul! Dessutom klarar man sig själv utan en massa mekaniker!

Tjusningen med rallycross är förmodligen inte densamma för alla förare, men något som flertalet är överens om, är att den sociala biten med samvaron tillsammans med likasinnade i depån, är en bidragande orsak till varför man håller på. Putte är inget undantag.
- Tjusningen med just rallycross är nog 50% depålivet med alla vänner och 50% körningen. Hade tillexempel inte träffat min absolut bästa kompis, vän, extra broder och värsta konkurrent, Johan Uhr, om jag inte hade börjat med detta!

Sedan har såklart rallycross fler saker som skiljer sporten från andra grenar.
- Det är väldigt intensivt i heaten, och du får verkligen inte göra några misstag, för då är man genast efter i tiden.

Till i år har Putte satsat på en väldigt udda rallycrossbil, en Porsche 944, och man kan undra vad det var som gjorde att han satsade på just den bilen?
- Jaha du, bil-valet är lite komiskt, då jag byggt två BMW-bilar, och verkligen tycker de bilarna är riktigt snabba och konkurrens-kraftiga.

Då Putte sålde sin senaste BMW var det planerat att ta ett sabbatsår, då han hade planer på att bygga en ny BMW.
- Jag visste att denna bil var till salu, och har sagt att det är den ultimata 2150-bilen enligt mig. Efter mycket tänkande och bollande med Johan Uhr, slängde jag iväg ett bud på bilen och fick den!

Sabbatsåret var som bortblåst, och istället blev det till att renovera Porsche under vintern. Under huven ser det däremot rätt lika ut som hos konkurrenterna, för där sitter det en Volvo-motor.
Men vad är det då som gör den här bilen till ”den ultimata 2150-bilen”?
- Viktfördelningen i bilen blir bra, på grund av att växellådan sitter bak och den är inte så tung från början, vilket i teorin ska göra den startsnabb.

Målen för säsongen är högt uppskruvade, med sikte på guld i både RM och Svea-cupen, men med en förartalang som Putte fötts med, vore det ingen skräll om han uppfyller sina mål!


Mathias Jansson

2018-07-16

Mathias Jansson


Foto: privat

Tävlingsbil: Volvo S40 Klass 2 2400
Ålder: 34
Klubb: Rasbo MK
Bor: Uppsala
Yrke: Datanörd
Team: Lite från tävling till tävling
Sponsorer: Betalar ur egen ficka
Favoritbana: Höljes
Tidigare tävlat: Folkrace, Rally, Rallycross
Klass: 2400 i Rallycross
Anledning till val av klass: 2400 är helt klart den roligaste och jämnaste klassen 2018, just därför.
Mål med säsongen 2018: Att ha så kul som möjligt på banan med massa adrenalin och skratta mycket med alla förare och mekaniker i depån.

Mathias Jansson var en gång en riktig ”sport-nörd”, med en bred idrotts-bakgrund, gick i idrottsklass och tränade olika sporter väldigt länge. Men vid 15-års ålder (1999) upptäckte han motorsporten, och då var det kört!
- Min kompis Niklas Eriksson tyckte att jag skulle börja med folkrace. Pappa tyckte väl att jag kunde fortsätta med fotbollen men mamma tog honom i örat, vred om och sa att jag skulle få göra som jag ville! Efter det har han stöttat mig väldigt mycket.

Efter några år i folkrace, var det dags att lägga även rallycross till Mathias CV (2002), och under många år har det tävlats parallellt i båda sporterna.
- På senare år har mina kusiner börjat åka rally och då hoppar jag även in som kartläsare.

På senare år har folkrace däremot fått stå åt sidan för rallycrossen.
-Jag kan väl åka någon folkracetävling på skoj sådär. Jag gjorde ett inhopp i Motala 2016, då körde jag av bromsledningen när jag ledde min semifinal så jag kom bara till B-final, men det får man väl vara nöjd med!

Ett hett fotbollsår, med VM på var och varannan kanal under hela sommarens inledning, kan man undra vad det är med rallycrossen som fängslar och rent av värvar en fotbollsspelare att byta sport?
-Tjusningen med rallycross är att det är explosivt. Adrenalinet pumpar på absolut max. Det gillar jag.

Robin Nord

2018-078-08

Robin Nord

Foto: privat

Tävlingsbil: Peugeot 207 2400cc (ny för iår)
Ålder: 22
Klubb: Skövde MK
Bor: Skövde
Yrke: Grävmaskinist
Team: RoNoRX (nytt för iår)
Sponsorer: Hydroscand Skövde, Lindbergs design & tryck, Ramirent, Autoexperten, BVS Skövde, Lejtorp Racing.
Favoritbana: Högstabanan Haninge
Tidigare tävlat: Cross / Enduro, Folkrace, Rallycross i juniorklassen (2013-2016)
Klass: 2 (2400cc)
Anledning till val av klass: En tacksam klass i jakten på sponsorer, samt fortfarande en möjlighet att hålla sig snabb på banan trots tajt ekonomi.
Mål med säsongen 2018: Vi ska hålla team och bil rullande och jaga sekunder på banorna. Det är otrolig konkurrens och det enda vi kan göra är att ta efter och lära oss så mycket vi bara kan. Allt för att lägga en så bra grund inför säsong 2019 som möjligt.


Robin Nord har vuxit upp med motorsport som en naturlig ingrediens i familjen. Som 10-åring tjatade han till sig en pv80 cross, och trots att han debuterade i sporten förhållandevis sent, lyckades han få upp ett bra tempo. Första åren varvades Motocross med Enduro, vilket gav en stabil grund att bygga på. Trots fina resultat i båda grenarna, valde Robin till slut att satsa på Enduro. Men oturen var framme på Ungdoms-SM 2011, med en olycka som medförde en förslitning i ryggmuskeln.
- Tyvärr fanns då inte motivationen att fortsätta utan jag fastnade som klistrad för folkrace istället, och eftersom jag har världens bästa familj, var snart allt med motorcykel sålt och vi satt istället med en stor, bucklig Ford Sierra, med en V6:a i, framför oss i garaget.

Trots ett så genuint bilsportintresse i familjen, är Robin förste man att tävla själv.
-Jag har en far som alltid haft huvudet under en motorhuv vilket helt klart är en av de stora anledningarna till att jag började från första början, och att vi kommit så långt som vi faktiskt gjort.

När Robin hade tävlat ungefär ett halvår i folkrace, fick teamet hjälp av Jörgen Gustavsson, en nära vän till familjen, att bygga en Volvo 242 RC-2150, med siktet inställt på JSM i rallycross. Mitten av säsongen 2013 var man redo för debut. Tävlandet, utvecklingen och åren gick nu i ett rasande tempo. Säsongen 2016 kördes närmare 20 tävlingar, och det gick hårt åt både energi och pengar, i synnerhet då Robin och hans sambo gick och blev husägare i samma veva.
-Vi hade sen tidigare bestämt oss för att inte åka några 2150-tävlingar med min juniorbil, då det skulle bidra till att pengar fortsatte att försvinna och det skulle bli svårare att ta steget uppåt. Men vi hade samtidigt inte pengar till en 2400cc, så situationen gjorde att hela året blev ett viloår med inslag av arbete hemma med hus och garage.

Efter det självvalda, men ändå något ofrivilliga sabbatsåret, hittade Robin ”drömbilen”, en Peugeot 207, i Lycksele, nästan 100 mil norr om hemmet i Skövde.
-Därefter drog hela cirkusen igång och nu sitter jag med ett eget fantastiskt team och en riktigt frän bil. Det största målet vi har som team är att skaffa oss kunskap och medel för att kunna ge samma känsla du får utav de större teamen inom rallycrossen, en känsla av klockprecision och ett seriöst framträdande.

Teamet består av idel familjemedlemmar, inkluderat sambon Elin och hennes föräldrar, och även om man är i full fart med säsongen 2018, är siktet redan nu inställt på 2019.
- Jo det är nog egentligen 2019 vi arbetar mest för tror jag. Den nuvarande säsongen är mest att komma igång och känna lite på konkurrens och klimat i den nya klassen. Våra mål är ganska luddiga då vi fortfarande inte vet vad som är riktigt rimligt, men vi hoppas på att stärka teamet ekonomiskt med sponsorer som försäkrar oss om att vi har ekonomi att ställa upp på alla tävlingar, som en liten försäkring på att vi alltid finns på plats för att ta poäng och alltid marknadsför våra sponsorer. Vi hoppas på att kunna uppdatera bilen med mer konkurrenskraftiga delar, och självklart hoppas vi hålla ett stabilt resultat genom hela säsongen.

Ni som önskar följa denna driftiga och målmedvetna förare, gör det enklast via facebook:
https://www.facebook.com/RoNo-RX-199420204144138/?hc_ref=ARSbRB3gCtaZLQfJ7w1Fq1kTUo_PgucXsxqevclTjJuX_rzZI55Q9y5bKSA5HuClLu4&fref=nf

Julia Lundkvist

2018-06-19

Julia Lundkvist

foto: privat                                                                   foto: Örjan Larsson

Tävlingsbil: BMW E82
Ålder: Fyller 19 år i juli
Klubb: Jokkmokks MS
Bor: Porjus
Yrke: Precis tagit studenten och jobbar som lastbilschaufför.
Team: JL Motorsport
Sponsorer: Fiskflyg, Jokkmokks LBC AB, Hedins hjulgrävmaskiner, Porjus Entreprenad, Älvsby Däck & Olja, Norrbottens bildemontering.
Favoritbana: Arvika
Tidigare tävlat: Folkrace från 2014, Isracing och Rallycross från 2015.
Klass: 2150 Junior.
Mål med 2018: Att fortsätta utvecklas och att förbättra resultaten.


Julia Lundkvist är tjejen som ger ett intryck av att vara både blyg och försynt, och är inte den som pratar ihjäl sina konkurrenter. Hon låter istället sin körning tala för sig själv!
”Liten, men tuff” är en slogan man hört många gånger, och det skulle absolut kunna vara något som är skrivet för att beskriva Julia, som verkligen inte är blyg att ta för sig, vare sig det gäller folkrace, rallycross eller isracing!
Som dotter till föräldrar som båda har varit aktiva bilsportare, där pappa-Jens bland annat har SM-guld i isracing och SM-silver i rallycross, så finns definitivt både kunskap och erfarenhet om vad som krävs för att bli en vinnare.
- Mitt intresse för motorsporten har alltid funnits. Båda mina föräldrar har varit aktiva, och under den tiden pappa körde rallycross-SM var jag med överallt i depån. Det började med att leka på isbanan som vi plogade hemma i Porjus, men intresset kom väl på allvar när jag var 14 år och fick börja köra folkrace.

Det blev ett intensivt tävlande de första två säsongerna i folkrace, med tävling mer eller mindre varje helg. Nästa steg blev rallycross, där Julia debuterade i JSM 2015 i Älvsbyn, och därifrån direkt tog sig an hetluften bland seniorerna i Norrlandsveckan, eftersom där inte fanns någon junior-klass.
- Nu är det främst rallycross och isracing som gäller, men hinner även med någon enstaka folkracetävling.

Sin ringa ålder till trots, har Julia redan hunnit samla på sig tre JSM-medaljer från isracing; ett brons och två silver.

I sommar planeras att köra hela JSM-serien och Norrlandsveckan, samt några DM-deltävlingar i rallycross.
- Sen blir det någon folkracetävling också, i alla fall Älvsby 3-dagars i början av augusti.

Avstånd är ju som bekant vardagsmat för många norrlänningar, men att bo i Porjus är inte direkt något som underlättar tävlandet i rallycross. Men det är inget som avskräcker Julia:
- Att bo i Porjus med långa avstånd ser jag inte som något problem, utan tycker att det är roligt med långresorna. Nu när jag får köra bussen, så kan jag avlasta pappa med körningen... även om det för det mesta ändå är han som kör... han är nog lite åk-rädd!

Hemma-banan ligger i Älvsbyn, 17 mil enkel resa från Porjus.
-Det är väl det då som är jobbigt, att måsta åka 17 mil (ingenting egentligen för en norrlänning) när man ska testa eller träna. Fast bästa träningen är ju tävling!

Men vad är det då som har fångat Julia, till att bli en inbiten rallycross-tjej?
-Tjusningen med att köra rallycross är väl att få köra fort, att pressa sina gränser till att bli en bättre förare. Tycker också det är roligt att alla tävlar på lika villkor, ålder och kön spelar ingen roll, med undantag för JSM då, där det är åldersgräns.

Julia är verkligen ett praktexemplar av en ”norrlänning”, tystlåten och med båda fötterna rejält förankrade på jorden.
-Någon riktig framtidsdröm har jag inte, utan vi kör detta nu så får vi se vad framtiden har att erbjuda.

Självklart håller vi tummarna att vi får se mycket mer av Julia, och att hon får fortsätta familjetraditionen med att ta fler SM-guld till familjen Lundkvist i Porjus!
 

foto: Eilert Gezelius
 

Oskar Andersson

2018-06-19

Oskar Andersson

foto: privat                             foto: Eilert Gezelius

Tävlingsbil: BMW E36 328
Ålder: 22år
Klubb: Bilklubben Dundret
Bor: Gällivare
Yrke: Mekare
Team: Oskar Andersson Motorsport AB, Oskar Andersson Förare, Mats Andersson Mekaniker/spotter Anders Andersson El/Mekaniker, Nils Spång Mekaniker, Ranita Waara, och ett gäng supportrar som följer med på tävling!
Sponsorer: El&Kraft i Malmfälten, Maskinmekanik i Norr, Norrbotten Glas
Favoritbana: Älvsbyn än så länge!
Tidigare tävlat: Folkrace
Klass: 2150
Anledning till val av klass: Valde 2150 när jag ännu gick i skolan, betalade bilen helt själv, tog billigaste klassen som fanns helt enkelt!
Mål med säsongen 2018: Mitt första mål är att få köra så mycket som möjligt, har haft ett struligt 2017 där jag knappt fick köra bilen. Vill såklart även ta mig till final, med ombyggd bil inför 2018 och ny motor så hänger det på chauffören att ta sig dit! Med en tävling körd 2018 så ser man att det verkligen bara hänger på chauffören nu, bilen är i toppskick!

Oskar Andersson tillhör den lyckliga skara av barn, som fått växa upp i tävlingsdepåer runt om i landet, med föräldrar och ett flertal andra släktingar som tävlat i folkrace. Trots den uppväxten var Oskar inte särskilt intresserad av att titta på tävlingar, han ville köra själv. Av den anledningen blev det allt färre tävlingsbesök i de yngre tonåren, och istället lades krutet ner på att träna själv på isbana, redan innan det var legalt att börja tävla som junior i folkrace.
- Jag var tjurig redan då och nötte på många varv med bilarna. Tog inte länge innan det började gå fort för mig på banan och det resulterade ju i att jag var väl förberedd när jag fick börja köra folkrace som 15-åring (2011)

Det tog inte länge innan Oskar hade börjat abonnera på prispallens översta plats, och så länge inte materialet svek honom kunde han nästan räkna med seger. 2013 blev han mest vinstrika junior i Sverige!

I folkrace var det i princip bara framhjulsdrivna bilar som gällde för Oskar, men trots det fanns det aldrig nån plan på något annat än bakhjulsdrift när han började tänka på rallycross. Förvisso blev det två säsonger i en framhjulsdriven Saab, men med Volvo-motor. Men drömmen fanns hela tiden om något "bättre".
Den BMW E36 som Oskar tävlar med idag, har han själv varit med och byggt, och den var klar en vecka före första tävlingen 2017.
-När vi byggde min BMW så hade jag redan köpt in en Volvo-motor, så tanken var alltid att ha den i en bakhjulsdriven bil och lära mig köra! Att det just blev en BMW är ingen slump. Jag såg ju vad alla andra byggde på och när man inte har byggt en bil tidigare så är det lättare ifall man har någon form av "mall" att gå efter. Vi tittade på oändligt mycket olika byggbilder hur rallycross BMW E36 såg ut. Vad för modeller man skulle bygga på, vad för diff man skulle ha, tog reda på mycket info och bestämde mig helt enkelt för den. Dessutom kan man få delar till dom utan att betala alltför höga belopp.

Just detta med att vara tjurig, har blivit ett signum för Oskar och hans team, något som är mer eller mindre nödvändigt när man bor i Gällivare och väljer att tävla i rallycross. Närmaste rallycrossbana finns i Kalix, och hur många fler än Oskar Andersson åker drygt 20 mil enkel väg för att träna eller testa bilen?!
-Det som är speciellt med mitt team är väl att vi nästan aldrig ger upp. Första året jag tävlade i Is-SM så small växellådan i Morjärv under dagen, vi åkte hem 25 mil med bil, bytte växellåda under hela natten och var tillbaka morgonen därpå! Även förra året så hade vi väldigt mycket haverier, 4 st motorer gick sönder och diverse småsaker som servopumpar, kopplingscylindrar som var nya m.m. Trots det stod jag på startplattan i alla planerade tävlingar utom en!

Ni som vill veta mer om denna tjurskalliga talang från Gällivare, kan följa honom via hans blogg http://motorsport-team-saivis.blogspot.se/,
och youtube kanal
https://www.youtube.com/channel/UCBsYVgH6eZE_Fo52kG9muig/videos.


En av Oskars mest trogna supportrar, är tidigare stor-föraren Eva-Britt Sandström från Umeå, som bland annat vann det första prestigefyllda SM´et för tjejer i rallycross!

Martin Ekspjuth

2018-06-14
Martin Ekspjuth
 
 

Tävlingsbil: Subaru Impreza
Ålder: 24
Klubb: Piteå MS
Bor: Piteå, Perudden
Yrke: Snickare
Team: Ekspjuth Motorsport
Sponsorer: CRAMO, Ekspjuth Bygg AB, Bygma, Sanfridssons Måleri, Payback, Swedol, Printbyrån, Sigillet, Arkitekthuset Monarken, Ae Däckcenter, Bravida, Öjebyns Glas & Aluminium, Js Rör, Plåtcentrum
Favoritbana: Höljes
Tidigare tävlat i: Skotercross, Rallycross 2150, Folkrace, Drifting, Motocross
Klass: 2400
Anledning till val av klass: steget upp ifrån 2150, samt bra med förare.
Mål med säsongen 2018: Pallplats SM, NV, DM

Martin Ekspjuth är mannen som hunnit prova på det mesta inom motorsporten, eller vad sägs om Motocross, Skotercross, Drifting och Folkrace, och nu Rallycross, vilket är något av en dröm som gått i uppfyllelse.
- Jag har sedan jag var liten varit intresserad av bilar/motorer och hunnit testa på lite olika motorsporter, men just rallycross har varit en dröm sedan barnsben, och därför testade jag ett år i 2150 för att se vad jag tyckte och jag fick absolut blodad tand.

Väl fallen för frestelsen, blev det ett naturligt steg för Martin att byta klass till 2400, som dessutom fått ett uppsving i SM när det gäller antalet förare.

För de som inte haft den stora lyckan att få prova på rallycross, kan det så klart vara intressant att höra vad som är så fängslande med rallycross:
-Tjusningen med rallycross är att det är hård racing, banor blandade med grus och asfalt. Vilket i mina ögon kräver en väldigt ”allround” förare som skall kunna anpassa sig bra efter alla underlag.

I de flesta sporter har man fördelar av att ha en bred sportgrund, med tanke på många fysiska aspekter. Rallycross ses väl inte direkt som den sporten som kräver den bästa fysiken, trots att allt fler bilsportutövare satsar mer och mer på konditionsträning, eftersom man faktiskt kunnat påvisa fördelar även i rallycross.

Men har då Martin någon fördel av att ha en så bred bilsportgrund?
-Jag tror att jag har fördel av att jag har hållit på med motorsporter tidigare, dels att läsa spår, nervositet och all annan erfarenhet runtikring racingen.

Målet med säsongen är högt ställt, med pallplatser i såväl SM, DM och Norrlandsveckan – man måste våga för att vinna!

Johan Uhr

2018-06-08
 

Johan Uhr

Bil: Opel kadett gsi
Ålder: 41
Klubb: AMF Årsunda
Yrke: CNC-operatör/långhålsborrare
Team: Lumek motorsport
Sponsorer: Horisonterra, Servicedepån i Mjölby, Lumek i Sandviken AB.
Favoritbana: Arvika
Tidigare tävlat i: Folkrace, banracing/radical, rallycross.
Klass: 2150
Anledning till val av klass: Skulle prova på istället för folkrace, och trivs väldigt bra i denna klass. Håller sig inom rimliga kostnader.
Mål säsongen 2018: Mitt mål 2018 var först och främst att komma till start och få tävla igen efter 2,5 år ofrivillig frånvaro.

Johan Uhr har ett efternamn som skriker av bilsportanor, där både hans pappa och kanske ännu mer välkända farbror, Rolf Uhr (en av Sveriges skickligaste Saab-åkare), har varit med och satt färg på sporten genom åren.

-Med tanke på mitt efternamn så föll det sig naturligt med motorsport när både min pappa och farbror höll på med motorsport.

Johan började med folkrace när han fyllde 15, och därefter har det trummat på, med vad han själv kallar ”skapliga framgångar”, men som man förmodligen får anta är en ganska blygsam beskrivning.

- Jag flyttade ner till Norrköping där min farbror har ”Nordicuhr”, där jag jobbade i några år. Det var även där jag åkte banracing i både Saab 9000 och 9-3. och även där vi provade på att åka lite Radical.

Åren med motorsporten har tyvärr inte bara varit en dans på rosor för Johan, som kraschade rejält i samband med Svealandscupen i Arboga 2012. Men man åstadkommer mycket med järnvilja och tillräckligt mycket kärlek till sporten:

- Jag spräckte axelkulan, och muskler och senor släppte från fästena. Har opererat mig två gånger för att sätta tillbaka bröstmuskler och bicepssenor. Senor och muskler har inte kunnat fästats på sina rätta ställen på grund av att det fattas en bit av axelkulan. Har nedsatt funktion i axel/arm som tyvärr är bestående, men försöker att lösa det på bästa sätt för att kunna göra det jag tycker om!

Uppehållet från tävlandet blev tyvärr längre än planerat, efter att man först missat hur stor skadan verkligen var, och när Johan väl blev opererad i januari 2016, skedde en missbedömning igen, och operationen blev inte så bra som den borde ha blivit. Onödigt mycket tid hann rinna iväg, innan Johan till slut fick hjälp hos en specialist i Uppsala, som åtminstone kunde göra det bästa av situationen. Tyvärr innebar det ännu mer fördröjning, då läkaren krävde minst ett år av läkning och rehabilitering, innan Johan ens fick tänka på att sätta sig bakom ratten i en tävlingsbil igen.

- Problemen som jag har, är att jag orkar inte riktigt över med vänsterarmen om man svänger till höger. så därav sitter jag lite snett så jag får lite mer kraft när det behövs. Men jag jobbar på och komma tillbaka i "vanlig" körställning så fort som möjligt. Gjorde en liten justering till Arvika och det verkar ju inte vara fel beslut, så snart så!

Tursamt nog är funktionsnedsättningen det enda problemet efter skadan, smärta känner Johan bara om han gör nåt ”galet”.
Givetvis var det många tankar som snurrade i huvudet inför comebacken, men att det skulle gå så sjukt bra som det faktiskt har gjort hittills, med maximal poäng efter två av fyra RM-deltävlingar, hade Johan aldrig kunnat drömma om!

- Jag visste ju före skadan att jag kunde vara med och slåss om pall-platserna , men skulle det funka nu? Förhoppningen var att gick det och hänga med mot klockan mot dom andra, så skulle det finnas en chans i alla fall. När det började så bra som det gjorde i Strängnäs så har det släppt en rätt stor sten från mig, om jag säger så. Förhoppningen var att komma runt och åka semifinal och få vara med och åka!

Att Johan är en man med pannben utöver det vanliga, är väl redan ställt utom alla rimliga tvivel. Frågan är bara hur skadan har påverkat honom som chaufför?

- Bättre eller sämre chaufför… Svår fråga! Jag tror så här... Man tänker nog till en extra gång innan man lägger in stöten. Jag brukar tänka att allt ont brukar i regel ha nåt gott med sig, så jag hoppas jag har blivit lite bättre chaufför rent utav!

Ett mål om att åka semifinaler, och ett resultat så här långt med full poäng - kanske dags att revidera målet inför upploppet av RM-serien?

-Jag kanske får höja ribban lite nu när allt har klaffat så otroligt bra! Men det är mycket kvar som ska ramla på plats när vi ska upp till Norrland och åka de två racen som är kvar. De åker fort norrlänningarna!

Klädsamt blygsam inställning, och är man så luttrad som Johan när det gäller motorsport, så vet man att allt kan hända, och inget tas ut i förskott. Men oavsett hur fortsättningen går för denna fighter, så kan ingen ta ifrån honom det han redan åstadkommit, där den förmodligen största segern är att ha besegrat axelskadan och tagit sig tillbaka där han uppenbart hör hemma, bakom ratten i en tävlingsbil!

Klassisk sportfråga, hur känns det just nu Johan?
-Jag finner nästa inga ord som kan beskriva hur jag känner så långt i serien ... skulle vara helt överlycklig i så fall!

 

Peter Ohlsson

2018-06-07

Peter Ohlsson

Tävlingsbil: Saab 900og
Ålder: 38
Klubb: Team Mikro BSK
Bor: Fellingsbro
Yrke: Hamnarbetare
Team: Team Peter Ohlsson RX
Sponsorer: VEIDEC och Verkstads AB Mikro
Favoritbana: Arboga och Nyköping är trevliga men kommer inte alls överens med Västerås.
Tidigare tävlat: som junior blev det lite folkrace
Klass: 2150
Anledning till val av klass: Ekonomin
Mål med säsongen 2018: Lära känna bilen bättre och få den till att gå som den ska. En eller annan final hade inte varit fel om det så bara är en C-final
Facebook: Team Peter Ohlsson RX

Peter Ohlsson tillhör den kategorin som drabbats av bilsporten, utan att genetiken varit inblandad.
Som yngling tävlade han i folkrace, i junior-klassen, men därefter tog det ett antal år innan han föll offer för sina frestelser.
- Det spände ordentligt i gas-foten när man bara var åskådare!

Det här är bara andra säsongen som Peter tävlat i rallycross, så han har ännu mycket att lära, och inte minst få bilen att samarbeta med honom.
- Jag är inte helt nöjd med styvhet, osv, så vi får prova oss fram med inställningar.

I år har han framförallt planerat att köra Svealandscupen och RX-syd, och RM när tillfälle ges.

Vad är då tjusningen med rallycross?
- Actionfyllt och massor av fart!

Andreas Israelsson

2018-05-23

Andreas Israelsson


foto: Angelika Eriksson                                                    foto: Magnus Andersson
 

Tävlingsbil: BMW M3 E36
Ålder: 32
Klubb: Vansbro MK
Bor: Dala-Järna
Yrke: Reparatör inom industrin
Team: Pappa Lasse Israelsson, mina bröder Daniel och Joakim Israelsson, Martin Sörlisten, Henrik Carlsson, sambon tillika kartisen Angelica Eriksson och mina underbara döttrar Holley och Nickey Sponsorer: Grevens Bil och Tjänst
Favoritbana: Höljes
Tidigare tävlat: Folkrace och rally
Klass: 2400
Anledning till val av klass: Gillar att det är den största klassen och att det är gott ryt i bilarna.
Mål med säsongen 2018: SM-guld i backe eller rallycross, gärna båda

 

Andreas Israelsson är rally-killen som plötsligt kom på att han skulle köra rallycross. Bilen inhandlades bara några veckor innan SM-premiären i Höljes i början av maj, och inte var det med lång framförhållning han gick från plan till handling heller.
- Det kom jag på när inbjudan till Höljes ramla in. Då vart det superspontant, som vanligt!

 

Rallyskorna är inte heller lagda på hyllan, där tävlar Andreas vidare med sin Golf. I rallycross råkade det bli en BMW, som bland annat tidigare rattats framgångsrikt av norske Stefan Åeng. Det känns ju inte som en helt enkel uppgift, att hoppa mellan två så olika bilar, och med drivningen på olika ställen.
- Jag har tävlat med både och hela livet. Är väldigt anpassningsbar till olika bilar och gillar utmaningen.

 

När många tar paus mellan SM-tävlingarna i rallycross, håller Andreas tempot uppe genom att köra både rally och backe, och han är inte blygsam med sina målsättningar.
- SM-guld i backe eller rallycross, gärna båda!

 

Men varför ska man hymla om något som är fullt möjligt – det här är nämligen mannen som har koll på både ratt och pedaler, och efter två körda SM-tävlingar ligger han också tvåa i SM-tabellen. Detta trots att bilen alltså inhandlades så nära SM-premiären, att han knappast kan ha hunnit få många tränings-minuter i den. Risk finns att tempot kan skruvas upp ytterligare ett snäpp, när Andreas hunnit köra in sig på bilen.
- Blir hårdkörning i Lycksele då jävlar ska dom få åka!

 

Hur kommer det sig då att det blev bilsport för Andreas?
-Bilar finns i blodet. Farsan har åkt rally sen evigheter. Åker även än i en riktigt potent Ford Escort mk2 rallybil.



Karaktäriserande för Andreas, är att han hela tiden har nära till skratt och skämt, gärna på sin egen bekostnad, och på banan är han varje fotografs dröm, med sin brutala körstil där gruset yr, trots att han ändå åker vägvinnande.

 
Brett och fränt, till och med bakom spakarna på en framhjulsdriven Golf – Andreas Israelsson bjuder verkligen på show när han är i farten!                                                           Foto : Urban Jansson
 

RSS 2.0