Lat fotograf!
2012-03-12
I lördags var det NMS-svängen i Boden, vår sista vinternotning! Knappa 20 förare till start, men vilka vägar de fick avnjuta! Själv var jag ju som vanligt rally-änka, men mina gubbar fanns så klart på plats. Robert som vanligt försedd med kamera, men han och pappa körde även slutbil med Svenssons bil. Robert var lycklig nog att få vara "barnvakt" till vår förstfödda valp Andretti, som bor hos Peter "Tårtan" Lindqvist. Tydligen så lycklig att han blev för lat att ens packa upp kameran ur väskan! För inga bilder fick jag, och något resultat har jag inte förärats med, förutom en liten rapport av Ingemar Svensson som gick och vann, dagen efter sin 25-årsdag! (undrar hur många gånger han ska fylla 25 egentligen?!). Dick Ohlander inledde bäst, och höll ledningen när han fick en gräddvisp i bilen och snurrade bort hela kalaset på SS3. Snurren var på vägen, och Dick försökte fortsätta. Men uppenbarligen tålde inte folkvagnen lite snö, för den började rätt snabbt gå dåligt och Dick tvingades bryta. Lars-Erik Henriksson hade städat fram Peggan och inledde sylvasst, men när Svensson fick upp ångan, i återinköpta gammel-Golfen, då var det bara för herr Henriksson att buga, bocka och gratulera till segern.
I VOC vet jag inte riktigt vilka som fanns på plats, förutom Lack-Lasse. Med den form han besitter sedan drygt ett år, är han svårstoppad även för fart-fantomer som Brage Lundmark och Thomas Lahti, och eftersom de inte fanns på plats, behöver jag ingen resultatlista för att veta att Lack-Lasse vann!
Pappa hade i alla fall fått utlopp för en hel hög av ord från sin överfulla tunga. Många gamla galningar hade tinat fram i den underbara vårsolen. En av mina gamla favoriter, Lasse Fredin, hade påmint pappa om en av mina gamla kommentarer :
Lasse hade en av de första Volvo 240 som fått äran att leva sitt liv i rallyskogen, och dessutom var den byggd på en ny kaross. Han gjorde debut med den på Lappnatta i Kalix, ett äventyr som slutade på tak. Jag fick inte hela storyn serverad av pappa, men av någon anledning kom vi körande så vi såg bilen på tak. Kanske kan man anta att pappas äventyr slutat ännu tidigare, och att vi varit och bärgat honom?! I alla fall ska pappa ha sagt till mig :
- Kolla vad fin den är! Ska vi inte byta?
- Nej, vi ska ha Amazonen!, hade jag svarat med ett tonfall som inte lämnade utrymme för vidare diskussioner!
Detta var 1982 på vintern, och undertecknad hade uppnått den aktningsvärda åldern av 6 år!
Amazon-bygget har stått stilla några veckor, men jag hoppas att nu när notandet och lite annat avslutats, ska farten bli desto högre. Christer Hedlund tyckte att "Robert i all sin glans, men nog hade det varit ännu roligare att få se Henry i Polarrallyt!" Men då var jag tvungen att upplysa Christer om att jag tror det handlar om självbevarelse-drift. 25 SS och 4 dagar... Min pappa har kört 7 Lappnatta, men knappt 7 SS!!! Nåväl, sommaren var han ju i och för sig vassare på, då han t o m kan stoltsera med delade sträcksegrar med eminenser som Anders Jonsson, Kennet "Fröhandlarn" Johansson och Kurt Rönnlund! Min pappa är och har alltid varit en vän av förkortningen "GSG", dvs Går det Så Går det!!!
Lev å må!
I lördags var det NMS-svängen i Boden, vår sista vinternotning! Knappa 20 förare till start, men vilka vägar de fick avnjuta! Själv var jag ju som vanligt rally-änka, men mina gubbar fanns så klart på plats. Robert som vanligt försedd med kamera, men han och pappa körde även slutbil med Svenssons bil. Robert var lycklig nog att få vara "barnvakt" till vår förstfödda valp Andretti, som bor hos Peter "Tårtan" Lindqvist. Tydligen så lycklig att han blev för lat att ens packa upp kameran ur väskan! För inga bilder fick jag, och något resultat har jag inte förärats med, förutom en liten rapport av Ingemar Svensson som gick och vann, dagen efter sin 25-årsdag! (undrar hur många gånger han ska fylla 25 egentligen?!). Dick Ohlander inledde bäst, och höll ledningen när han fick en gräddvisp i bilen och snurrade bort hela kalaset på SS3. Snurren var på vägen, och Dick försökte fortsätta. Men uppenbarligen tålde inte folkvagnen lite snö, för den började rätt snabbt gå dåligt och Dick tvingades bryta. Lars-Erik Henriksson hade städat fram Peggan och inledde sylvasst, men när Svensson fick upp ångan, i återinköpta gammel-Golfen, då var det bara för herr Henriksson att buga, bocka och gratulera till segern.
I VOC vet jag inte riktigt vilka som fanns på plats, förutom Lack-Lasse. Med den form han besitter sedan drygt ett år, är han svårstoppad även för fart-fantomer som Brage Lundmark och Thomas Lahti, och eftersom de inte fanns på plats, behöver jag ingen resultatlista för att veta att Lack-Lasse vann!
Pappa hade i alla fall fått utlopp för en hel hög av ord från sin överfulla tunga. Många gamla galningar hade tinat fram i den underbara vårsolen. En av mina gamla favoriter, Lasse Fredin, hade påmint pappa om en av mina gamla kommentarer :
Lasse hade en av de första Volvo 240 som fått äran att leva sitt liv i rallyskogen, och dessutom var den byggd på en ny kaross. Han gjorde debut med den på Lappnatta i Kalix, ett äventyr som slutade på tak. Jag fick inte hela storyn serverad av pappa, men av någon anledning kom vi körande så vi såg bilen på tak. Kanske kan man anta att pappas äventyr slutat ännu tidigare, och att vi varit och bärgat honom?! I alla fall ska pappa ha sagt till mig :
- Kolla vad fin den är! Ska vi inte byta?
- Nej, vi ska ha Amazonen!, hade jag svarat med ett tonfall som inte lämnade utrymme för vidare diskussioner!
Detta var 1982 på vintern, och undertecknad hade uppnått den aktningsvärda åldern av 6 år!
Amazon-bygget har stått stilla några veckor, men jag hoppas att nu när notandet och lite annat avslutats, ska farten bli desto högre. Christer Hedlund tyckte att "Robert i all sin glans, men nog hade det varit ännu roligare att få se Henry i Polarrallyt!" Men då var jag tvungen att upplysa Christer om att jag tror det handlar om självbevarelse-drift. 25 SS och 4 dagar... Min pappa har kört 7 Lappnatta, men knappt 7 SS!!! Nåväl, sommaren var han ju i och för sig vassare på, då han t o m kan stoltsera med delade sträcksegrar med eminenser som Anders Jonsson, Kennet "Fröhandlarn" Johansson och Kurt Rönnlund! Min pappa är och har alltid varit en vän av förkortningen "GSG", dvs Går det Så Går det!!!
Lev å må!
Kommentarer
Trackback
