När politiken når bilsporten!

2018-08-20
 
Foto: Victoria Andersson

Det har varit en omtumlande helg för oss med hjärta för bilsport. Först kom de fruktansvärda nyheterna om den hemska olycka som hände på Gelleråsen i Karlskoga i lördags, där man direkt ser alla gamar som vältrar sig i nyheten, och plötsligt är motorsporten sprängstoff i alla tänkbara media.
Sen händer det bästa som kunde hända, en mycket trevlig milstolpe i bilsporthistorien, som ger fokus på glädje istället för sorg, när Mikaela Åhlin-Kottulinsky som första kvinnliga förare fick kliva överst på ett STCC-podium! Den spontana, sprudlande och äkta glädje hon visade, kan knappast ha lämnat någon oberörd, och vet man dessutom lite mer om hennes väg fram till framgångarna, är det inte utan att det blir lite fuktigt i ögonvrån.
 
Men så går det några timmar, och plötsligt får motorsporten i Sverige nya stora rubriker - den första kvinnliga segraren i STCC är diskad! Hela mitt väsen skriker "neeeeeeeeej", och den första spontana känslan är att vi måste kunna sköta såna här saker på ett snyggare sätt! När vi äntligen får positiva rubriker, måste vi väl inte direkt dra ner oss själva i skiten igen?!
 
Jag är verkligen en som vill ha rättvisa förhållanden, alla ska vara lika inför lagen, etc, men i ett sånt här läge kunde man väl ändå ha tittat på saken med lite svetsglasögon på. Jag är förvisso ingen motortrimmare, men jag har mycket svårt att tro att det var detta eventuellt felaktiga avgassystem som grundlade denna historiska seger - har jag dessutom fattat saken rätt, är det varianter av detta avgassystem som nyttjas av flertalet startande i STCC, men huruvida den uppgiften stämmer eller inte ska jag låta vara osagt.
Nu är saken dessutom överklagad, vilket borde innebära att det råder tveksamheter till huruvida det är felaktigt eller inte - och det stärker min känsla om att man kunde hanterat ärendet på ett annat sätt. OM tekniköverträdelser inte ger en direkt fördel av betydelse, borde man kunna lösa det med exempelvis bötesstraff, eller möjligen tidstillägg vid grövre överträdelser, och en uppmaning om att fixa det innan nästa tävling. I det fall man inte ordnat det till nästa tävling, och man fortfarande är överens om att det är fel, då anser även jag att diskning är på sin plats.
 
I min hjärna spelas nu en tråkig del av svensk bilsporthistoria upp igen, med vetskapen om att Mikaelas morfar, Freddy Kottulinsky, fick genomgå en liknande process 1967, då han i kampen om SM-guldet i Formel 3, knuffades av banan av Reine Wisell. Domarna på plats bedömde att knuffen var mot reglerna, och uteslöt Wisell, varefter Kottulinsky tog hem SM-guldet. Saken överklagades i efterhand till högre instans, och efter ett antal turer valde man att köra över domarnas beslut, och därmed förlorade Freddy sitt SM-guld. I sin frustration valde Freddy därför att tävla med finsk licens under ett antal år, men kom tack och lov tillbaka och tävlade under svensk flagg igen några år senare!
 
Förhoppningsvis löser man nu denna händelse på ett snyggt sätt, och låter Mikaela fortsätta sätta sin prägel på sporten och ge den positiva rubriker. Bort med jante-lagar och annat oknytt, och låt den sanna glädjen regera i bilsporten - sporten av alla sporter! 
 
Lev å må!
//JH-N

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0