hnmotorsport

2011-04-12
Hur jyr får man vara?! Nu hamnade ett hundinlägg på motorbloggen igen! Suck!
Ber om ursäkt!

2011-04-12
Idag är det värre lugnt i flocken, har nog inte upplevt något liknande med det här gänget tidigare. Men trots det inte på ett sätt så man blir orolig. Har nog mycket att göra med att Jackie är så lugn och försiktig idag, efter gårdagens tilltuffsning. Hon brukar annars vara den som har för mycket överskottsenergi och får igång de andra.

Efter raggar-slagsmålet vi hade för några veckor sedan i rastgården, har det varit hur lugnt som helst i flocken. Tendens till att somliga vill vara för ivriga på kvällsrundan, när de får vara lösa, vilket vi misstänker att beror på att det snart är dags för löp hos somliga. Men inget som bekräftar det än. Danica har satt sig i respekt i flocken, och är hur gullig som helst i övrigt, och så länge de andra låter henne vara har det varit lugnt. Igår höll hon t o m på att leka med de andra här inne, vilket är länge sen senast. De var ute en stund i rastgården, och jag hade dörren in öppen ett tag. Men efter ett tag började det dra så kallt på golvet, så när Danica och Senna kom in så stängde jag. Efter ett tag ville de ut igen, och eftersom det varit så lugnt var jag inte ens orolig när jag släppte ut dem. Än en gång lämnade jag dock dörren öppen för att åtminstone ha bra koll med hörseln. Jag hant knappt av med skorna inne, förrän jag hörde att det blev bråk. Pirelli kom inspringande, för hon tycker inte om bråk. Kan leka våldsamt och låta farlig, men när det verkligen gäller tar hon till flykten = skönt! Så jag hoppade i skorna och ut. Tyvärr stängde jag ju inte, så Senna och Pirelli följde efter mig ut, och på sitt lilla tafatta sätt ville de väl få stopp på bråkmakarna, vilket idag var som vanligt Niki och Danica, men desto ovanligare var det Jackie som fick sig på nöten. Jag började med att ta tag Senna och Pirelli för att få in dem igen, och när jag drog iväg med dem, följde bråkarna efter, varefter jag han stänga den yttre dörren till inglasningen (mellan rastgården och inglasningen) så Niki och Penske blev kvar där, och så sprang Pirelli och Senna frivilligt in i huset, varefter jag fick stängt även den dörren. Under tiden rände Danica och Jackie rätt in i trädgårdsbordet, och blev nog så paff av smällen att de kom av sig i bråket. Över på mindre än en minut, men givetvis var ju Jackie tvungen att ha fått sig en reva på bogen. Hade tur och fick snabbt tag på Christina på veterinärstationen, och fick komma in för koll. Såret var så fint, att hon först inte tänkte sy, men så beslutade vi gemensamt att sätta ett stygn på mitten av revan för att hjälpa sårkanterna att ta ihop. Men vi slapp sövningen, och kom undan med bara lokalbedövning, tack och lov! Nu är det våran fina uppblåsbara krage som gäller, en gudagåva till hundägarna! Mycket smidigare än de traditionella, men funkar tyvärr inte mot alla åkommor.


Jackie med den fina kragen, som jag rekommenderar att man köper
hem så den finns om det mot alla förhoppningar en dag skulle
behövas. Tyvärr är det sällan man får planera sånt...

Lill-hjärtat Jackie, följer mig som en skugga och är en riktig har-palt idag. Hon sov som vanligt på min kudde i natt, med avbrott för en stund på husses kudde, men höll sig mer stilla än vanligt. Dessutom lät hon bli att påbörja morgonen med att busa igång de andra ungarna, så det blev lite sovmorgon idag. Nu börjar hon komma tillbaka i gamla banor, men det tar nog en stund innan hon blir trygg med de andra igen. Hon tittar lite vaksamt på dem, men har så smått börjat komma igång med lite små-bus igen. Bara bra att hon väntar lite, så får såret lite mer tid på sig att ta ihop! Så har det varit med Niki också.
Tur i oturen så var inte Kickan hemma när det small, så jag hade en hulligan mindre att få bort. Hon var med "mormor & morfar" (mamma och pappa) i Lappträsk. Hon älskar att åka bil, och blir överlycklig när hon får följa.

Veterinären frågade mig om det inte är jobbigt med dessa sammandrabbningar. Självklart är det jobbigt, men främst för att det gör ont i mig när min troll har skador, eller är ledsna på varandra. Det är inte så skoj med fakturorna till veterinären heller. Men i övrigt börjar man, hör och häpna, så smått vänja sig. Jag har kunnat hålla mig helt lugn till alla är särade, men när jag börjar söka efter skador, vilket jag kommit på att lättast görs med hjälp av en ren och vit handduk, brukar det bli lite kastanjetter i knäna. Men då är det OK, då är ju läget under kontroll, och någon he-man är man ju inte! Bara en hund-mamma med stort hjärta, som mer än gott och väl rymmer alla våra fyrbeningar!
En vän från Kilafors hade en fin bild på sin facebook som jag var tvungen att "låna", för den kändes som om den passade väldigt bra på mig :


OBS! Denna bild tillhör Suzanne B Larsson!


Pirelli har lagt sig att vila på "jul-älgen" de fått av "mommo". Härligt
att se att det inte tuggas för en gångs skull! (ler)


Penske och Niki, för bra precis ett år sedan!

2011-04-03
Jisses, det är redan April! Var har hela vintern tagit vägen? Jag har ju inte hunnit med hälften av vad jag planerade i somras! Köra släde i massor, jo då, en gång har det blitt. Var ju inte direkt som att lära sig cykla... Men vi ska knäcka nöten, även om det blev mer skidor för oss i år. Insåg att det var lättare att träna in flera moment för släden på det viset istället. Dessutom är det ju ingen nackdel att "småttingarna" hinner bli två år, innan det blir mer "allvar", vilket är positivt för lederna. När jag kör skidor drar de mer lagom, och jag kör aldrig längre än att jag ser när de börjar bli lite trötta, då vänder jag. Nu handlar det ju om att bygga upp dem, kör man för mycket blir det nedbrytning istället. Förra helgen blev det närmare 2,5 mils vandring på söndagen, och knappa hälften på lördagen. Är så himla härligt att traska efter skoterlederna! Har en väg där jag går första biten efter vägen, in i skogen, ut på isen, över en väg, ut på isen, över en väg, in på en skogsväg, in i skogen och ut på isen igen, innan det blir några hundra meter väg hem. Helt perfekt, och rundvandring. Som jag hade sett fram emot den här helgens vandringar. Men så går det och blir pluss-grader! Suck! Två rundor blev det, mot förra söndagens 4 + en bya-sväng (utöver kvällis), sen var det så mjukt att det inte gick mer. Men Danica och Penske fick sig i alla fall varsin perfekt träningsrunda, med mycket hjärngympa av alla djurspår, och dessutom fick de vara lös stor del av de 6 km rundan innefattar. Duktiga på inkallning var de också! Sen fick det bli skidor med först Kickan och Niki och sen Pirelli och Jackie. Gick jätte-bra! Trodde det skulle vara för tungt, men det var helt perfekt. Sen gick Robert med Senna, för då var mina hälar rätt anti... I natt blev det aldrig minusgrader, så min runda var helt körd. I princip kan man säga detsamma om min skidrutt, för nu var det verkligen löst, och en hel del vatten. Gick väl hyffsat för mig på skidor, men hundarna fick jobba i det lösa underlaget. Så jag åkte bara två korta svängar, först med Niki och Pirelli och sen med Kickan och Jackie. Gick efter omständigheterna bra. Men Kickan är så jäkla ivrig, så det går inte att kommunicera med henne de första hundratalet meter. Så när hon var på väg rätt in i värsta flö´vattnet, var det bara att välja var jag skulle ramla, så jag slängde mig i förtid. Adrenalin! Sen hade vi precis kommit igång igen, så blev Jackie akut bajs-nödig, och tvärnitade, med påföljden av att jag och Kickan inte fick stopp innan vi dragit av henne selen. Svårt att välja om man skulle skratta eller gråta när hon for runt och hoppade som en kanin, och tyckte det var jätte-skoj att vara lös! Blev några svordomar måste jag erkänna! Men sen gick det jätte-bra! Efter de svängarna valde jag att gå med först Danica och sen Penske, för Penskes leder ligger risigare till i det lösare underlaget eftersom han är så stor och tung, och Danicas sår är förvisso helt läkt men huden är så tunn att jag inte vill utsätta den för mer än jag måste. Så det blev Axelsvik x 2, ca 4 km / sväng. Ca hälften kunde jag ha dem lösa, och de var jätte-duktiga idag igen! Det är också de två som är duktigast att gå i koppel. Rätt tur man har dem, så man inte känner sig totalt misslyckad i sina djupa stunder. Men Niki är så stressad i allmänhet efter framförallt hundattacken hon var ut för i fjol somras, och Pirelli & Jackie är ju egentligen också duktiga, men de har ju så mycket energi att jag måste hålla med Emma om att de är som Foreller. Det bara spritter i dem! Men de kan, bara de vill! Så även Kickan, och Senna är ju duktig bara det inte luktar så mycket gott av tikar eller andra trevliga djur... (ler) Förövrigt gick Senna och Robert en sväng till Axelsvik idag, riktig långstyrning för att vara husse! (ler)

Igår fick vi två nya koppel av mammis, med lite expander i. Funkade toppen! Hon hade även köpt en massa godis och ben, vilket uppskattades av 4-beningarna!

Pirelli kalasar på en morot, vilket jag hört både ska vara bra för
tänderna och motverka analsäcksproblem. Sak samma, det gillas i
alla fall!


Penske puss




Danica


Jackie och Kickan


Niki