Premiär av Norrlandsveckan i Kalix

2011-07-11
Igår gick startskottet för Norrlandsveckan i Kalix, och faktiskt var kära maken lite duktig med kameran, trots att han även skulle övervaka posteringarna i sin roll som posteringschef.

Den här dagen tog jag mitt ansvar som "hund-mamma" och befann mig därför inte på plats. Vilket givetvis påverkar att kommentarerna till bilderna är färre, och ni får ingen utförlig text i övrigt heller. Men bilder verkar ändå var det som gäller, så varsågod!

Däremot kan jag berätta att den nya slingan av banan, som kördes under lördagen, inte pallade för ännu en dags körningar och fanns därför inte med från start på söndagen. Det nya partiet uppskattades av alla förare jag pratade med på lördagen, bara man får ordning på hållbarheten.


Anders Danell till spets med sin bubbla, bakom blir det lite härvel...



... så gubbarna på huvudposteringen fick jobba lite! Peter Lindqvist
med varningsflaggan, Ingemar Svensson visar bilens nummer och
Leif Rönnlund håller koll på varven.


2150, Roger Ignberg bra med i sin Ascona, medan Alexandra gjorde
en mindre lyckad start i den gröna Asconan




Glädjande gruscomeback av Andreas Pettersson som sedemera var
2:a in i A-finalen, efter Jocke Evertsson.




Läcker omkörning efter krönet, som man sällan ser, och om man får
se det, så är det sällan det går så här juste och snällt till.


Linus Westman sög nog för länge på segerkaramellen från lördagen,
och var inte lika vass på söndagen. Ändå blev det A-final!




Emil Öhman fortsatte att imponera. Här är han snäppet före team-
kompisen Urban Bergström i starten.


"Hundbussar" på rymmen! Synd att de ska vara så förbaskat fula,
för både Urban Bergström och Daniel Wall kör ju onekligen bra med
dessa rymdfarkoster.


Emil Öhman och Daniel Wall


Robin Larsson






Mikael Jansson, is-monstret, har tinat fram i förtid och deltar med
sin vackra skapelse på sommaren. Se så mycket stryk den redan
fått! Men även om resultatet inte blev som väntat, så är det skoj
när Micke hittar ut på sommaren också!




När en Ascona kör om en folkvagn, är givetvis foto-Robban på
hugget! Roger Ignberg passerar Anders Danell.


Tuffa tag i första kurvan!






Andreas Sandberg


Robin Larsson utövar samma övningar som Andreas Sandberg, medan
hans far Lasse håller koll på bilen.


Fredrik Tiger intervjuas av NSD


Mäktig start av Alexandra, som är jämn med Danells bubbla!




Johan Bjuhr tar sig inte i körriktningen, trots att hans hjul desperat
pekar åt det hållet.




Jonas Ökvist passade på att ha en klart bra dag på jobbet, när jag
inte fanns på plats för att övervaka. Nåväl, det gillas ändå!


Fredrik Johansson och Niklas Mörtsell








Hård fight mellan Robin Larsson och Daniel Wall







Alexandra får lite hjälp att hamna i periferin (bakom Kadetten)


Härvel på flera håll








Tyvärr blev Alexandra kvar i första kurvan med en demolerad bil,
och ännu värre en demolerad axel. Men starkt att köra A-final!


Här försvinner dagens giganter, Jocke Evertsson och Andreas
Pettersson, redan i första kurvan av A-finalen


Linus Westman och Jonas Ökvist.


A-final Supernationell




Släktträff på Kalix Motorstadion. På samma varv bröt Emil och Thomas
Öhman i samma kurva.


Lite team-träff då Urban Bergström passerade






2150


2400 C-final; 1a Ronny Kingels, 2:a Fredrik Johansson, 3:a Daniel
Wikgren


2150 B-final; 1:a Alexandra Karlsson!!!


B-final 2400; 1:a Jonas Ökvist, 2:a Niklas Mörtsell, 3:a Fredrik
Johansson


B-final Supernationell; 1:a Johan Welander, 2:a Emil Öhman, 3:a
Robin Larsson


A-final 2150


A-final Supernationella; 1:a Fredrik Tiger, 2:a Johan Welander, 3:a
Andreas Sandberg, 4:a Urban Bergström, 5:a Thomas Öhman, 6:a
Emil Öhman


Tiger, Welander och Sandberg; kungarna för dagen!


Men räkna med att Urban Bergström och Thomas Öhman har planer
på att ändra ordningen i resultat-listan till nästa event i Piteå!







Rallycross SM i Kalix - en het historia!

2011-07-10
Igår var det dags för RC SM i Kalix. Jag och Penske lämnade husse och övriga redan på fredag kväll, och packade med moster-Rut och kusin-Lisa i Vito´n och åkte upp för att inkassera ett gäng kramar från alla underbara vänner man inte träffat på huuuuuur länge som helst. Det var lite svårt att slita sig, men vi tog oss hem hyffsat i tid i alla fall.
Igår erbjöd sig mamma att vara "barnvakt", så jag tog bara med mig Danica, som kan vara ett orosmoment i flocken pga sin svartsjuka och ambitioner på posten som alfa tvåa, i övrigt är hon en underbar hund. Så för att säkerställa lugnet på hemma-plan, fick hon alltså följa med mig och kusin-Lisa. Vi tog sovmorgon, och anlände när juniorerna kört sin första omgång ungefär. Det var tok-varmt, och strålande sol, så det blev till att hälla i Danica allt vatten vi bara kunde! Hon var jätte-duktig, men ju längre dagen gick blev hon allt skälligare. Men det var inte så konstigt, för så trött hon ska ha varit! Slocknade fullständigt när vi kom hem på kvällen!

Körningarna strålade ikapp med solen, och det var väldigt lite incidenter. Att det var lite flaggor som delades ut, hänger ju inte alltid ihop med att körningarna varit rena, men igår var det faktiskt så.
Funktionärerna skötta sig strålande, i alla fall så vitt mina ögon fann att se. Robert hade hand om posteringarna, så under sista veckan kändes det som om telefonen skulle växa fast i mitt öra, men till slut lossnade det och vi hade verkligen kompetent folk överallt. Även våra rookies!


Mer kompetent tävlingsledare än Daniel Nyman finns inte! Möjligen
lika kompetent, men när Daniel håller i trådarna infinner sig lugn i
funktionärsflocken. Den här dagen bestående av ungefär 150 mannar!


På huvudposteringen var det förmodligen tvär-kaos, för maken till
virriga mannar! Skämt å sido, fungerade allt enligt önskelistan, men
vad var annat att vänta med Ingemar Svensson, Peter Lindqvist,
Örjan Larsson och Leif Rönnlund?! Jag sa innan till de tre förstnämnda,
att eftersom de tävlar med Golf och Ford, så är de ju vana att "utföra
mirakel med det omöjliga", och då borde de klara en huvudpostering!
Peter är ett litet mirakel i sig, då han ringde och erbjöd sig att hjälpa
till! Sånt gillas! Men jag behövde bara fråga de övriga funktionärerna,
så sa de flesta ja på en gång; gillas också!!!


Lars-Åke Ohlander, ännu en av dessa fantastiska bodensare som
alltid ställer upp när han har möjlighet! Jobba hårt fick han dessutom!
Något jag måste säga om alla våra posteringar, att de var alerta och
på hugget att plocka både plast och stenar runt banan; guldstjärna till
er alla!


2-faldige is-mästaren Johan Riström var ännu en av de som anmälde
sig frivilligt till tjänstgöring. Johan, som egentligen bara hade hand om
att se till så ingen körde över banan innan alla kommit i mål, var
fantastiskt aktiv att plocka plast. Ofta hade han hunnit hämta plasten
så han kunde skicka med dem med förarna direkt. Guldstjärna igen!


Hanna var enda tjej på mållinje-posteringen, och hon har anammat
detta med "ökad jämlikhet", dvs även vi tjejer duger till grovjobbet!
Toppen-jobbat av dig Hanna! Mattias, Hans och P-A skötte sig givetvis
också exemplariskt, trots att P-A fick en sten i ett revben och Hans
en sten på kinden, så var det inga sura miner!


Ingen vila för Larre Ohlander! Anne fick förmodligen hem en väldigt
vältränad hingst!


Magnus Larsson, Johan Riström och Lars Wennberg samlar ihop
Magnus "Mankan" Johanssons spoiler. Inte för att han lär ha kunnat
anända den till så mycket, men för att undvika punkteringar.


Danicel Wall´s dörrsida inhämtas av mäster-Riström, vars far förövrigt
höll ställningarna tillsammans med Thord Thingvall på posteringen
i velodromen. Hur mycket förarbegåvning ryms det egentligen bland
våra funktionärer?!

Bara för att ingen ska tro att jag favoriserar vissa posteringar, så var
det bara dessa jag hade bilder på. Men Palle Jönsson-gänget från
Luleå MS är givetvis alltid lika guld värda. Likaså Gunnar Johanssons
gäng som abonnerat på samma postering sedan banan invigdes
1989! Eller vad sägs om Niklas Lindvalls postering, där Niklas först
var med i besiktningen, men sedan blev övertalad av sina kompisar
att ta en postering med dem?! Även han erbjöd sina tjänster frivilligt!




Prispodiet som hägrade!



Danica söker skugga under Lisas ben


Taikon-livet i depån, som fler borde få uppleva nån gång! Min "familj"!


Kalix MK´s yngsta stjärnskott, Linus Westman, hade anlagt race-frisyr
dagen till ära. Kanske var det den som hjälpte, men han och en annan
ungtupp i form av Lyckseles Jocke Evertsson, var de som imponerade
mest på mig under dagen! Kom inte och säg att 240´n tid är förbi! (ler)


Fin-putsning inför 3:e kvalet


Micke Sandberg spräckte tyvärr blocket, och hans dag slutade i ett
stort rök-moln.


Andreas Sandberg hade en bra dag på jobbet, och körde som om han
hade stulit bilen! Härligt att se Andreas när grejorna äntligen fungerar!


Johan Dahl hade ingen bra dag. Kanske vilade det i bakhuvudet att
han sålt sin bil under dagen?! Även om villkoren är att han kör SM´et
klart, så misstänker jag att man ändå har i åtanke att det ska finnas
något kvar att leverera... Tyvärr är det uppehåll som väntar för Johan,
och även om han planerar återkomst, så är det tråkigt när profiler
försvinner!


Kristoffer Andersson hade förmodligen depåns mest överkvalificerade
mekaniker, nämligen förar-ässet Hasse Svensson! Nog för att vi
önskat Hasse åter i depån, men nog är det ju bakom ratten vi vill se
honom! När jag ser Hasse vaknar även saknaden efter Benny Isberg
och hela hans galna gäng!


Fredrik Larsson, SM-ledare inför SM-deltävlingen i Kalix. Förmodligen
största motsägelsen till klyschan om "dryga 08-or"! Underbart go
och glad karl, som är så trevligt att ha tillbaka i rallycrossen! A long
time ago, ungefär på medeltiden... Nä, skämt å sido, så var det på
ett RC RM i Älvsbyn när detta sekel var ungt, pratade jag första gången
med Fredrik och fick en tok-stark känsla av att jag stod och pratade
med morgondagens segrare. Jag grattade honom till morgondagens
seger, och han tittade på mig som vore jag ett UFO (var väl inte helt
ute och cyklade med den teorin... ler) Men dagen efter stod jag och
fotade på innerplan, och blev den första att gratulera dagens segrare
och tillika nya / första Riksmästaren i klassen 2400 cc! En svettig kram
av en lycklig segrare fick man. Då rattade han Magnus Årestams
gamla 240. Tyvärr hände det sig inte bättre att nästa möte med
Fredrik, också det i Älvsbyn, slutade i en otäck krasch med Andreas
Pettersson. Tack och lov blev bilarna betydligt mer tilltygade än förarna.
Då man inte såg Fredrik på banorna efter detta, trodde jag att det var
det sista man sett av energi-knippet från huvudstaden. Men så fick
jag kontakt med honom via telefon i slutet av 2009, då han liksom vi
stred för att gamla bilarna skulle få vara kvar i 2400-klassen, och trots
att han inte fick delta med den Ascona han nyss införskaffat, så blev
det ändå comeback 2010 i en Hyundai. Nu är han alltså åter i SM-toppen
och det är så härligt att ha honom tillbaka som stämningshöjare i depån.
Lite K-G Lindqvist-stuk över den här glada friskusen!


Jonas Ökvist var sig inte riktigt lik. Körde givetvis bra som alltid, men
var inte samma glödande attack som jag vant mig vid, där man får
upp hjärtat och tuggar på det i mun för jämnan. Pratade lite med
honom efteråt, och han trodde själv att det kunde bero på att ut-
vecklingen sprungit ifrån honom en aning, att han får svårare och
svårare att hänga med. Tänk er Ökvist med Volvo-Power!!! Me like!



Fredrik Larsson körde bra, men hade inte riktigt flyt i kvalen, där
han bl a fick en svart flagga för påkörning och vändning av Daniel
Gillberg. Flaggan var inte feldömd, men som jag bedömde situationen
var det Gillberg som bytte spår från innern för att få en bättre ingång
till hårnålen, medan Fredrik på yttern satsade fullt med alternativspåret
i åtanke. Så tanken bakom var inte svart, men verkningen av handlingen
var det däremot, och sånt kan ju tyvärr inte en domare stå och bedöma.
Jag pratade med Fredrik efteråt, och precis som jag hade uppfattat
händelsen, var hans upplevelse.


Linus Westman briljerade och körde som en dröm.


Blott 18-årige Anton Marklund, son till Janne Marklund, imponerade!


Nog har jag sett en "Fidde" i resultat-listornas övre halva, men namnet
säger mig absolut ingenting. Nu på mina bilder, såg jag plötsligt att
det står Team Avelin på bilen, och för att verifiera min teori ringde
jag Suzanne i Kilafors, och mycket riktigt är det en son till Anders
Avelin som frälst oss först med sin Ascona och senare med en S40
genom många år.


Thomas Öhman var den vassaste i Urban Bergströms röd-svarta team,
trots att han själv säger sig börja bli gammal, såg man föga av det
på banan.


Kristoffer Andersson hade det lite tyngre idag, och det kändes som
om något fattades antingen i bilen eller i motivation hos föraren.


Thomas Öhman


Thomas Öhman fick stanna på gamla startplattan för att hinna se
sin son Emil, som skulle ut i heatet efter honom. Inte lätt att ha så
starka dubbla intressen i samma klass!





Trångt om saligheten i alternativspåret!




Andreas Sandberg drog det längsta strået!


Oskar Sundell, i sin nya BMW M3. Bra mycket mer charm i den här
bilen, än i den S40 han kört några år.


Andreas Sandberg fick åka vagga i ett heat, men annars skötte han
sig glimrande!


Fredrik Thiger och Urban Bergström, i en situation vi sett så många
gånger förrut. Den här gången var det Thiger som drog vinstlotten.


Daniel Wall och Jimmy Holmkvist


Thiger och Holmkvist


Micke Wikström hade en superb dag på jobbet! Han hävdade själv via
speakern att "bilen går så bra, att han bara behöver tänka, så gör
den som han vill". Ha ha, glöm att nån som dragit en hjälm över huvudet
har tanke-funktionen kvar!
Men han körde som under sin storhetstid i rallyskogen däremot, med
fina rena spårval, och det blev raka spåret till A-final för Wikström!


Patrik Ydrefalk tyckte inte att något stämde under tidsträningen, men
i första omgången var han snabbast!


Min pappa och Patriks pappa, Jan-Erik, var en sväng till Lappträsk
och svarvade nåt till bilen på fredag kväll. Mysigt för gubbsen att
få lite tid för sig själv. Kan väl aldrig tro att de surrade nåt om gamla
tider?!


Juniorerna är klart roligare att se, med det nya reglementet som
främst innefattar bilar av klassen 2150. Mångfalden är större, och
framförallt är det ju flera bilar som driver i rätt ände = BAK!!!
Magnus Johanssons son Tommy, dominerade under dagen med sin
anrikt gröna BMW med wankel, och visst åkte tankarna tillbaka till
Mankans storhetstid under EVO-cupen!


Man inser att åren går, när vänners barn är vuxna nog att köra själv.
I det här fallet har Mankan t o m hunnit bli morfar!


Johan Sandow, en ÖNBF-talang som borde få en bättre bil!!!


Den här bilen trodde jag länge att tillhörde Roy "Notte" Olssons son,
med tanke på att Notte alltid kört snygga och ofta blåa Volvo under
sin karriär. Men efter ett tag insåg jag att det inte alls stod "Olsson"
på rutan, utan "Söder"...


Tommy Johansson


Här har vi istället Nottes son, och bara för att jag ska skriva det nu,
så är ju hans förnamn som börjar på "R" totalt bortfluget. En under-
bar familj tillhör han i alla fall, och jag tror han sin ringa ålder till trots
stod rätt nära efter mig i kön när man fick välja sina föräldrar!!!
Dock undrar jag hur man ska få in lite vett i huvudet på pojken, så det
blir rätt märke, och drift i rätt ände?! Även hans lillebror har tagit
plats på tävlingsarenorna, och tävlar i klassen 2150 i Götalandscupen.
Ett tag hade man tänkt ta med hans bil för att delta i Norrlandsveckan,
men turligt nog skippades släpet, med tanke på att man fick lite
problem med bussen på väg upp!


Per Berglund, Anton Marklund, Mattias Olsson






Mattias Olsson är en begåvning som redan börjat få fart på sitt ny-
bygge. Tydligen trots att motorn är ett riktigt hop-plock med grejor
där bäst-före-datum borde vara passerat, enligt uppgift från hans
motor-trimmare Gunnar "Professorn" Lundström. Mattias är ännu en
av dessa depå-ungar som tagit vid där pappa slutat. För ingen har
väl glömt Mats Olsson? Mats har förövrigt 240´n kvar, och Professorn
hade försökt övertala honom att hyra en motor och köra Norrlands-
veckan. Attans att den övertalningen inte gick hem! Tänk att än en
gång få njuta av Mats Olssons körning!



Magnus "Mankan" Johansson, före Jonas Anderssons gamla S40 som
nu rattas av Ringström






Linus Westman är nog för ung för att veta om hur mycket respekt
han borde ha för Mankan, så han tog för sig fullt ut!
















Daniel Gillberg hade ingen bra dag på slottet... Inte ett enda problem-
fritt heat fick han vara med om! Bara hoppas det vänder till onsdagens
race i Piteå!


Jocke Evertsson imponerade också med sin 240, men tvingades
tyvärr bryta i A-finalen då förgasaren lossnade. Ett fel som inte
inträffar...


Thiger, Öhman, Sundell


Ooops, vart kan Oskars spoiler ha tagit i???




Patrik Ydrefalks hade ett dåligt heat, men det var också genom-
dåligt. Först åkte han av i BDX-kurvan och sen snurrade han i
velodromen














Värmen till trots var det nog inte meningen att Johan Sandows bak-
lucka / ruta skulle vara öppen. Måste ha varit mekaniker-fel!!! (ler)
Mekaniker för dagen var Kent Andersson, ex-mekaniker till vår
mesta mästare Håkan Johansson. Via Kent fick jag äran att lära känna
Johan och hans far, två riktiga spjuvrar som det var skoj att slänga
käft med! Om bara Johan kunde få en riktig bil även han, med drift
i rätt ände!!!










Alerta Johan Riström har servat med plasten med i bilen redan innan
man lämnat "bandepån"






Emil Öhman passerar pappa Thomas i en superläcker och total-juste
omkörning. Första heatsegern över pappa blev ett faktum!


Sundell, Wikström, Arnesson


Anton Marklund får en liten luftfärd, men det slutade lyckligt!


Mattias Olsson och Fidde hade en liten sammandrabbning












Kristoffer Andersson och Andreas Sandberg


Daniel Wall utan bakdörr


Andreas Sandberg och Kristoffer Andersson hade en ordentlig fight
i något varv, som till slut avslutades med en halv-snurr från Kristoffers
sida. Där jag stod såg man inget ojuste, domarna gav ingen flagga,
och Kristoffer var inte upprörd när han intervjuades av speakern,
vilket tyder på en juste fight!


Evertsson var grym i starterna!


Likaså Thomas Öhman, men titta längst bak i fältet så ser ni
fighten mellan Holmkvist, Bergström och Sandberg










Efteråt var Andreas Sandberg mest lycklig över att han inte rullade!


Andreas Sandberg och Johan Riström. Johan som förövrigt hade en
klart positiv åsikt om sin uppgift som funktionär : - Jag har ju klart
bästa platsen!   Var ju inte direkt något man förväntat sig att höra
från den som ska tillbringa sin dag med att flytta en "bock" fram och
tillbaka...


Urban Bergström kände på vaggan även han


Per Berglund tog starten i A-finalen före Linus Westman. Westman
chansade och tog alternativet direkt, något som lönade sig. I
synnerhet då Per Berglund la framhjulet och fastnade i curbsen på
den nya YA-kurvan på Kalix-banan (efter velodromen) och snurrade
bort sina segerchanser. Linus som hamnade i damm-molnet efter,
var glad att inte även han sumpade sina chanser då även han var
utan sikt för en stund.


I samband med snurren fick Per även punka, men trots det inter-
mezzot och i kombination med att Fredrik Larsson inte kunde komma
till start i B-finalen (motor-balken gick av i C-finalen) så tog Berglund
över ledningen i det totala SM´et.


Linus Westman och Mankan hade en liten fight


Men sen rasade Mankans bakvagn ihop. Trots det slutade han
2:a


Johan Riström var först framme och gratulerade Linus Westman.
Linus far Micke, var gladare än glad : - Jag tror jag grät hela sista
varvet!!!, förkunnade en över-stolt fader!
- Vad månde det biva av denna pojk?!, frågade sig Johan Riström
efteråt, och åsyftade framförallt det iskalla lugn grabben besitter.


A-final supernationell, Tiger tog en klar ledning, men fick senare
punktering och rasade i fältet. Men diverse incidenter och brutna
lopp, gav honom sedan en fin andraplats.





Jimmy Holmkvist fick en smäll i framvagnen så ratten lossnade. När
han väl fått den på plats igen, kunde han så när köra ikapp Thiger.
Men den fjärdeplats han trodde ha kört sig till, förbyttes i en tredje
då det visade sig att Thomas Öhman varvat Thiger under gulflagg
och därför uteslutits.




Micke Wikström hade bra kontakt med Ydrefalk, men snurrade
bort sig kort efter denna bild


... och fick även bryta med punktering


Välförtjänt vila för trötta bilar i dagens parc ferme


C-final klass 2400 cc




Fredrik Larsson fick tyvärr aldrig chansen att ställa upp i B-finalen,
trots sin seger i C-finalen, eftersom motor-balken gått av i hans
Hyundai.


Urban Bergström vann C-finalen före Andreas Sandberg och Emil
Öhman


Podiets nedre hälft i klass 2400´s B-final


Jocke Evertsson tog en välförtjänt seger i B-finalen och gick klockrent
till A-final tillsammans med Micke Fahlström till vänster om honom
i bild. Men tyvärr lossnade ju alltså förgasaren där, och Jocke fick
aldrig chansen att visa vad han gick för.


Thomas Öhman vann B-finalen i supernationella, före Oskar Sundell
och Urban Bergström


Notte Junior slutade femma


Dagens man bland juniorerna, Tommy Johansson, snurrade bort en
klar seger på det allra sista varvets sista del av A-finalen, på samma
ställe där även Per Berglund snurrade bort en möjlig segerchans i
klassen 2400. Detta innebar även att Tommy tappade SM-ledningen.
Man får hoppas på nya tag i Piteå!


Junior-podiet




Kalix snabbaste par! Alexandra Karlsson fick vara civilklädd under
lördagen, men söndag hoppas vi verkligen att hon får visa grabbarna
vad hon och den gröna Asconan kan på Kalix-banan. Spana in de
för helgen grönlackade naglarna! Nice!

A-final klass 2400 cc


Podiet med Westman, Mankan och Ringström


Linus Westman matchar bakgrunden och var både en glad och
värdig segrare! Hoppas bara den här goa grabben håller kvar fötterna
på jorden och fortsätter att vara samma person både privat och som
förare. Då har han alla möjligheter att gå hur långt som helst!


Micke Wikström och Oskar Sundell fick finna sig i att stå utanför
podiet i A-finalen. Wikström med punktering och Sundell med
troligt motorhaveri...


Patrik Ydrefalk tog i och med dagens seger över SM-ledningen från
Jimmy Holmkvist. Enligt Jimmys beräkningar med en hel poäng!


Ydrefalk, Thiger och Holmkvist, männen för dagen i Supernationella


Roy "Notte" Olsson med sin talangfulle son.


Grusslingan

2011-07-04
BRAGE LUNDMARK, jag säger bara BRAGE LUNDMARK! Det är en bra sammanfattning om det mest spektakulära med dagen.
 

Världens bästa Brage och Sofie Lundmark!

I alla fall enligt de rapporter jag har fått. Karl-skrället har ju t o m spöat Juha Talvitie i en Subaru Impreza WRC, med en VOC 940! Men så är det också en makalös chaufför. Dock var han absolut inte överlägsen i VOC, för motståndet är ju halva toppen i Sverige-serien i form av Thomas Lahti och Lasse Johansson, kryddat med Anders Nilsson. Dock väntar jag på resultat innan jag uttalar mig om ordningen på resten av pallen, utmed Brage, förutom att Lasse fick bryta med trasigt fjäderben.


Lasse Johanssons bil är inte bara snygg, den framförs på ett härligt
sätt också!


För att inte tala om vad man gillar Thomas Lahtis framfart!


Lars Wennberg




Johan Löfgren var längst ut i periferin, men tillräckligt mycket av bilen
var kvar på vägen...


... för att det skulle gå bra ändå! Kolla blombuketten i stötfångaren!
I den här bilen åkte undertecknad förövrigt sin första tävling som
kartis. Det var ett Månstråk i Råneå, och vi vann!!! 1997 var året!


Samuel Miettinen, juniortalangen som gjort comeback. Samma höga
fart, men betydligt mer städad körning. Varningsflagga höjd, och nu
ska han bygga 940 också!


Min bilsportfotograf har även andra talanger, så när dessa flygande
farkoster passerade hamnade även de på bild!


Har väl med farten att göra för att stimulera avtryckarfingret...?!


Anders Nilsson inledde Elit-gänget i VOC, och kolla attacken!


Inte var det sämre från Brage Lundmarks sida heller...

... och Lasse Johansson underströk att hela gänget vaknat på åkhumör!


Thomas Lahti var nog den mest städade i gänget, något förvånande
faktiskt. Men det tar han nog igen på Kanonrundan om en månad!





Samuel Miettinen


Erik Wiklund cruisade på med sin 240 i morfars-kostym. Tyvärr körde
han fel på sista sträckan och fick max-tid, något man inte var ensam
om heller...


'
Sofie hade koll på sträckningen, och lotsade Brage helt rätt!






Medan Lahti däremot också körde fel. Till skillnad från Erik Wiklund
vände han och korrigerade sitt fel, och slapp därmed maxtid.




Anders Nilsson är koncentrerad inför start, och Greger Hägg verkar
domdera nåt med hela handen i högerstolen!




Totalvann gjorde friskusen Jan-Olof Marklund i alla fall, med sin Lancia. Han fick ihop bilen fredag kväll och ringde och efteranmälde sig. Att det går fort för det ekipaget är ju inget nytt, men det är ju inte alltid det håller i mål. En skön lirare, som avgudas av publiken!


J-O Marklund fick ihop bilen i sista stund, och fick en totalseger som
lön för sina mödor!!!



Juha Talvitie verkade inte ha någon av sina bästa dagar på jobbet,
men var i alla fall enligt uppgift trevlig att se på med sin breda och
brutala körning.




Mattias Rönnqvist







Juha Tytärniemi




Grupp H 2 wd vanns av Krister Etting, och utan att egentligen ha nån jätte-koll, så borde Etting ligga rätt bra till i totala DM-toppen trots att han missat en tävling helt och hållet. Får återkomma till det när jag får tag på nåt officiellt resultat.


Tommy Jakobsson




Krister Etting knep segern i 2-hjulsdrivet



Peter Johansson drog av en drivaxel, och fick aldrig chansen att få
njuta av Fällträsk. Synd, för där hade han givetvis varit vass! Frågan
är väl i och för sig var denna förarbegåvning inte är vass???




Men bredast av dem alla, körde Jan-Olof Renberg! Här syns ett skol-
boksexempel på hur man samtidigt frälser fotografer och publik, och
ändå tar sig helskinnad i mål! Bakhjulsdrivet är bäst!!!!!!!!







Men faktiskt måste jag ge framkrafsarna lite credit, för Tommy
Jakobsson åkte stiligt här...


... och likaså Krister Etting!


Förmodligen är de lite smyg-sugna på bakhjulsdrivet även de! (ler)


Finsk Ascona - hjärtat klappar alltid för Ascona!


Dock inte lika hårt klapper för Ascona A som B, även om Leif Jonsson
har en riktig pärla!







Renberg fick problem med tändsystemet på sista sträckan och tog
sig med knapp nöd i mål.









Henry Nilsson värvade Maria Aldenlöv till högerstolen, i sin ny-inköpta
Golf som fått överta jobbet efter hans trotjänare till Saab.


Ekonomi-klassen vanns av Jonas Rönnlund, som varit totalt omutbar hela året. Tvåa slutade Lars-Erik Henriksson, med en comebackande Theres Aldenlöv i högerstolen! Så härligt, för är det nån plats nån ska vara på, så är det Theres i L-E´s högerstol! Där har hon suttit sen hon var 13 år, och jag hoppas hon får sitta där till det är dags för rollator!
Ingemar Svensson trodde att han hade en dålig dag, och var super-missnöjd efter första varvet. Senare visade det sig att det inte alls varit så dåligt som han trott, och andra varvet gick ännu bättre så han slutade trea.


Biltema var huvudsponsor till dagens event, och första sträckan
kördes som en RS i gammal hederlig parkerings-anda. Larre Ohlander
var först på bild i Roberts bildsamling från dagen.



Roger Eriksson har uppenbarligen inte sålt sin Kadett än (ligger på
blocket)


Jonas Rönnlund, giftigheten själv bakom ratten, uppenbarligen även
i sommarföre!


Lars-Erik Henriksson hade bra fart, förmodligen hårt pådriven av
kommandoran Theres Aldenlöv






Ingemar Svensson hade bra fart på grejorna, även om han själv
tyckte det gick i slow-motion









En lat dag i solen, för service-personalen till Jonas Rönnlund. Kanske
dags att börja träna sig putsa, så de kan hålla klass på DM-guldet som
nu bara ska defileras hem på Kanonrundan 13/8



Rally-idyll! Rally är vackert! Fällträsk-sträckan var populär bland
förarna, som var mindre roade av körningarna på banan.

That´s all friends, och klockan har nu speedat iväg till nära 23-slaget. Men vad gör man inte för sina bild-sugna vänner ute i landet?! Robert har smitit i bastun, gav nog upp hoppet om att jag skulle bli klar. Men nu jäklar, nu blir det bastu för mig! På återskrivande!

Pappas bravader, del 1

2011-07-03
Idag återuppstår Rally Grusslingan i Luleå, efter att ha legat i träda i 10 år. Vandringspokalen har fått bo hos Brage Lundmark i 10 år nu, snacka om att han fick bättre lön för sina mödor än de som vann 2000! Gissa vem som vann då? Jo, det gjorde ju världens bästa Robert, med nåt pucko i högerstolen som knappt gjorde nån nytta alls på den tiden. Skulle väl möjligen ha varit att räkna tider då, men hade det varit nödvändigt hade chaffisen klarat även det, och hittade till vägarna gjorde han ju definitivt på din forna hemma-plan i Luleå. Man får nog ändå säga att det var tur nån hittade på det här med noter, så vi till höger fick ett värde vi med! (ler)

Robert och pappa har åkt för att bevista arrangemanget, och jag hoppas det blir lite lagom varmt, och alldeles fantastiskt super-trevligt. Det unnas alla på plats, trots att jag får vara hemma och vara hund-mamma. Låter jag bitter? Det är inte meningen. Visst kan det kännas lite jobbigt att missa lukten av en GrpH Volvo eller Ascona, och framförallt att inte få träffa vänner man inte sett på minst ett år. Men aldrig så att jag skulle ångra att vi begav oss in i äventyret som 7-hundsägare. Det går upp och det går ner, men vi har aldrig ångrat en minut!

Eftersom jag ändå inte kan göra annat än att sitta här och invänta resultat, hur gärna jag än vill kan jag ju inte påverka annat, tänkte jag att jag skulle börja dela med mig av min pappas galna äventyr genom åren. Det kommer inte på något vis att bli i kronologisk ordning!


Världens bästa pappa! Min pappas mål med motorsporten har alltid
varit att ha så mycket skoj man bara kan, och det har han också
haft, även om det varit stolpe ut lite nu och då...

För det första kan jag ju berätta det här med hans "dumma, blåögda, blondin" till dotter, som fick växa upp i tron om att tallar kunde hoppa ut på vägen! Jajamen, för så hände det med jämna mellanrum. Det sa min pappa, och pappor har ju alltid rätt! Eller...?!



Lappnatta, är en anrik tävlingsföreteelse i Kalix, som pappa aldrig fått njuta särskilt mycket av. Klassiska hoppsträckan på Kamlunge har många pratat mycket om. Men den kördes aldrig som SS1, så den fick pappa aldrig prov-köra... Han har kört Lappnatta sju gånger, men knappt avklarat sju sträckor... Den värsta Lappnatta-upplevelsen, som även blev den sista (pappa själv hävdar att det inte är sista utan senaste...) har jag inte fått slutet på storyn förrän i modern tid, då Bo-Göran "Boggie" Carlsson berättade deltaljer som undlåtits oss förrut. Året var 1985, och numera klassiska Målsbäcken-sträckan kördes som SS1. Det var en längre variant av sträckan, med en körtid på närmare 12 minuter. 400 meter in på sträckan kom den FÖRSTA avåkningen. Men de hade så tur att bärgaren kom för fort in på sträckan och drog upp dem, och givetvis lyckades man övertala bärgar-killen, en klubbkompis, att stå kvar och knipa käft, och så drog man iväg igen. Boggie försökte förtvivlat förklara att de bara hade någon minut på sig att klara maxtiden, men pappa sa sitt klassiska att "det kan gå". Trots att körtiden på sträckan var runt 12 minuter... Vad som hände rätt snabbt igen, känns nästan överflödigt att skriva, men för er som har lite för stora förhoppningar om era medmänniskor, måste jag väl meddela att det blev ännu en avåkning. När så bärgaren än en gång kom och drog upp dem, klev pappa in till HÖGER i bilen och sa till Boggie att han fick köra i mål! Känns som ett oväntat klokt beslut av min kära far i rally-sammanhang! Mindre skoj var det väl, att det här blev pappas sista rally-tävling, men mer skoj då att här tog rallycross-satsningen fart istället. Här hade man gått och väntat på att fylla 13 år för att få åka kartis, men jag han inte ens fylla 10 så lades karriären på is...


Pappas första kartis, Stefan Forsberg, finjusterar lite...


Under en period körde pappa med två bilar; rallycross på sommarn
med den här bilen som inköptes av klubbkompisen Lasse Englund, och
is på vintern med både den gula rally-Amazonen i rallyklassen och
den här bilen i rallycrossklassen. Kunde bli rätt hektiskt ibland...


Så hektiskt att han knappt han pinka, vilket var anledningen till att
han i hastigheten drog sönder dragkedjan på overallen just innan
start, och det enda som stod till buds var en rulle silvertejp! "Det som
inte går att laga med silvertejp är trasigt!"

För att fortsätta på Kalix-temat, och ge er en lite positivare bild av min käre far, så har vi även kört något som hette "Expo-labyrinten", något som senare döptes om till "Rally MonteCalix" (döpt av ordflänge Boggie Carlsson, med åsyftning på Rally MonteCarlo). I det skördades många klass-segrar, och vid något tillfälle hade herr H rent av delade sträcksegrar med självaste Anders Jonsson och Kenneth "Fröhandlarn" Johansson! För er som inte vet det, finns en bokserie som sträcker sig från slutet av 60-talet och fortfarande utkommer varje år; Årets Bilsport. I en av dess upplagor finns en resultatlista som man borde sätta i förgylld ram, nämligen det där det står :
C-special : 1:a Henry Hapasari, Volvo Amazon  2:a Henrik Morin, Volvo Amazon 
Det ni! Det står ingenstans att det var Henriks första tävling, och vad spelar det för roll egentligen? Henrik kom att bli en av mina största idoler i rally-cirkusen, så det är något jag är stolt över!

Sen finns det ju något som heter Kanonrundan, och trots att sommaren varit pappas gebit, blev det aldrig nån målgång där heller. Men här får man faktiskt skylla en hel del på tekniken. Själv minns jag när jag och mamma körde service åt honom 1984. På service innan sista sträckan, meddelade pappa att han hade nåt missljud bakifrån, men att han skulle försöka lunka sig i mål, om inte annat bara för att kunna säga att han genomfört en Kanonrunda. Men han hant inte många hundra meter från service, så rasade bakaxeln. Det blev sista försöket med Kanonrundan.
Dessförinnan hade man ett år fått bryta efter nio genomförda SS, pga en trasig fläktrem. Folk runt omkring tyckte att "hur kan man vara så dum att man inte har med en reserv". Pappas replik lät inte vänta på sig :
- Hade jag haft en så hade det ändå inte hjälpt, för då hade jag lånat den till Hasse Borg!
Det konstigaste felet man haft i historien, var också på Kanonrundan. Bilen ville inte varva mer än 4000 varv, då dog den. Då man även kört sönder avgassystemet så trodde man det kunde vara orsaken, men så var inte fallet. Efter många om och men, och förmodligen en hel hög svordomar i garaget, så hittade man felet. Det visade sig att när man kom upp i runt 4000 varv vickade motorn sig tillräckligt mycket för att lyfta av kabeln från tändspolen! Ni förstår, min far är nog en av upphovsmännen bakom "Murphy´s Law"; - If anything can go wrong, it will go wrong! Med den lilla skillnaden att min far är en obotlig optimist!


Jag och pappa på Anderstorp Formel 1 1978

Förhoppningsvis ska jag förse er med lite rally från moderna tider under dagen, men "Pappas bravader" kommer igen!

Not-check avverkad

2011-07-02
Vipps var vi då inne i Juli, och snart har även den här sommaren sprungit ifrån oss! Nåväl, så illa är det ju inte riktigt, än lyser ju midnattssolen och vi planerar några trevliga barmarksmånader till innan vi åter drar på oss skidor! (ler)

Då noterna var färdigt tryckta och wire-bundna, föreslog jag till Robert att han skulle åka och checka dem redan idag. För att hinna med sånt på morgonen är alltid en stress, och i synnerhet nu när första start i morgon är klockan 11. Pappa, som var här, nappade direkt, för då skulle han ju få sniffa rallyvägar redan idag!
Några ändringar som väntat på Näverberget, där man dragit om sina tilltänkta vägskäl, men annars inget, så vi har uppenbarligen inte legat av oss helt efter vintern. Kanske fått en viss rutin på de 10 år vi varit igång?!

När "bus-pojkarna" återkom hem för utfordring, hade de båda leenden lekande i mungiporna och lysande ögon.
- Tänk, sa pappa, att inget har förändrats sen man började med rally på 80-talet... Eller det skulle möjligen vara att nu tittar Nils-Olof ovanför glasögonen när han tittar i sina papper, men i övrigt är allt sig likt!
Med detta åsyftade han att det fortfarande är samma folk som håller på och arrangerar. Mycket satsas på ungdomar, men ändå har allt en tendens att falla tillbaka på den gamla trygga stammen.
Henke Larsson var sommarpratare idag i P1, och han steg i min aktning med många kloka åsikter. Men det som fastnade direkt, var att vi i Sverige är en riktiga ÅLDERSRASISTER! På slutet när han spelade handlade mycket i Sverige om hur det kändes att spela när han var så gammal, medan man utomlands koncentrerade sig på hans insatser istället. Så sant! Något som jag också påpekat sedan jag var tonåring själv, är att man hela tiden säger att man ska satsa på ungdomarna i allehanda sammanhang. Så klart att man ska göra det, men man ska satsa på ALLA SOM ÄR VÄRDA ATT SATSA PÅ oavsett ålder! Det är precis som det här med att kvotera in kvinnor till olika saker. Där kommer jag alltid att fortsätta hävda att det borde vara viktigare vad man har i huvudet, än vad man har mellan benen. Förutom i några speciella sammanhang då förstås, och jag misstänker att många av er kära sex-galningar, redan hunnit dra på smilbanden och tänkt att jag har fel! (ler)

Eftersom jag vet att många av er som läser min blogg, helst hoppar texten och bara ser på bilder, tänkte jag bjuda på lite gamla godingar idag :


CEX 944, en riktig pärla som köptes av Micke Hallberg. Men oj så
den fick stryk genom åren. Här är det klubbmästerskap i Kalix, där
pappa och hans bror Erling delar bil. Pappa står visserligen på kartis-
sidan på denna bild, men han åkte inte kartläsare!!! Åk-rädd som skam
var han på den tiden, kanske till viss del beroende av att han visste
vad han brukade utsätta sina kartläsare för?! (ler)


Motorns dag i Kalix. Vet inte vilket år, men lin-totten i rosa var visst
inte så stor... tror jag klippte av mig flätorna i årskurs 1... Men hela
familjen H är rätt unga här! (ler)


Den här bilen var nog en av de flitigaste funktionärsbilarna i länet
under sin era; JNH 062. Vi tillhör de här knäppisarna som tycker att
det är kul att vara funktionär, så Boden och Luleå har hört till
"våra domäner" sedan pappa slutade med rally i mitten av 80-talet.
Vid ett tillfälle var jag och pappa funktionär även på ett rally i Älvsbyn,
jag har kvar plaketten man gav till alla funktionärer än! Men då tror
jag faktiskt vi pratar 90-tal, om än tidigt sådant... (ler) JNH 062 var
även en av de flitigast lånade bilarna i SM-depåerna under tiden jag
körde, då när alla andra hade buss utom vi. På något underligt vis
var vi ändå en av de som hade flest grejor med oss. Fråga familjen
Jens och Jonas Lindberg i Skellefteå, så dras det nog på smilbanden
även där om ni nämner "Hapasari´s rostiga 245:a"!


CWS 490, senaste Amazonen i familjen H, men förhoppningsvis inte
sista!!! Den här bilen han faktiskt inte pappa "slakta" med sin fram-
fart. Enda bucklan han åstadkom, trots även is-körning som på bilden,
var att han slog spaden i dörren vid en av sina avåkningar i skogen!



Tommy Jakobsson har inte tagit pink-paus, för om ni kikar på spark-
plåten ser ni att han nyligen varit placerad en bit utanför "ideal-spår"...



Hans "Moro" Aldenskrot, en friskus bakom ratten som inte alltid hade
koll på vad som borde vara upp och ned...


Min far, avåkningskungen, borde jag nog ta och berätta lite storys om
nån gång. För oj så många roliga minnen hans rally-karriär rymmer!
Vid ett tillfälle överlät han till och med ratten till sin kartis, Bo-Göran
Carlsson! Varför ska jag dela med mig om vid ett annat tillfälle, för nu
säger kroppen att jag måste göra slut med datorn för idag!

RSS 2.0