Lilla VM - Roligaste på länge!

2015-10-03
Klubbmästerskap är alltid roligt, på ett eller annat sätt. För givetvis är jag ju medlem i världens bästa klubb - och det hoppas jag alla ni andra där ute också är - oavsett vad det står på era medlemskort! Alla klubbar har problem, och de flesta av oss har säkert uttalat ett och annat negativt ord om våra egna föreningar genom åren. Med all rätt ibland, och mindre befogat ibland. Men har man i åtanke att alla klubbar dras med samma problem och möjligheter, så inser man att det sällan löser ett problem om man bara flyr ifrån det. Med Fredrik Tiger som frontfigur, har i alla fall våran klubb tagit ett stort steg för att främja samarbete mellan klubbarna. Vi ska inte värva medlemmar av varandra, vi ska hjälpas åt! Den som besökte våra härliga rallycross-tävlingar i sommar, såg säkert att det var en salig röra av klubbtillhörigheter på olika funktionärsposter - och tillsammans gjorde vi två jäkligt bra arrangemang! Vi har en fin arena i Kalix, och det är dumt att inte använda den. Därför kom det suveräna förslaget i somras, att alla medlemmar tränar gratis, inklusive stödmedlemmar. Det innebar att alla som ville träna, kunde träna hela sommaren för 100 kr (eller hel familj för 150 kr), oavsett vilken klubb man tävlar för. Kalix får en skjuts i medlemsantal, och dessutom förhoppningsvis nöjda kollegor i andra klubbar. Nu när det var klubbtävling körde man samma koncept - medlem i Kalix, men struntade i vilken klubb man tävlade för. För Rickard Fallberg som ensam RC-åkare i NMS-Boden blev det perfekt - han kan tävla för klubben han har i hjärtat, men då de saknar RC-bana kan han göra gemensam sak med våra RC-killar. Att ordna fullskaliga rallytävlingar är väl så dyrt och tungrott idag, åtminstone lite overkill för att göra som klubbtävling. Så här var det trevligt att se att vi kunde ställa upp 11 förare till start, med klubbtillhörighet från Morjärv, Boden och Kalix - och en riktigt rolig slinga hade man tagit fram. Perfekt för mig och Gezze som var ute och motionerade kamerorna - där vi stod på varsitt ställe, täckte vi i princip upp hela slingan! Synd bara att jag är så dålig på att vara asocial och bara umgås med min kamera... Svårt att hålla munnen utan motion särskilt länge... Så det hände väl att jag smet från min post ibland och lät orden flöda lite lätt... (ler)
Tyvärr missade jag rallycross och folkrace, då jag behövde åka hem till våra fyrbeningar och frigöra mamma till mattjänstgöring. Men jag vet att Anders Danell höll sitt löfte, och vann superfinalen i rallycross, tätt följd av Fredrik Tiger!
 

Kalle Nilsson och Fredrik Tiger var männen bakom förslaget att göra gemensam sak med andra klubbar,
och det var även de som höll i trådarna för det mesta den här dagen.
 

Rally-maffian, med bland andra (fr vä) Göran "Kangen" Ahlström, Anders "Edde" Bergström, Rickard
Bergström, Henry "Pappa" Hapasari, Robert Niemi och Anders Andersson.

Hur gick rallyt då? Jo, det gick så bra, så hade jag kunnat redigera resultatet på förhand hade det varit svårt att få det bättre! Eller, jo, nån liten "detalj" hade jag så klart gärna ändrat på, men... Nä, det här var bra! Till sak :


Bansträckningen var ett hop-plock av både folkrace- och rallycrossbanan, där man körde tre varv, varav
det sista svängde man åt vänster och kom till mållinjen (som förklaring till pilarna). Det var inte alldeles
lätt, men man fick ha kartis till sin hjälp om man ville. Om det spelade nån roll vet jag inte, men de som
körde fel, hade tomma högerstolar...

Med Golf-åkande Anders Andersson och Honda-mannen Anders Bergström i startfältet, kändes det som om det var nån av dessa duktiga sprintspecialister som skulle bli vassa, i synnerhet med "felhjulsdriften", som tyvärr är en fördel när det är bökigt.

Men så kommer Robert ut med Alf-Erik Bäckströms Ascona B, och kör som en solig dag i favoritbackarna Sorsele och Örebro! Han körde rent magiskt, och jag fick pirr i kroppen och tillbaka av lite gammal hederlig backkänsla. Några tider visste jag inte, men det kom att visa sig att han var klart snabbast i två första åken! Herrejösses, gubben kan än! Tredje då? Blev inget av det, för då stod växellådan pall, troligen kulissen. Men att få visa vad man kan på hemma-plan smäller så högt, att det faktiskt inte gör nåt, och i synnerhet inte då en av jordens snällaste människor slog till och vann.



 


 
Kartis-Joel
 






 
Jag hade planerat att skriva att "Ingemar Svensson kanske inte hade snabbaste tiderna, men han sjöng vackrast och sprutade mest grus" - men jag får ändra mig! Efter ett avslutande monster-åk, räckte den sammanslagna tiden till seger, några hundradelar före Micke Sandberg! Hur kul som helst!!!!!!!!!!!!
 
 
 
 
 
 
 

Micke Sandberg får jag inte glömma - den karln åkte rent vackert med vår gamla VOC-240. Jag föreslog att han skulle skicka sin sambo på lite "utomhusverksamhet" för att fixa pengar i vinter, så han har råd att åka Back SM nästa sommar - där har killen stordåd att utföra. Synd bara att han inte har fattat det själv än! Han delade bil med sin lillebror Samuel och kompisen Micke Johansson. Micke Johansson är en kille som är starkt på G, med några riktigt stiliga hårnålstagningar. Hoppas verkligen han satsar på rally, för med lite finslipning kan det bli riktigt bra!!!
 


 

 
 


 
 
 
 
 
 

Micke Johansson, skjutsar pappa Leif Karlsson - som var imponerad över sonen talang!

Så till dagens bästa. Det finns religioner där man brukar sig av omskärelse och "Bahr mitzva" (eller hur det nu stavas) för att få pojkar att bli till män. Men i religionen rally, blev Rickard Bergström man idag - på riktigt! Killen kör som en biltjuv med sin Ekonomi-Golf i vanliga fall, och vann sprintcupen för ÖNBF i år. Men då han hade lite "herrejösses" för sig med den på Kanonrundan, så är den fortfarande i behov av en hel del kärlek, och därför delade han bil med Göran Ahlström idag - VOLVO 240!!! Som han körde! Ett riktigt fett uppställ framför min kamera redan i första omgången - tyvärr i kraftig motsol - men vad gör väl det när man får vara med om att se en pojke förvandlas till man, i ett härligt långt grussprut!
 

Rickard Bergström inför start

När pojkar blir till män!!!

 
 
 
 
 
 
Göran "Kangen" Ahlström, den säkraste mannen i bakhjulsdrivet när det gäller sprint, var nog inte riktigt nykter i första åker (skrattar) då han höll på att köra vilse två gånger om. Men han reparerade sig och placerade sig helt ok innan allt var klart.
Kangen är också en sån där filur som får saker att bli trevligare, bara med sin blotta närvaro. Idag bjöd
han oss på extra skratt, i sitt förvirrade första åk, då han sånär körde fel två gånger om. Kangen är
annars en utpräglad sprintspecialist, och om jag inte alldeles är ute och cyklar, så blev det FM-guld i
bakhjulsdrivet i spintcupen även i år.

Anders Bergström var mitt förhandstips till segern, men han tyckte tydligen det var tråkigt att köra, då han körde ett varv för lite i andra omgången och fick tidstillägg. Anders Andersson verkade å andra sidan trivas lite för bra, då han körde ett varv för mycket och tidstillägg även han, dessutom två gånger om.
 
Anders Bergström lyckades köra precis när jag var på språng - först ut var han, och då hade jag inte
ens hunnit med att man hade börjat. Sen fick jag springa och hämta motljusskyddet, och då passade
han också på. Stor personlig favorit ända sedan barnsben, och även om jag så klart föredrog honom
i hans super-läckra 240 GrpH, så måste jag erkänna att så bra som han kör nu med Hondan, har han
aldrig förut kört! Jag trodde på Anders från start, och hade han inte räknat fel på antal varv och fått
tidstillägg, hade han varit en av segeraspiranterna! En rolig kuriosa om denna man, som jag tror är nån
slags utomjording egentligen, kommer förmodligen från "Positiva planeten" eller nåt liknande. Ständigt
med ett leende på läpparna, och alltid lika positiv. När rallyt var avklarat, kom Kalle Nilsson och frågade
om vårt gäng hade lite folk till posteringarna för folkrace, jag svarade "givetvis" och frågade vilka platser
han ville ha folk till. Han svarade "hoppet, velodromen och huvudposteringen", och innan Tobbe som stod
utmed mig ens hann dra efter andan, kom Anders gående bakom mig, med Kangen, Rickard och några
till i släptåg, och sa "vi tar hoppet" och promenerade vidare. Kalle tittade sig lite förvånat om, och hann
nog fundera vad det var för en konstig typ som var så frivillig! Det är härligt att ha att göra med sånt folk!
 

Anders Andersson
 

Det bästa sparar man till sist - Kenneth "Fröhandlarn" Johansson, i en Opel Ascona B, Appendix K! Med en "normal" lungkapacitet på knappa 50% och dagen till ära dessutom en pågående lunginflammation, ska det baske mig inte ens vara möjligt att en delta! Men det gjorde han, och visst såg man på nåt ställe att han hade jobbigt, men det var nog för att jag visste om det och visste hur det ser ut i vanliga fall - men under stundom var det ren rally-propaganda! Trots att han har kvar sin egen skicklighet har han lyckats dela med sig av talangen till sonen Mattias. Eller också är det mamma-Siw som gett sina gener. Helt fantastiskt att se hur han utvecklas varv för varv, och att dessutom veta att han kör med en hockey-förvärvad nackskada, gör inte saken sämre. Hatten av för herrar Johansson!


Kenneth "Fröhandlarn" Johansson - tänk att jag skulle få uppleva hans framfart i en Ascona B, även
i vuxen ålder, och dessutom få äran att fotografera!
 

Mattias Johansson, son till en levande legend - inte kört många meter tävlingsbil, och redan så duktig!

 
 
 
 
 

Kul också att se att "svansen" av "silverrävar" följer med när det börjar brumma, då bland andra rally-adel som Svenne Boldén fanns med i dagens publik. Det eggas hårt att han ska göra comeback även han, och nog glittrade det rätt bra i ögonen, så man kunde känna ett visst hopp om framtiden!

Jag får inte glömma världens bästa mekaniker, Tobbe Hansson, som ställer upp i ur och skur. Fjolårets klubbtävling hade vi inte ens pratat med honom, kändes lite onödigt att hoppa i bilen och åka Boden-Kalix för en klubbtävling - men där stod han i depån, rent före vi själva var där! I år tog han med sig hela familjen, inklusive stackars Malin som vakade av jobbet klockan sju i morse! Malin är en guldklimp att ha med sig - inget sitter fast, hon är inte den som syns, men när hon är med fungerar allt! Hon är en "mamma" ända ut i fingerspetsarna, och får t o m mig få i mig lite mat - vilket är en bristvara under tävlingar då jag liksom har käkarna glappandes mest hela tiden av annan anledning... (ler)
Tobbe och Casper
 
Cornelia, tjejen som inte kan bärga sig för att bli gammal nog att få börja vara funktionär. Fick prova
lite smått dagen till ära, och var mäkta stolt över att kunna hjälpa till. Det är resurser som denna vi ska
vara rädda om! Kanske är hon en morgondagens tävlingsledare?!
 

Snillen spekulerar - Robert och Tobbe.
Ny-stylat gäng - undertecknad tog sig i kragen och tryckte upp några team-mössor lämpligt till stundande
kyligare tider.

Min egen underbara mamma, var hemma och tog hand om mina käraste pälsklingar, och fixade lite mat! Pappa har så klart också varit med, och jag hoppas att han sover sött ikväll, efter att ha fått bort en större mängd ord från sin tunga!
 
Eilert Gezelius, mannen, myten, legenden! En ära att få ha honom med på vår klubbtävling, och jag
vet att vi hade tur i lottdragning när han skulle bestämma sig för vilken tävling han skulle bevaka.
Tänkte inte stå på samma ställe som honom och fota, då jag vet hur generös han är med sina bilder, och
att det är bättre att ställa sig och bevaka annan plats för att komplettera istället. Men till slut blev det
abstinens för att slänga käft, så slutet av rallyt stod jag ändå och hade verbal armbrytning med min stora
förebild både när det gäller foto och ordförvrängning!
 
Gezze förärade mig och pappa med varsin fantastisk korg med go-saker från Vittjärvs Lanthandel och Café.
Han yrade något om "40 och 60", men så gammal är vi inte nån av oss! (ler)
 

Lite trevlig läsning, för er som är intresserad av tider.
 
Som avslutning vill jag bara säga att bara för att jag räknat upp några funktionärer med guldkant, så innebär det inte att jag tycker någon egentligen är bättre än någon annan. Alla som gör det man kan, är guld värda. Men jag kan inte låta bli att lyfta fram Daniel Bergström och han mamma Birgitta, som troget stod vid sin hamburgergrill hela dagen, och försåg alla hungriga med förtäring. En plats där man ser ungefär noll av tävlingen, men ack så viktig!
 
Nu är det länge till nästa happening av trevligare slag. Tror det handlar om 8 Januari, med vinterrally i Boden. Med tanke på att klyschan säger "den som väntar på nåt gott, väntar aldrig för länge", tror jag nog vi ska överleva. För Boden-vägar i vinterskrud... Mumma kardemumma!!!
Själv har jag deadline för nästa bok 30/11, så det är nog tur övriga aktiviteter tar lite paus.
Lev å må!
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0