En riktig bön - och lite rapporter från "all over the place"
2012-03-07
En klasskompis på Hundsjukvårdarutbildningen, har försett mig med en lämplig kvällsbön. Jag kände att det var på sin plats att dela den med er race-galningar som är knäppa nog att läsa min blogg :
Heliga kraft som är i motorn, hästkrafter varde ditt namn. Tillkom ditt vridmoment, ske din acceleration, såsom vid rödljus, såsom på banan. Vår dagliga kick giv oss idag, och förlåt oss våra fartsynder, såsom vi förlåter dom vi kör om. Och inled oss icke i hastighetskontroller, utan fräls oss från radarn. Ty vägen är din, farten och härligheten tills tanken är tom. AMEN
Med tanke på att vi brukar kalla tekniska reglementet för "bibeln", så kanske det är dags att skriva in denna bön i våra gemensamma regler! (ler)
Jag läste den precis för pappa, som är en jäkel på att citera bibeln. Den här var alldeles korrekt sa han, och ville ha den utskriven och upphängd som tavlor på alla ställen jag kan komma på! Min andlige fader, som lärde mig att sjunga en psalm när jag var liten. Överlycklig insåg jag vid ett kyrkobesök med mamma, att jag kunde texten. Högt och ljudligt sjöng jag med :
- Jesus för världen givit sitt liv, när han på cykel ihjälkörde sig. Uti en kurva med lösgrus och sand, aldrig har någon sladdat som han!
Mamma var inte alldeles jätte-stolt kan jag misstänka... (ler)
Till lite allvarligare saker. Det händer saker på race-fronten, i dessa härliga vårtider. Lappkastet är avklarat i Lycksele. Vi var inte på plats själva, utan satt i Boden och notade inför NMS-svängen som stundar kommande lördag. Men helgen innan var pappa och Robert till Lycksele och fixade deras noter. Eller, Robert fixade noter med hjälp av Christer Hedlund, medan pappa fick utlopp för en del av alla de ord som trängs på hans tunga. Per Hedestig fick inte bara stå till tjänst med motorvärmare till 940´n så vi slapp kallstarta efter nästan 40 mil på släp i rätt bra kyla, dessutom fick han bjuda på kaffe medan herrskapet väntade på värme i bilen, och sist men inte minst fick han uppdraget att vara barnvakt till min pappa medan Robert och Christer drog ut i skogen.
Det slutade med ett trevlig besök hos en av distriktets stora ikoner, Bernt Nyman och hans fru Gerd. Mina gubbar åkte hemifrån vid 05-tiden och var inte hemma förrän vid 21, så nog hade jag ju hoppats att pappa skulle ha sovit en stund i bilen. Men det var visst inte många minuter han släckte lampan i ögat. Galet trött när han kom hem, men så nöjd med dagens trevliga sällskap!
Tävlingen i Lycksele har jag inte jätte-koll på. Men lite! Som vanligt skötte sig Benny "farsan" Forsman, och där vi satt och notade plingade det så trevligt i telefonen ibland. Första rapporten sa : "3 efter Danielsson på 1:an". Jag svarade åt honom : "Japp, men nu kör han skortan av dem på de manligt snabba 2´an o 3´an". Nästa rapport sa : "20 före efter 3:an". Då var jag tvungen att ringa upp och fråga om han inte var imponerad av vilken koll jag har! (ler) Men vissa förare börjar man faktiskt ha lite feeling för vilka vägar som passar bättre och sämre. Tobbe är en av de förarna. I övrigt var det lite mer moll över resultatet i Ekonomi. Tydligen var det Dick Ohlander som låg 2:a efter Tobbe, då mina favvo-vägar Joelstorpet och Rörmyrberg var körda. Men när det var dags för SS1 varv 2 hade det tinat och sladdats fram en stor sten i utgången av en V1 / ViV (vinkel vänster). Forsman och Svensson hade passerat, och inte ens sett stenen, men när det var dags för Larre Ohlander blev det tvärstopp, och inte nog med det, utan en framlängesvolt utför en liten backe. Framrutan och Larres sidoruta gav upp, och det fylldes en del snö i kupén. Men som tur var, klarade sig både Larre och Anne undan med ömmande muskler. För säkerhetsskull åkte man ändå och kollade så inga skelettskador förelåg, redan på lördag kväll på Lycksele sjukhus. Första bil till olycksplatsen var brorsan Dick Ohlander, som förmodligen fick en inte alltför trevlig upplevelse. Förutom att han tappade mark mot övriga kombatanter i klassen, så var det nog inte alltför trevligt att se sin brors bil så demolerad...
Till slut blev det i alla fall seger av stora mått för Forsman, före Wiktor Danielsson, Dick Ohlander och Ingemar Svensson.
I VOC är jag än en gång sjukt imponerad av Lack-Lasse! På Lyckseles snabba vägar, brukar Thomas Lahti vara kung, men baske mig om inte Lasse bara lyckades bjuda upp till fight, han lyckades dessutom få en sekunds marginal och knäcka fart-kungen! Brage och Sofie hade inga incidenter, men på de tok-snabba SS2 och 3 var det bara att lyfta hatten för fart-dårarna från Boden, och inse att 3:e plats var rätt ok ändå. Detta innebär att Lasse återtog ledningen i FM, och det verkar kunna bli en lika spännande avslutning kommande sommar som den förra!
I GrpH var det lite bortfall, där Markku Kärkkäinen drog en drivaxel och Jörgen Jonassons bil läckte olja (enligt rapport från J-O Renberg!). Men mannen som har 2 avåkningar på samma ställe på samma sträcka (Lillträskvägen), med ett års mellanrum, trots att sträckan kördes åt olika håll, Jan-Olof Renberg, hade däremot det rätta flytet! Lotsad av Janne Stenberg, blev det inte bara en bra målgång, utan en totalseger! Fanfarerna borde avlösa varandra, för det här var riktigt skoj! Bästa 2-hjulsdrivna ekipage, blev Peter "Hovlös" Johansson.
Söndag var det så äntligen dags för Is SM-premiär i Arjeplog. Efter en vinter med sju sorger och svåra bedrövelser, hittade man till slut en arrangör med is, som kunde inleda säsongen. Inte heller här var vi på plats, och man kan ju undra om vi börjar bli gamla eller kloka?! Närmare 30 mil enkel resa kändes nog så mycket, även för vagabonds som oss, åtminstone sett till allt annat som står på vår agenda.
Men lite rapporter har jag fått, de flesta via Mikael Jansson som tog starten i första långnabben, men som sedan insåg att det bränsletryck han ställt in förra sommarens rallycross, inte var tillräckligt för rådande förhållanden i Arjeplog. Bilen började gå lite sunkigt, och till slut passerades han av Sören Häggström. Efter det lyckades Jansson snurra, men kunde ändå behålla andraplatsen i mål. Andra långnabben blev det ledning från start till mål, och summa summarum en rätt bra inledning för en gammal mästare som inte är så många år!
I första långnabben var Kent Larsson med, i sonen Örjans Sierra. Kent låg så bra med som på fjärde plats, då bilen började gå sämre. Till slut fick han bryta med något som somliga vid tangentbordet känner till rätt väl : Soppatorsk!
- Örjan sa att jag skulle tanka, och det skulle jag, men jag glömde bort det när jag började justera annat, berättar Kent.
Örjan körde själv kortnabben, men tvingades bryta med en trasig drivaxel (om inte mitt minne sviktar). Därefter var det dags för ombytta roller, och Kent skulle äntligen köra kortnabb igen! Som jag väntat! Från led två får han en kanonstart, och är rent av före både Johan Riström och Fredrik Schefström. Men passerades sedan av Schefström, och i snöröken tappade Kent sikten och slog i vallen och rullade uppskattningsvis 2-3 varv! Bilen blev ful, men Kent klarade sig bara fint, t o m med humör och självförtroende så pass intakt att det inte låter helt omöjligt att få honom till start vid nästa event i Morjärv! Själv har jag ju sagt åt honom, att han måste ju prova hur det känns att köra när man fyllt 60 år också, vilket han gör den 15/3.
Så här såg Sierran ut efter kraschen. Bilden är tagen av bilägaren
själv, Örjan Larsson, som gett mig tillstånd att använda bilden!
Race 2 i kortnabben vanns av fjolårets juniormästare, Kim Andersson (om nu inte tvillat om hans namn!) från Årjäng. Andersson har hyrt Patrik Ydrefalks fjolårskaross (Toyota) och den hyrmotor som Linus Westman tävlade med i fjol. Uppenbarligen ett bra koncept till en ung och mycket lovande chaufför.
Utförligare detaljer än så, har jag tyvärr inte att ge er, men jag kan rekommendera sidan : www.is-sm.se
Själv roade vi oss som tidigare nämnts, med att skriva noter inför NMS-svängen 2012. Sinnessjukt fina vägar, och första gången i år som vi fick nota renskrapade vägar. Underlaget är ren blå-is, och min kära driver var uppspelt som en gubbe efter viagra-intag! Ni som har möjlighet ska absolut bege er till Boden på lördag, för det kan säkert bli trevliga motionsrundor för alla tungor fulla av ord! Själv blir hundmamman hemma som vanligt, men återkommer förhoppningsvis med både bilder och rapport ändå!
Lev å må!
A rally point of view - Fingalåsen, södra skjutfältet i Boden, 2012-03-03
En klasskompis på Hundsjukvårdarutbildningen, har försett mig med en lämplig kvällsbön. Jag kände att det var på sin plats att dela den med er race-galningar som är knäppa nog att läsa min blogg :
Heliga kraft som är i motorn, hästkrafter varde ditt namn. Tillkom ditt vridmoment, ske din acceleration, såsom vid rödljus, såsom på banan. Vår dagliga kick giv oss idag, och förlåt oss våra fartsynder, såsom vi förlåter dom vi kör om. Och inled oss icke i hastighetskontroller, utan fräls oss från radarn. Ty vägen är din, farten och härligheten tills tanken är tom. AMEN
Med tanke på att vi brukar kalla tekniska reglementet för "bibeln", så kanske det är dags att skriva in denna bön i våra gemensamma regler! (ler)
Jag läste den precis för pappa, som är en jäkel på att citera bibeln. Den här var alldeles korrekt sa han, och ville ha den utskriven och upphängd som tavlor på alla ställen jag kan komma på! Min andlige fader, som lärde mig att sjunga en psalm när jag var liten. Överlycklig insåg jag vid ett kyrkobesök med mamma, att jag kunde texten. Högt och ljudligt sjöng jag med :
- Jesus för världen givit sitt liv, när han på cykel ihjälkörde sig. Uti en kurva med lösgrus och sand, aldrig har någon sladdat som han!
Mamma var inte alldeles jätte-stolt kan jag misstänka... (ler)
Till lite allvarligare saker. Det händer saker på race-fronten, i dessa härliga vårtider. Lappkastet är avklarat i Lycksele. Vi var inte på plats själva, utan satt i Boden och notade inför NMS-svängen som stundar kommande lördag. Men helgen innan var pappa och Robert till Lycksele och fixade deras noter. Eller, Robert fixade noter med hjälp av Christer Hedlund, medan pappa fick utlopp för en del av alla de ord som trängs på hans tunga. Per Hedestig fick inte bara stå till tjänst med motorvärmare till 940´n så vi slapp kallstarta efter nästan 40 mil på släp i rätt bra kyla, dessutom fick han bjuda på kaffe medan herrskapet väntade på värme i bilen, och sist men inte minst fick han uppdraget att vara barnvakt till min pappa medan Robert och Christer drog ut i skogen.
Det slutade med ett trevlig besök hos en av distriktets stora ikoner, Bernt Nyman och hans fru Gerd. Mina gubbar åkte hemifrån vid 05-tiden och var inte hemma förrän vid 21, så nog hade jag ju hoppats att pappa skulle ha sovit en stund i bilen. Men det var visst inte många minuter han släckte lampan i ögat. Galet trött när han kom hem, men så nöjd med dagens trevliga sällskap!
Tävlingen i Lycksele har jag inte jätte-koll på. Men lite! Som vanligt skötte sig Benny "farsan" Forsman, och där vi satt och notade plingade det så trevligt i telefonen ibland. Första rapporten sa : "3 efter Danielsson på 1:an". Jag svarade åt honom : "Japp, men nu kör han skortan av dem på de manligt snabba 2´an o 3´an". Nästa rapport sa : "20 före efter 3:an". Då var jag tvungen att ringa upp och fråga om han inte var imponerad av vilken koll jag har! (ler) Men vissa förare börjar man faktiskt ha lite feeling för vilka vägar som passar bättre och sämre. Tobbe är en av de förarna. I övrigt var det lite mer moll över resultatet i Ekonomi. Tydligen var det Dick Ohlander som låg 2:a efter Tobbe, då mina favvo-vägar Joelstorpet och Rörmyrberg var körda. Men när det var dags för SS1 varv 2 hade det tinat och sladdats fram en stor sten i utgången av en V1 / ViV (vinkel vänster). Forsman och Svensson hade passerat, och inte ens sett stenen, men när det var dags för Larre Ohlander blev det tvärstopp, och inte nog med det, utan en framlängesvolt utför en liten backe. Framrutan och Larres sidoruta gav upp, och det fylldes en del snö i kupén. Men som tur var, klarade sig både Larre och Anne undan med ömmande muskler. För säkerhetsskull åkte man ändå och kollade så inga skelettskador förelåg, redan på lördag kväll på Lycksele sjukhus. Första bil till olycksplatsen var brorsan Dick Ohlander, som förmodligen fick en inte alltför trevlig upplevelse. Förutom att han tappade mark mot övriga kombatanter i klassen, så var det nog inte alltför trevligt att se sin brors bil så demolerad...
Till slut blev det i alla fall seger av stora mått för Forsman, före Wiktor Danielsson, Dick Ohlander och Ingemar Svensson.
I VOC är jag än en gång sjukt imponerad av Lack-Lasse! På Lyckseles snabba vägar, brukar Thomas Lahti vara kung, men baske mig om inte Lasse bara lyckades bjuda upp till fight, han lyckades dessutom få en sekunds marginal och knäcka fart-kungen! Brage och Sofie hade inga incidenter, men på de tok-snabba SS2 och 3 var det bara att lyfta hatten för fart-dårarna från Boden, och inse att 3:e plats var rätt ok ändå. Detta innebär att Lasse återtog ledningen i FM, och det verkar kunna bli en lika spännande avslutning kommande sommar som den förra!
I GrpH var det lite bortfall, där Markku Kärkkäinen drog en drivaxel och Jörgen Jonassons bil läckte olja (enligt rapport från J-O Renberg!). Men mannen som har 2 avåkningar på samma ställe på samma sträcka (Lillträskvägen), med ett års mellanrum, trots att sträckan kördes åt olika håll, Jan-Olof Renberg, hade däremot det rätta flytet! Lotsad av Janne Stenberg, blev det inte bara en bra målgång, utan en totalseger! Fanfarerna borde avlösa varandra, för det här var riktigt skoj! Bästa 2-hjulsdrivna ekipage, blev Peter "Hovlös" Johansson.
Söndag var det så äntligen dags för Is SM-premiär i Arjeplog. Efter en vinter med sju sorger och svåra bedrövelser, hittade man till slut en arrangör med is, som kunde inleda säsongen. Inte heller här var vi på plats, och man kan ju undra om vi börjar bli gamla eller kloka?! Närmare 30 mil enkel resa kändes nog så mycket, även för vagabonds som oss, åtminstone sett till allt annat som står på vår agenda.
Men lite rapporter har jag fått, de flesta via Mikael Jansson som tog starten i första långnabben, men som sedan insåg att det bränsletryck han ställt in förra sommarens rallycross, inte var tillräckligt för rådande förhållanden i Arjeplog. Bilen började gå lite sunkigt, och till slut passerades han av Sören Häggström. Efter det lyckades Jansson snurra, men kunde ändå behålla andraplatsen i mål. Andra långnabben blev det ledning från start till mål, och summa summarum en rätt bra inledning för en gammal mästare som inte är så många år!
I första långnabben var Kent Larsson med, i sonen Örjans Sierra. Kent låg så bra med som på fjärde plats, då bilen började gå sämre. Till slut fick han bryta med något som somliga vid tangentbordet känner till rätt väl : Soppatorsk!
- Örjan sa att jag skulle tanka, och det skulle jag, men jag glömde bort det när jag började justera annat, berättar Kent.
Örjan körde själv kortnabben, men tvingades bryta med en trasig drivaxel (om inte mitt minne sviktar). Därefter var det dags för ombytta roller, och Kent skulle äntligen köra kortnabb igen! Som jag väntat! Från led två får han en kanonstart, och är rent av före både Johan Riström och Fredrik Schefström. Men passerades sedan av Schefström, och i snöröken tappade Kent sikten och slog i vallen och rullade uppskattningsvis 2-3 varv! Bilen blev ful, men Kent klarade sig bara fint, t o m med humör och självförtroende så pass intakt att det inte låter helt omöjligt att få honom till start vid nästa event i Morjärv! Själv har jag ju sagt åt honom, att han måste ju prova hur det känns att köra när man fyllt 60 år också, vilket han gör den 15/3.
Så här såg Sierran ut efter kraschen. Bilden är tagen av bilägaren
själv, Örjan Larsson, som gett mig tillstånd att använda bilden!
Race 2 i kortnabben vanns av fjolårets juniormästare, Kim Andersson (om nu inte tvillat om hans namn!) från Årjäng. Andersson har hyrt Patrik Ydrefalks fjolårskaross (Toyota) och den hyrmotor som Linus Westman tävlade med i fjol. Uppenbarligen ett bra koncept till en ung och mycket lovande chaufför.
Utförligare detaljer än så, har jag tyvärr inte att ge er, men jag kan rekommendera sidan : www.is-sm.se
Själv roade vi oss som tidigare nämnts, med att skriva noter inför NMS-svängen 2012. Sinnessjukt fina vägar, och första gången i år som vi fick nota renskrapade vägar. Underlaget är ren blå-is, och min kära driver var uppspelt som en gubbe efter viagra-intag! Ni som har möjlighet ska absolut bege er till Boden på lördag, för det kan säkert bli trevliga motionsrundor för alla tungor fulla av ord! Själv blir hundmamman hemma som vanligt, men återkommer förhoppningsvis med både bilder och rapport ändå!
Lev å må!
A rally point of view - Fingalåsen, södra skjutfältet i Boden, 2012-03-03
Kommentarer
Trackback
