hnmotorsport

2012-07-19

Inom loppet av mindre än en vecka, har jag efter ett års träda nu plötsligt bevistat två rallycross-tävlingar! Det har dock inte stillat min abstinens, utan snarare väckt mersmak.

Om vi börjar med SM i Piteå, så var det dels underhållande körningar, men sen har ju Piteå en helt fantastisk depå! Den är som gjord för att gå "looping", som min kära far och Kent Larsson myntade som uttryck en gång i tidernas begynnelse. Utan större ansträngning har man gått runt och fått en överblick av alla deltagande team, och stora delar av åskådande föredettingar också för den delen. Jag hade så fantastiskt trevligt i Piteå, att min känsla av nån slags halv eufori inte ens kunde förtas av att tävlingen drog ut på tiden så vi var tvungen att åka hem innan A-finalerna skulle köras, eftersom min mamma var hemma med 6 av våra trollungar, vi hade hennes bil och hon skulle iväg för nattjobb klockan 19.30.

Det var främst tidtagningen som strulade, och visst fanns det de som var upprörda, men... Vad 1000:an, konst-pauserna gav en ju mer tid till "looping" och att få utlopp för en massa ord som stod i kön på tungan (för att fortsätta med min kära pappas uttryck).

I Piteå vände det äntligen för Tiger, och säsongens första seger jämte bästa tid i tredje omgången och därmed 5 bonuspoäng i SM, tog honom raka vägen upp dit han hör hemma - till SM-ledning!

Riktigt skoj även att Micke Dahlberg fick till det, och slutade tvåa och Linus Westman trea.

 

Annars var det nog främst en röd Escort MKIII som fastnade på mina näthinnor; - Ola Stenvall was back on track!

Ola och "Bettan" - jisses, det är nästan kärlek på racerbana! Som han behandlar den bilen! Det stod dock tydligt att se, att stackars "Bettan" är i behov av en betydligt starkare maskin, men Ola han kämpade sig ända in i B-final ändå!

 

Det hände så klart mycket mer i Piteå, men för att inte trötta ut er med alla mina hyllningar, nöjer jag mig med att avslutande säga att Patrik Ydrefalks körningar var en delikatess, och slutresultatet (seger) föll mig helt på läppen

Dags för kvällstävling i Kalix. Mamma skulle till läkaren i Sunderbyn klockan 15.00 och första start 17.00... Hmmm... dilemma, hur löser man det? Men jag undrar om inte läkaren hade ett sjätte sinne eller ett hjärta för motorsport, för i sista stund ringde de och ändrade tiden till nästa vecka, och mamma anmälde sig som frivillig hundvakt igen - underbara mamma!

Så runt 16.30-snåret drog jag och Kickan på rallycross. När vi kom till korsningen i Vånafjärden, där man precis svängt av E4`an, insåg jag att jag precis prickat lemmel-tåget från Kalix-hållet. Tänkte tanken att "fan, här blir jag stående länge", men han inte ens få stopp på hjulen innan en svart Audi stannar och viftar in mig i kön - Theres Aldenlöv och Dan Thörnevall! Inte bara slapp jag vänta i kön, dessutom förgylldes min kväll av sällskap av min kära "lillasyster"! Stackars Dan kommer förmodligen ha sviter länge av såren i öronen vi förorsakade honom igår! Men vad ska man förvänta sig när man släpper ihop döttrarna till Hans Aldenlöv och Henry Hapasari?!

 

Norrlandsveckan i fjol var en hit. Norrlandsveckan i år är en succé! Hjälp vad mycket bilar! Massor av härliga heat, underbara kamper - mestadels juste också! Men undantag fanns givetvis...

Fredrik Tiger körde som den kung han är, och jag var säker på att han skulle vinna. Men så gick det som det kan gå ibland, när man nästan undrar om sagan var bestämd och författad på förhand. Andreas Sandberg har haft sån motvind i... ja, jag kommer faktiskt inte ens ihåg hur länge, men jävligt länge! (på ren svenska). Igår var inget undantag. På träningen bröt han av huvudströmbrytaren, första kvalet tror jag det var ett fjäderben han knäckte. Andra kvalet snurrade han, men fick i alla fall en tid, och i tredje satte han snabbaste tid! Det innebar B-final, vilken han vann och blev runner-up till A-final. I A-finalen stod - hör och häpna - Ola Stenvall granne med Tiger i första startled! Jisses, karln utför stordåd efter stordåd med den lilla Escorten! Kändes som att uppleva minnan från fornstora dagar, när Tiger och Stenvall gjorde allt för att jaga livet ur varandra. Men i starten förvandlade Linus Westman de andra till något av statister, med en sån kanonstart, att man nästan kunde ana anti-spinn! Skämt å sido, det är sällan man skådar såna starter, och dessutom från andra startled! Tiger var dock tätt bakom honom, när det roliga tog slut med en punktering i velodromen. Tiger fortsatte, med en vilt jagande Stenvall i baken. Så mycket hände detta första varv, att jag inte förrän dammet lagt sig, insåg att Micke Dahlberg blivit kvar i första kurvan på innerplan, och Andreas Sandberg gjorde bort alternativet. Så när Tiger gjorde sitt alternativ, smet Sandberg förbi och det blev en hård men sjukt juste fight ända över mållinjen. Tiger visade stor sportsmanna-anda då han visade minst lika stor glädje som Sandberg, då de gemensamt gjorde slut på en omgång bakdäck som hyllning till den stora publiken, och därefter var Tiger snabbt ute ur bilen och den första att krama om och gratta Sandberg - så ska det se ut och jag är stolt över "Pappa Tiger och hans valp som börjat bli stor!"

 

Trots denna nästan redigerade underhållning, är det en annan sak jag bär med mig nära mitt race-hjärta. Ja, Jens Lindberg gjorde comeback, det var jätte-skoj att se. Likaså Anders Nilsson. Matte Strömberg ledde länge A-finalen i 2150, det var fantastiskt och jag hade verkligen önskat honom på topp, även om den slutliga tredjeplatsen var suverän den med i rådande konkurrens. Nä, det jag främst bär med mig i mitt race-hjärta, är en blyg liten Älvsby-bo. Något av en pånyttfödd Peter Bäck, kombinerad med lite Patrik Ydrefalk, men ändå snudd på ännu mer unikt och... jag har inte superlativ så det räcker för att sätta ord på denna yngling. Jag gör helt enkelt så att jag kallar honom vid namn, och förbereder er på att ni kommer att få höra mer om honom, mycket mer, jag är övertygad : VIKTOR JOHANSSON!!!!!!!!!!!!!

Grabben gick rallyskola som kartläsare till sin pappa Staffan för ett antal år sedan, på så vis fick jag äran att lära känna denna härliga familj. Tror det var 2011, möjligen 2010, som Viktor tog över ratten i Staffans VOC-240. Det tog inte länge var han B-förare, och låg direkt med och hotade A-förarna, och då ska alla veta hur sjukt duktiga A-förare vi har i vårt lilla distrikt! Till denna säsong inhandlades Johan Dahls BMW M3, och steget till rallycross togs. Jag förväntade mig att få se Viktor köra i Piteå i lördags, men oljepumpen skar på träningen och det sket sig. Men den som väntar på nåt gott... Igår fick jag se Viktor köra sin fjärde rallycross-tävling, haveri-tävlingen i Piteå inräknad - få saker får mig tyst, men Viktors körning gjorde mig stum! Bästa tid i omgång två, i klassen 2400 som har så sjukt hård konkurrens! A-final, och för ett tag låg grabben rent i ledning. När han låg i hasorna på Ydrefalk, höll han jämna steg, och han åker så vackert och så juste, att det var ren poesi. Jag känner själv hur jag spårar ur i alla superlativ, och många tror förmodligen att jag överdriver. Men jag tror inte det är möjligt att överdriva om denna grabb, och är det någon man unnar framgång, så är det familjen Johansson från Älvsbyn! Många har sååååå mycket att lära av dessa människor hur man uppträder bland folk, för maken till ödmjukhet har knappt skådats. Dessutom är detta vanliga knegare, som i princip jobbar dygnet runt, då det inte är tävlingar vill säga, så för varje krona de lyckats skrapa ihop till sin satsning är de egentligen värda minst det tredubbla. Jag bugar och bockar, och gläder mig att en ny stjärna har fötts, och trots att mitt race-hjärta redan rymmer många, fanns det plats för en till - en stor plats!

 

Det är första gången jag sett rallcross vid midnatt, men det gick det med i midnattsolens land. Det var så varmt på dagen, att man höll på att förgås. Men ju längre kvällen led, var det fler än jag som letade fram vinterjackor, trots alla värmande körningar. Ni kommer säkert att få kritik från sina håll, förhoppningsvis inte bara negativ utan även konstruktiv, kära tävlingsledning i min kära hemma-klubb, men av mig får ni klart Godkänt - jag hade en förbaskat trevlig kväll!

 

Hur sugen man än är, så tvivlar jag ändå på att det blir något Skellefteå för oss på lördag. Nu har den här hund-mamman töjt navelsträngen alldeles för hårt, och dessutom är det alldeles för många projekt som väntar på hemma-plan. Man hinner inte med allt, hur gärna man än vill. Men jag önskar er alla som åker till Skellefteå en fantastiskt trevlig dag, och så ser ni till att heja hem riktigt mycket prispengar till mina klubbkompisar i supernationella klassen!

 

Lev å må!