Motor Norr träff på Frevisören
2013-07-27
Men vilken dag det blev! Det började med en massa krockar för datumet, med många som åkte till Östersund på rally, musik i Yttersti, sjukdomar, etc, etc. Men till slut blev vi ändå drygt 20-talet leksugna dårar. Ja, alla kanske inte visste om från början att de var leksugna, men det tog inte länge innan alla blev varse om att det bor en liten tävlingsdjävul i oss alla! Sällan vi så kallat vuxna har så roligt, som när vi får leka som barn!
Vi inledde dagen med tipspromenad, där somliga lyckats klura till det så pass bra att ingen fick ihop alla rätt. Jag tog mig friheten att sätta ihop "paren" (en del "par" bestod av upp till fem personer...), och såg då givetvis till att splittra på äkta makar. Erfarenheten av tidigare lekar, säger att lite familjerivalitet är perfekt som krydda! Bäst av alla lyckades min kära mamma-Siw i par med allas vår Thomas "Rosen" Rosenberg. 11 av 13 rätt var uppenbart ett bra resultat, i alla fall när man jämförde mot övriga. Mamma och Rosen belönades med varsin t-shirt, som jag själv pysslat ihop. Även Gezze fick en med lite egen design som det anstår grundaren av tidningen Motor Norr, och den fantastiska facebook-sidan Motor Norr! För er som inte vet kan jag som kuriosa nämna att Motor Norr bildades 1983, så det var ett ganska bra läge för en Motor Norr-träff, så här 30 år senare! Det enda som avsaknades på träffen, var dåligt väder och myggor - kan inte säga att vi saknade vare sig det ena eller det andra!
Vad paren inte visste, var att deras resultat skulle slås samman till ett gemensamt lagresultat, i lag som jag givetvis Hitler-aktigt satt ihop på eget bevåg. Resultatet blev nu alltså grundande för ena laget som en grenseger i den 10-kamp vi hade att utföra under dagen.
Grenarna bestod allt som allt av :
Tipspromenad
Fälgkors-kastning
Kastspö (med mutter som sänke, mot poäng-mål)
Däckstafett, med avslutande spikning
Däck-avkrängning
Flermanna-skidåkning med avslutande skattjakt
Vattenstafett
Varpa
Kasta fläktrem på levande måltavla
Eldning och vattenkok (med tändstål)
Ordningen blev inte som jag skrev den, men det var väl bra gjort att jag i alla fall kom ihåg allt vi gjorde?!
Fredrik Tiger fick i kraft av sina fem SM-guld vara galjonsfigur i lag 2, men det var främst när det gällde hjärnkraft hans lag var med i matchen. När det gällde urkraft och fysik, var det snarare Tigrinnorna Maritha och Emelie som tillsammans med Lag 1 hade overdrivern i!
Men vilken dag det blev! Det började med en massa krockar för datumet, med många som åkte till Östersund på rally, musik i Yttersti, sjukdomar, etc, etc. Men till slut blev vi ändå drygt 20-talet leksugna dårar. Ja, alla kanske inte visste om från början att de var leksugna, men det tog inte länge innan alla blev varse om att det bor en liten tävlingsdjävul i oss alla! Sällan vi så kallat vuxna har så roligt, som när vi får leka som barn!
Vi inledde dagen med tipspromenad, där somliga lyckats klura till det så pass bra att ingen fick ihop alla rätt. Jag tog mig friheten att sätta ihop "paren" (en del "par" bestod av upp till fem personer...), och såg då givetvis till att splittra på äkta makar. Erfarenheten av tidigare lekar, säger att lite familjerivalitet är perfekt som krydda! Bäst av alla lyckades min kära mamma-Siw i par med allas vår Thomas "Rosen" Rosenberg. 11 av 13 rätt var uppenbart ett bra resultat, i alla fall när man jämförde mot övriga. Mamma och Rosen belönades med varsin t-shirt, som jag själv pysslat ihop. Även Gezze fick en med lite egen design som det anstår grundaren av tidningen Motor Norr, och den fantastiska facebook-sidan Motor Norr! För er som inte vet kan jag som kuriosa nämna att Motor Norr bildades 1983, så det var ett ganska bra läge för en Motor Norr-träff, så här 30 år senare! Det enda som avsaknades på träffen, var dåligt väder och myggor - kan inte säga att vi saknade vare sig det ena eller det andra!
Vad paren inte visste, var att deras resultat skulle slås samman till ett gemensamt lagresultat, i lag som jag givetvis Hitler-aktigt satt ihop på eget bevåg. Resultatet blev nu alltså grundande för ena laget som en grenseger i den 10-kamp vi hade att utföra under dagen.
Grenarna bestod allt som allt av :
Tipspromenad
Fälgkors-kastning
Kastspö (med mutter som sänke, mot poäng-mål)
Däckstafett, med avslutande spikning
Däck-avkrängning
Flermanna-skidåkning med avslutande skattjakt
Vattenstafett
Varpa
Kasta fläktrem på levande måltavla
Eldning och vattenkok (med tändstål)
Ordningen blev inte som jag skrev den, men det var väl bra gjort att jag i alla fall kom ihåg allt vi gjorde?!
Fredrik Tiger fick i kraft av sina fem SM-guld vara galjonsfigur i lag 2, men det var främst när det gällde hjärnkraft hans lag var med i matchen. När det gällde urkraft och fysik, var det snarare Tigrinnorna Maritha och Emelie som tillsammans med Lag 1 hade overdrivern i!
Längst ut på Frevisören, ett av mina paradis där jag vistas en del med hundarna, hade
vi vår home-base. Som alltid när man samlas ett gäng, brukar det ju vara lite försiktig
stämning från början, men det kan jag tala om, att har man Rosen med i sällskapet
då blir det aldrig tyst och tråkigt!
då blir det aldrig tyst och tråkigt!
Nellie Tiger förgyllde tillvaron, ett charmtroll på snart 1,5 år som inte gjorde mycket
väsen av sig. Att jämföra med min skäll-apa Danica, som hade kommentarer till det
mesta, i väl så höga toner. Men hon är världens finaste ändå! Med tanke på allt ord-
bajs som kommer ur min egen mun, får man väl hoppas att Robert tänker likadant! (ler)
Henrik Vikström var tidigt på plats, och såg ut att trivas.
Världens mysigaste par - Annika och Thomas Rosenberg! Tokiga som få och hjärtan
av guld! Varje gång man träffat detta par, blir man lite ledsen över hur sällan man får
äran att träffa dem. Men jag hoppas som Rosen sa idag (söndag) att det blir repris
nästa år i alla fall!
Här såg det muntert ut, men det är nog förmodligen bara medan Örjan Larsson och
Eilert Gezelius hämtar andan mellan tokerierna!
Eilert Gezelius hämtar andan mellan tokerierna!
Pappa var nog mest nöjd med lag-uttagningen till tipspromenaden - ensam med två
Tigrinnor! (Maritha och Emelie)
Tigrinnor! (Maritha och Emelie)
Ingemar Svensson och Robert Joki fick bilda par, men hade lite extra hjälp av mina
kusiner Emma och Per (inte med på bilden). Här är det mamma som underhåller dem.
Pep-talk - Rosen, Gezze, Henke och Fredrik
Iväg mot första frågan
Mamma och Rosen visade sig vara motsvarigheten till dynamiska duon - 11 av 13
rätt blev dagens vassaste resultat!
Gängets två mästare parades ihop, dvs Robert och Fredrik som fick förstärkning av
Nellie. Det räckte så när, men hundfrågorna tog knäcken på dem, så det blev 10 rätt
och den förhatliga andraplatsen - second place = first looser!
Pappa och Tigrinnorna utropade sig till självklara segrare innan promenaden, men
det fick nöja sig med 8 rätt.
Gabriela och Kurt Johansson bildade Team Ford tillsammans med Örjan Larsson, och
precis som vanligt var Ford sämst! (ler)
Jubel i busken - Annika Rosenberg bildade lag med Kent Englund, och här har de kört
ikappa pappa och Tigrinnorna.
Robert och Fredrik tog spets från start, och höll ledningen in i mål!
Det blev extra knivigt för Fredrik när han fick en fråga där han själv var med på bild
och även med i frågan. Men frågan var inte så enkel, då den löd : Addera Fredrik Tigers
totala antal SM-guld, med Mikael Janssons totala antal SM-guld, och subtrahera det
med Kent Larssons totala antal SM-guld så får ni en summa. Den summan blev 9, resten
får ni ha huvudbry till!
Svenssons lilla "duo"
Tur Ingemar Svensson har långa armar, för uppenbart räcker inte glasögonen till för att
få till avståndet!
Rosens hemliga vätske-låda, fick en och annan att ta några snedsteg.
Gezze hävdade att nu för tiden dricker han mindre än det som spilldes ut på den
gamla goda tiden, men dagen till ära var det hög-form för Motor Norr-generalen!
Gezze fick en ny tröja, som det anstår en man som skapat en sida som han gjort.
Andra grenen, var fälgkorskastning mot burk-mål. Gezze hade som vanligt intagit en
strategisk plats.
Örjan inledde fälgkorskastningen, och kastade så jäkla bra att vi blev oroliga att det
var för lätt.
Robert fick äran att ställa upp burkarna.
Det dröjde dock inte längre än till näste man som kastade, innan vi insåg att han
uppenbart hade talang för grenen, för lätt var den inte!
Fälgkors på utflykt!
Robert själv var en katastrof att kasta fälgkors...
... eller var det kanske ett medvetet val för att han skulle slippa ställa upp dem igen?!
Det som är roligast med ett sånt här gäng, är att det är fullt fokus, alla är ett gäng
vinnarskallar...
... men ändå på ett härligt lekfullt sätt!
Svårt att vara närmare att få ner burkarna än Maritha Tiger var!
Rosen var kung, även i denna gren!
Som den gentleman han är, ställde han t o m upp burkarna själv!
Kent Englund övergav kameran för en dag, och gick in för hela slanten i 10-kampen!
Annika tjoade och tjimmade, men ibland kom hon på att hon hejade på motståndar-
laget!
Annorlunda placering av fälgkorset!
Mamma ser ut att fundera vad hon fått i sin hand! Men på den tiden det begavs, dvs
nån gång på medeltiden, eller åtminstone när 80 talet höll på att ta slut och möjligen
en bit in på 90-talet, så var det mamma och moster-Rut som stod för däck-bytena på
pappas bil. Själv gick pappa omkring med händerna i byx-fickorna och lät orden slippa'
fri från tungan. En gång, tror det var i Älvsbyn, hade vi bland andra min idol Anton
Mattson som däck-bytare, då han tyckte så synd om det som då var "brudarna" men
numera rätt unga tanter! (ler)
Gezze blev modigare och modigare! Ska bli kul att se bilderna från hans "point of
view"!
Pappa var så klart inte så haj på denna gren, vilket är förståeligt när han överlåtit
verktyget åt "brudarna" under sin karriär!
I Fredriks fall kan vi säga att laddningen såg rätt ut, men resultatet fel. Så vi är glad
att det är rallycross han ägnar sig åt på sin normala fritid, och inte fälgkorskastning!
Halvvägs in i fälgkorskastningen fick vår trupp förstärkning, när Roger Larsson,
dottern Alice och hustrun Veronika (saknas på bilden) anslöt.
Rosen förkunnade att Svensson kunde ju bara sträcka ut långarmarna så nådde han
ju burkpyramiden, och jag misstänker att det är nåt sånt Ingemar håller på att demon-
strera på bilden.
Gick onekligen ganska bra i alla fall!
Gezzes teknik var mer sensationell än burknedslagande!
Robban Joki han med ungefär allt den här kvällen - flitig hjälpfunktionär, filmare och
hängiven deltagare som gav allt för laget!
Emelie Tiger blev övertalad i sista minuten att följa med, och det är vi glad över att
Maritha lyckades med, för hon var ett trevligt tillskott i gruppen!
Veronica Åkerström-Larsson, en hel-rätt brud i min härliga reservfamilj från Råneå.
Go och glad, och yster som en liten terrier, tog för sig i lekarna direkt hon anslöt, och
Go och glad, och yster som en liten terrier, tog för sig i lekarna direkt hon anslöt, och
en del av race-gänget från första minuten!
Kurt Johansson var en stor tillgång i lag 1, undrar om karln inte var en fena på allt!
Lag 1 tog också hand om denna grenseger.
Gren 3, fläktremskastning på levande måltavla. Innan grenen startade, lyckades Rosen
få igenom att man fick extra poäng om man fångade med huvudet. Sen ställde han sig
själv som måltavla och var rena rama Thomas Ravelli!
När Rosen själv skulle kasta, var det fd hockey-målvakten Fredrik Tiger, som fick visa
att gamla takter satt i hyffsat i alla fall!
För lag 1 blev Örjan utsedd till målvakt.
Här var det Henke Lundqvist-takter, och Örjan offrade allt för laget!
Här var det övertramp för Örjan, som inte fick gå över plankan för att fånga remmarna.
Men jag kan säga att det var varken första eller sista "övertrampet" den här kvällen!
När Örjan skulle kasta, var det herr Gezelius själv som utsåg sig till måltavla. Men
betyget... Nja, jag nöjer mig att säga att han var inte kvällens bästa!
Svensson fick ställa sig i vägen för Rosens "utkast". Det haglade kommentarer och
vitsar hela kvällen. Men en klockren var väl Rosens utspel om att det var ett Indiskt
stuk över kvällen, med så många KAST-lekar! Hur det nu gick till, så gick i alla fall
även denna grenseger till Lag 1.
Vid det här laget började man bli hungrig, så vad passade väl bättre då, än att kasta
om i lekordningen och låta lagen tävla om att få upp en eld och därefter få en liter
vatten att koka?!
Givetvis fick man inga tändstickor till sin hjälp, utan ett tändstål! Vad hade man annat
kunna förvänta sig, av en överlevnadsexpert som Gezelius?!
I den här grenen var det omöjligt att särskilja lagen, så här blev resultatet dömt till
oavgjort.
Inför mat-pausen var nu alltså ställningen 3-2 till lag 1.
Maten bestod av parisare / grillkorv, sallad och potatissallad. Låter enkelt, men var
sagolikt gott! Dessutom hade mamma med sig lite hembakta bullar och kakor, vilket
också blev populärt!
Efter maten var det lite segt att få fart på folket igen, då orden på tungorna vid det här
laget var ganska frisläppta!
Robbans jeep var väldigt uppskattad, och ko-fångaren blev en mer eller mindre
stadigvarande ljugarbänk!
Rosen håller låda, och kollar ni in ansiktsuttrycken förstår ni också stämningen på
kvällen!
Psykning?! Fredrik och Örjan var på olika lag, så det kan ju inte ha varit pep-talk i alla
fall!
Maritha var en giftig deltagare i Lag 1, och var starkt bidragande till många poäng!
Innan lekarna kunde fortsätta, hade Gezze en egen liten prisutdelning, eller som han
sa en efterskottpresent till pappas 70-års dag! Pappa har ju då alltså några år kvar till
60, men det var ju en annan historia.
I första paketet var det en t-shirt, med en beskrivning på hur pappa är som person.
Men det vred ju så klart pappa till så Gezze blev medskyldig!
Men det vred ju så klart pappa till så Gezze blev medskyldig!
Sen fick pappa en egen "lagerkrans" som han ska ha på väggen.
Alice, 7 år, var en härlig tillgång i både lekar och annat. Till och med jag som föredrar
4-beningar, föll pladask för hennes charm!
Mamma fick rycka in och hjälpa pappa öppna paketet.
Pappa fick i uppgift att tidsbestämma alla olika dubbar, som Gezze försett däcket
med, och även besluta om det uppfyllde reglementet!
T-shriten : - Man får va som man e, när man inte blev som man skulle!
Sedan var det lekdags igen, och den här gången var det team-skidåknings-stafett.
Nu fick Lag 2 fart på grejorna, och första vändan gick klockrent.
Lag 1 hade lite svajigare inledning
När Lag 2 vände, i klar ledning, vände man också ordning på gubbarna. Men med
Ingo Svensson i täten, blev det karambolage direkt!
När Lag 2 börjat falla, började Lag 1 skratta och då började även de stå på näbben!
Men när Lag 1 började komma ikapp, blev det om-rokad i Lag 2, och fram med Robert
och Fredrik till fronten, och då gick det som på räls igen.
Emelie Tiger var också en super-ledare, så faktiskt tog Lag 1 in en aning med henne
i täten.
Men i växlingen blev det lite hjärnsläpp för Lag 2, som bjöd in Lag 1 i matchen.
Veronica tog kommando över gubbarna, och drev på Örjan, Kurt och Kent så bra
att man faktiskt till slut passerade Lag 2, där hennes man Roger hade hand om
täten. En härlig prestige-seger för Veronica!
En katt bland hermelinerna?! Helt plötsligt ser vi Gezze mitt i Lag 2´s skidlag, och
Gezze tillhörde ju Lag 1. Men det hade han glömt, så han hejade på för fulla muggar!
Men skidåkningen var inte det enda momentet i tävlingen, utan grenen avslutades med
en skattjakt på angiven plats.
Lagen fick en uppmarkerad 4-kant, och tilldelades även en spade och kommandot
"sök en drick-bar skatt"
Det grävdes som små grävlingar
Men redan här börjar det gå upp ett liljeholmens för Fredrik...
Lag 1 gräver fortfarande som bara den...
... men Fredrik har insett att det inte ser ut som om någon hade grävt längre än de hade
kommit till i sin grop, och kommer på att 4-kanten kan ju även vara uppåt!
Inne i tallen hittar man också mycket riktigt skatten!
Robban fick den delikata uppgiften att plocka fram den!
En liten ledtråd till Lag 1, och Maritha får snabbt korn på deras skatt!
Rosen antog genast uppgiften som bartender, och serverar här Fredrik ett glas vin.
Grenseger till Lag 2 och utjämnat resultat, men Maritha och Örjan ser inte alltför lessna
ut för det.
Vet inte om jag kan säga att det såg ut som om vinet var särskilt gott...
Därefter var det dags för Gezze att introducera gänget i grenen som hans hemby varit
svenska mästare i under många år, nämligen varpa. Dagen till ära hade vi en dam-varpa,
som vägde 3,5 kg - inte alls lätt att få iväg och dessutom pricka ett bestämt mål med!
Örjan bejakar sin kvinnlighet, med vin i glaset och flaxande lillfinger!
Veronica inledde varpa-kastningen
Robban stod troget och filmade
Kurt var en fena även i denna gren
Mamma försökte göra om reglerna, men det funkade inte! Däremot hade damerna
fått en flyttat startlinje.
Rosen var fenan i Lag 2, och fixade så han och Kurt fick en omkastning om segern.
Egentligen var det sagt sudden-death, men i efterhand ändrades reglerna så segern
gick lite omdiskuterat till Lag 1 genom Kurts fenomenala kast på 50-poängaren!
Maritha och Emelie psykar Fredrik efter segern i grenen
Tyvärr var Tiger-familjen tvungna att överge oss efter denna gren, då fler äventyr
väntade för dem. Men det var kul att ha dem med så länge det varade!
Istället anslöt nu Kent Larsson, och det fick han göra under pompa och ståt...
... eller åtminstone många skratt och psykningar...
... för han körde fast i sanden när han skulle vända sin husbil! Kanske det stämmer
som i filmen Repmånad; - Herr Larsson har inget körkort! Nä, så elak ska vi inte va,
det är fort gjort med framhjulsdrivet, som Örjan var snabb att påpeka till Rosen, och
så var den diskussionen igång igen!
Gezze filosoferar hur de ska lägga upp taktiken.
Upp kom i alla fall bilen, och som Gezze sa - Det var bara räta ut knä-vecken så kom
den upp!
Lite ljugar-bänk och vätskeintag innan nästa gren.
Gabriela och min eminenta och tålmodiga sekreterare moster-Rut
Nästa gren var däck-stafett, vilken Alice fick köra startman för båda lagen.
Däckstafetten gick ut på att rulla två däck runt en kona och tillbaka för växling.
Även här satsades det fullt ut, och det var inte bara Kent Englund som stod på öronen!
Robert hade speedat kepan och var fullt laddad för grenen.
Grenen avslutades med att 3 spikar skulle slås i en bräda, och det blev Robban som
fixade grensegern till Lag 2, som kom med en fin formkurva mot slutet av 10-kampen.
Kurt spikade för Lag 1, men ett litet tapp i däck-delen gjorde uppgiften för svår för
honom.
Därefter var det dags för prick-kastning med kastspö försett med en mutter. Men
i den här grenen var det inte bara Robert som var kass, för ingen tog poäng och
grenen slutade oavgjort.
Den som kom närmast poäng var min mamma, men det var inte för att hon var
närmast poängmålet, utan det var stilpoäng för att hon var längst ifrån och höll på
att pricka Gezze som gömt sig bakom en En. Det är första gången vi alla sett Gezze
hoppa till för att han höll på att bli träffad, den ärrade gamla bilsportfotografen!
Min snälla kusin-Emma assisterade med både det ena och det andra, här var det
video-kameran hon var maskinist för medan Robban var med och lekte.
Gezze plockar loss muttern som mamma kastat fast i en tall.
Örjan berättar för pappa vad alla skrattar åt, dvs min mamma.
Örjan inser att mamma behöver lite instruktioner, och så fasligt långt från att hon
prickade var det faktiskt inte!
Närmast att pricka var mäster-instruktören själv, men nära räknas ju som bekant
inte!
Annika hjälper Alice att prova kasta
Alice sprang omkring barfota i sanden, och verkade trivas som fisken i vattnet. Hennes
pappa Roger terroriserade henne för att hon inte först hade tänkt komma med honom,
utan ville stanna på campingen och bada!
Överlevnads-experten Gezelius hade sina avkrokar med undervisning. Här ser det
dock ut som om han demonstrerar armbanden jag gjort till honom.
Men i själva verket var det skott från enbärsbuskar, som han kallade "kikbär". De
användes ofta förr till att koka en brygd mot kikhosta. De som smakade, bl a min
mamma som här får sin del av kakan, sa att det smakade som Läkerol!
Enbär och Kikbär.
Annika och mamma får sin föreläsning och står här med Kikbär i sin hand.
Kikbär
Nästa gren - däckavkrängning
Här var det imponerande att se det team-work man jobbat fram i Lag 2!
Lag 1 jobbade också bra, men här får man nog lov att säga att den styrka tjejerna
haft i tidigare grenar, inte var lika stor här. Så Örjan och Kent fick spänna både en
och annan muskel, men uppgiften blev för svår ändå.
Tyngden i Lag 2?! Tja, åtminstone räckte de till att hoppa loss däcket!
The winner takes it all!
Lag 2 vann grenen, och tog ledningen med sig inför den avslutande vatten-stafetten
Lag 1 tittar beundrande på sitt motståndarlag och tar förlusten med all heder!
Pappa lånar ut sin keps till Annika inför vattenstafetten.
Vattenstafetten gick ut på att lagen fick varsin svamp, i övrigt fick de bara använda
det de hade på sig, för att hämta vatten och fylla en 10-liters hink.
Annika och pappa hade hittat på hyss tillsammans...
... så Annika hade fyllt sin BH med en Coop-påse! Men det fusket underkändes av
enväldige domaren, dvs jag. Men bonus-poäng för kreativitet dock!
Örjan offrade byxorna, för de svalde mycket vatten!
Till slut var det ändå Lag 2 som tog hand om både seger i sista grenen och i den
totala 10-kampen!
I det lång-grunda vattnet var det många som plaskade.
Är det nåt man inte kan kalla Örjan Larsson, så är det badkruka! Här försöker han
blöta ned både domare och kameraman i samma person!
Det var ljuvligt i vattnet, och vi som vågade fick oss ett härligt kvälls-dopp!
Två valrossar?! Gezze och Örjan drog iväg långt ut, men de var tvungna att ligga ner
för att bli blöt ovan knäna!
för att bli blöt ovan knäna!
Annika och Alice var snabba att doppa sig och simma.
Snillen spekulerar - Örjan och Gezze
Gezze ska doppa Örjan - lika barn leka bäst!
För en stund njöt vi av tystnaden!
... och såna här svallvågor blev det av tilltaget! Kanske viss hjälp av en båt som
passerade också...!
En helt underbar kväll!
Jag doppade mig för första gången i år, men då jag vägrade doppa huvudet, blev
det fullt vattenkrig med Örjan! Sen var inte en gnutta av mina kläder torra! "Farbror
Melker, badar du alltid med kläderna på?!" Gezze tog hand om min kamera under
tiden. Han var nära att ramla, men medan han själv var halvvägs under ytan, stack
kameran upp i högernäven på tryggt avstånd från vattnet. Kommentaren efteråt :
- Va falls, en fotograf räddar alltid sin kamera!
Mrs Wet-shirt?! Nja, men blöt i alla fall!
Vattnet var så ljuvligt, så t o m mamma doppade sig!
Annika körde svart-taxi åt Alice in till land
På land satt badkrukorna och njöt i kvällssolen.
Rosen passade på att Facebooka lite
Robban skulle visa sig på styva linan med Jeepen, men det gick si så där. Den här
skylten hittade vi tidigare, och den hade Rosen tänkt ställa vid Kents bil. Men så
var vi alla eniga att kvällens fastkörning, den titeln tillföll Robban med bred marginal!
Men med en "Ros" i laget är inget vare sig tråkigt eller för svårt. Han hittade en halv-
rutten stock som funkade prima som underlägg, och bilen var loss i en handvändning!
Kent Englund hängde med på buset direkt och tog med skylten, och var även lika
noggrann att ställa tillbaka den!
Nu skulle en Motor Norr-mästare koras från det vinnande gänget i Lag 2. Först ut
var Roger Larsson, och det blev 2 nerskjutna ölburkar.
För Robert blev det hel-bom
Men Svensson grejade två burkar och omskytte
Mamma kan faktiskt skjuta, men det var inget hon visade ikväll
Rosen var förhandsfavorit, men uppenbart hade han fördelat ölen ojämnt mellan kropps-
halvorna, eller vad annat vi ska skylla på. Han inledde med en klockren träff, men sen
blev det inte fler och även han var utslagen.
Inte heller Robban fick ner nån burk
Sen blev det inte mindre än 6 omskjutningar, innan vi tillämpade sudden death, och då
krävdes det ytterligare tre omgångar innan en slutsegrare var korad!
Solens skådespel - såg ut som om skogen brann!
Fin-besök i skogen, en liten blandis mellan Lhasa apso och... minns inte. Men trevlig
som få små-hundar! En liten norsk besökare på campingen.
Två kompisar och en husse hade han med sig också.
Sista stunden med gänget, i väntan på att Motor Norr-mästaren skulle bli klar.
Alice fick en t-shirt av mamma, som blev en fin kvälls-klänning efter badet
Veronica var en klippa på att städa, liksom många andra i gänget, så det var fort
fixat att placet såg lika orört ut som innan vi invaderat!
Till slut blev det Roger Larsson som blev korad till Motor Norr-mästare, och för det
fick han en pokal så klart!
GRATTIS Roger Larsson, det gjorde du bra!
Tyvärr har även roliga kvällar en tendens att ta slut, så även denna. Men när jag åkte hem till mina huliganer, runt 23-tiden, fortsatte en stor del av gänget trevligheterna på campingen vid den stuga Roger och Veronica hyrt för helgen. Kanske var det tur att Veronicas morbror Tobbe hade anknytning till skötseln av campingen, för annars hade nog det glada gänget slängts ut! Nä, skämt å sido, vi fick snarast önskemål om att vi kunde ha varit på campingen och lekt istället, så kunde vi ju fått publik! Så oönskade var vi inte!.
Repris nästa år kära vänner, samma tid, samma plats, samma väder och samma humör!
Höll ju på att glömma berätta om dårarna som blev kvar på campingen. Rosen och Annika slog upp sin
tältkåta utmed Roger och Veronikas stuga, och med dem skulle Gezze sova. Men när han tyckte det
var dags att gå och knyta sig, enligt uppgift vid 03-snåret, då hittade han inte in i tältet! -"Fan, när jag
hade gått några varv runt tältet och inte hittade nån öppning, då tänkte jag att fan jag knyter mig väl i
bilen då!". Örjan skulle sova hos mamma och pappa, men blev kvar på campingen och skulle ringa efter
mamma när han skulle hem. Men han blev kvar i Kents husbil, som även den stod vid den gula stuga nr
10 som var väldigt omtalad under kvällen!
Lev å må!
Norrlandsveckan i Kalix - hur kul som helst
2013-07-18 & 19 (Tävlingen avgjordes 2013-07-17)
Hemkommen från rallycrossen igår kväll var jag rent euforisk! När jag väl somnade, var det med ett leende på läpparna. När jag vaknade idag var det med träningsvärk som efter ett värre gym-pass! Men det var det värt. Så himla kul jag har haft. Trevligt sällskap hade jag både när jag fotograferade, och i depån vimlade det av underbara motor-nördar, dvs dårar som jag själv!
Tävlingen flöt på i ett rasande tempo med bra jobb hela vägen, med disciplinerade förare, engagerade funktionärer och skickliga traktorförare som trots allt fick jobba en del med sina vaggor.
Tävlingen flöt på i ett rasande tempo med bra jobb hela vägen, med disciplinerade förare, engagerade funktionärer och skickliga traktorförare som trots allt fick jobba en del med sina vaggor.
Det här gänget har varit med förr, och mannen med gul-flaggen i handen har inte avvikit
många gånger från sin post, sedan invigningen 1989! Gunnar Johansson är namnet,
och han är en av dessa många guldklimpar som är ett måste för att tävlingar ska bli av!
På huvudposteringen hade vi importerat dårar från både Boden och Älvsbyn. Stackars Peter som visade
varvskyltar, fick stå på en tunna hela dagen för att nå upp. Så till nästa år önskar han sig påfyllning med
många gånger från sin post, sedan invigningen 1989! Gunnar Johansson är namnet,
och han är en av dessa många guldklimpar som är ett måste för att tävlingar ska bli av!
På huvudposteringen hade vi importerat dårar från både Boden och Älvsbyn. Stackars Peter som visade
varvskyltar, fick stå på en tunna hela dagen för att nå upp. Så till nästa år önskar han sig påfyllning med
sand i posteringen - vilket jag genast tog som ett löfte! Detta var sommarens enda semester-dag för
honom, och den spenderade han på den här ytan! Vilka härliga människor det finns! Mannen i förgrunden,
Henrik Vikström, numera omdöpt till "Hjälte-Henrik" i vår Motor Norr-grupp på Facebook, han ringde rent
och erbjöd oss sina tjänster då han ändå skulle åka på tävlingen från Älvsbyn! Galningen som rockar
loss i mitten, Ingemar Svensson... Tja, mycket kan sägas, men ord är överflödiga! (ler) Dessa galningar
var under ständig översyn av min egen gubbe, Robert Niemi. Hur är det man brukar säga?! "Den halte
leder den blinde?!"
Undrar hur ont i fötterna Peter hade dagen efter tävling?!
Anders Danell fick bara chansen att visa upp sig i första omgången, sen blev det ännu
en traktor-färd från arenan för honom. Vågar man gissa på ännu en drivaxel för oturs-
en traktor-färd från arenan för honom. Vågar man gissa på ännu en drivaxel för oturs-
mannen från hemma-klubben?!
Johan Sandow hade ett högt uppskruvat tempo, och åkte med en hiskelig motivation
upp sig i startfälten. Tyvärr blev det inte fler än en heat-seger för honom, vilket ni
kommer att få se på bilder från omgång två.
Anders Wikström har varit borta från tävlingsarenorna ett antal år, medan han byggt
på denna skapelse. Snacka om lyft, från att tidigare ha åkt Saab till en läcker liten
felhjulsdriven ryggsäck av Renault-typ. Själv har man ju fått bakhjulsdrift i nappflaskan,
men det finns ett antal skickliga rattvridare i dessa felhjulsdrivna farkoster, som tilltalar
min race-ådra, och Anders Wikström är definitivt en av dem! Kul också med en lite
annorlunda bil i 2150!
Men det är väl föga okänt att det som tilltalar mitt race-hjärta mest, är dessa fantastiska
Ascona B!!! Per Jonsson är son till rattvirtuosen Roland Jonsson som skördat många
skalper på arenorna genom åren, bl a haft många tuffa dueller mot en då väldigt ung
Fredrik Tiger i vad man kallade RC B. Per har haft en del framgångar i familjens PV
(ja, den finns ännu kvar hemma i Piteå!) men när jag nu såg Per i denna skapelse, var
(ja, den finns ännu kvar hemma i Piteå!) men när jag nu såg Per i denna skapelse, var
det bara att konstatera att nu har han hittat "hem"! Som han kör! Inte ett misstag! Vackert
all the way, rätt in till en egen plats i mitt redan ganska full-packade race-hjärta!
Sandra Fuglstad (ber om ursäkt om jag inte har korrekt stavning!) är en frisk tjej-fläkt
från landet i väster, som tog för sig bland gubbarna med sin Manta.
Carl Borg med den finurliga sirlingen av namnet på rutan för att få folk lite törstiga! Tur
man inte gillar den flytande produkten, utan håller sig till Coca Cola. Den här bilen är
misstänkt lik den som Per Engstrand skördade framgångar med för ett antal år sen...
Men jag har inte belägg för att säga att det är så!
Jonny Hjertberg har hittat tillbaka till RC-arenorna, och det numera i en läcker liten gul
Hyundai. Riktigt roligt att se Jonny köra en bil utan svansmotor, för visst attan kan han
sladda som en hel karl! Det här gillades verkligen! Jag blev dock förvånad över att inte
hitta Jonny i någon final den här dagen, men styrningen såg uppenbart bättre ut än
vad klockan visade.
Det var lite "prästens lilla kråka"-varning över norske Fredriksen, för han slank både
hit och dit den här dagen.
Ja, jag vet, jag är lite färgad av dessa härliga Ascona B! Det blir av underordnad
betydelse vem som styr dem, för här kan man hålla en extra tumme för bilen! (ler)
Här är det en av våra härliga norska besökare som rattar, men jag har tyvärr ingen
startlista till att tjuvkika efter namnet i. Hittar jag någon på sikt, kan hända att jag upp-
daterar mig lite!
Rosell hamnade olyckligt på tak, men som det såg ut från där vi stod, och uppenbart
även från domar-håll, var det en race-incident där Rosell själv ställde till dig med hjälp
av sanden på innerplan.
Johannes Lundberg är en ung och frisk fläkt i klassen, som vi även fick så på isen i
vintras. Jag brukar skoja och säga att "vore jag en bil, skulle jag helst tillhöra min egen
Robert eller Jimmy Holmkvist, för de behandlar bilen som en smekning". Jag kan dock
meddela att vore jag en bil skulle jag inte vilja tillhöra Johannes, för det är en smärre
våldtäkt varje varv! Ungefär som min stora idol Anton Mattson på tiden det begavs!
Vansinnigt trevligt att se är det i alla fall!
Det här är förövrigt Fredrik Schefströms gamla pärla, den vackra blå som han har SM-
guld på is med!
En av alla dessa "domar-jävlar" som stod och fördärvade dagen på banan. Skämt å
sido, domarna hade väldigt lite att göra i Kalix, för det var väldigt fina körningar! Hasse
Öhman var stationerad på en plats med översikt över hela banan - sämre jobb kan man
ju ha! (ler)
Magnus Abrahamson före Niklas Nårsa
Jocke Bergström åkte fotograf-vänligt och motiverat med sitt nybygge.
Daniel Loggert gjorde comeback vid Piteås premiär i Norrlandsveckan, och gjorde det
så fint som med en andraplats bakom vår SM-ledande Viktor Johansson.
Mitt Ascona B-hjärta skriker dock efter vår forne kollega, till och med i samma färger -
en A kan aldrig mäta sig mot en B, men... Ja, ja, Loggert är tillbaka i alla fall, och han
kör bättre än nånsin! Hur kul som helst!
Stefan Åeng var 3:a i Piteå, men visade i Kalix att han har siktet inställt på krukan med
guldpengar i. Flera dueller med Loggert redan i kvalet!
En hel-norsk duell - Mazdan till höger i bild går som spjutet. Jimmy Rinaldo som
spakar den visar goda egenskaper som maskinist, men gjorde lite för många misstag,
vilket dock inte gjorde något med svenska ögon! (ler)
Daniel Loggert skuggar Stefan Åeng.
Per Hedestig har fått vittring på Daniel Loggert.
Viktor Johansson, vår SM-ledande guldklimp, fick jobba lite i motvind den här kvällen.
Röd BMW verkar vara modet som gäller i år!
Janne Taskila före Robert Norman. Taskilas bil är inte vacker, men går som spjutet!
Är inte säker, men det är väl förmodligen nån variant av Toyota...
Niklas Mörtsell tar täten före Daniel Wikgren och Andreas Pettersson som dyker in på
alternativspåret. Mycket prestige i bilden, med idel ädel ÖNBF-förare!
Andreas Pettersson har inte fått tag på rätt utväxling till sin PV, utan sitter och kämpar
med en för högt växlad bil. Undrar hur långt det kunde räckt om Andreas haft rätt
grejor, för han åkte såååå motiverat och fort den här kvällen!
Under uppsikt av överheten! Domar-Öhman kollar in sin klubbkompis Daniel Wikgren,
men fick inte göra annat än njuta av fina körningar.
Lasse Englund före en Nilsson från Lycksele. Nilsson + Lycksele + PV i rallycross...
Men nej, det är inte storfräsaren Anders Nilsson som gjort comeback, utan en annan
duktig kille.
Norske Geir är en ny bekantskap för de flesta av oss, men efter kraschen i Piteå, alla
skriverier och diskussioner, och den heroiska mekarinsatsen, känns det som om de
flesta av oss "känner" honom!
(Kraschade in i räcket vid mållinjen i Piteå, efter en duell med en annan förare på
tidsträningen)
Lasse Englund och Anders Olofsson - två långvariga eldsjälar i Kalix MK
Peter Norman är en av de som varit med och sett till att Geir kom till start i Kalix. Men
från det till att låta norrmannen sticka upp och köra ifrån honom... nej där går gränsen!
Peter rattar i år en Subaru, lite kul som omväxling bland alla S40 och BMW i klassen!
Thomas Öhman och Viktor Andersson. Viktor är en av i år få sörlänningar som sökt
sig upp till norrlandsveckan, men som han körde den forne Ascona B-killen! Jag blev
förvånad att han inte var direktkvalad till A-final, men än en gång tyckte inte klockan
som jag. Dock fixade det sig med A-final så småningom i alla fall.
Den orange farkosten till höger, tillhör ingen mindre än JENS LUNDQVIST - Porjus-
expressen är tillbaka i hetluften, och det känns sååååå rätt! Mycket jobb kvar för att
få bilen, en liten Renault, konkurrenskraftig, men vad Jens kan, det har vi inte glömt!
Jisses, karln var den enda som riktigt kunde matcha Lasse Larsson det makalösa året
då han gjorde rent hus i rallycross SM med sin 240 i supernationella klassen. På den
tiden åkte Jens en BMW, och var en av få som gjorde det. Men då det är mer eller
mindre vardagsmat med BMW nu, valde Jens att ännu en gång gå sin egen väg!
Kul med dessa innovatörer som inte följer gängse mallar!
Lika skoj som att ha Jens tillbaka på banan, var det att få hela den underbara familjen
Lundqvist tillbaka i depån!
Micke Sandberg har prenumererat på B-finalplatser i årets SM. Premiären av Norrlands-
veckan i Piteå blev det motorhaveri (det andra för säsongen), men i Kalix bröts trenden
och det blev A-final.
Två giganter i en klass för sig - Linus Westman och Fredrik Tiger. Alla visste att det var
mellan dem det skulle stå, och så blev det. Övertag Westman dock, som slog Tigern i
alla tre kvalomgångar.
Andreas Sandberg åker redan bra med sin nya motor, en lite annorlunda och standard-
betonad V8. Läckert ljud, och en satsning för mer hållbarhet - det här kan bli riktigt bra
på sikt! Andreas åker inget SM i år, utan har satsat sin energi på hemma-plan, med
hus- och garage-byggnationer och tid med familjens ny-tillskott, lilla Tuva. Tyvärr har
Alexandra tagit uppehåll den här säsongen och är mamma på heltid, hade varit skoj
att se hennes fina gröna Ascona B plocka skalper även denna dag i 2150!
Tigers urusla alternativspår i första omgången. Allt för fotograferna?!
Markus Kumlin åkte fort med sin framkrafsare. Trevlig att se, och man ser tydligt att
generna kan härröras till pappa Kenneth Andersson!
Johan Sandow i ett klättringsförsök i startfältet, på yttern i BDX-kurvan.
Ytterspåret var inget vinnarspår den här gången...
... och satsningen över hoppet gav inte framgång den här gången...
... utan här slutar dagen för talangen från Västerbotten.
På området race-valpar, som jag så ofta pratar om, så är mannen i den gröna skönheten
kanske inte särskilt valplik, men väl sin far upp i dagen! Fredrik Karlsson är son till
forna tiders storhet, både bokstavligt och bildligt talat, Jan-Christer Karlsson. J-C rycktes
tyvärr ifrån oss i våras, alldeles för tidigt. Men hade J-C stått på läktaren idag, hade
han helt säkert varit stolt över sin sons fina körning. Om inte annat var jag det!
Läcker omkörning av hemma-föraren... tja en av bröderna Söderfjäll som åker i
likadana vita BMW.
Hans "Moro" Aldenlöv show
Uppvisning av tennarmbandet jag gjort till honom, i Skellefteå AIK´s färger (hrmf!) med
hans gamla gröna V4 avbildad på knappen. Hasse själv gick omkring och såg ut som
en blå liten spermie, med sin söta blå huva.
En av mina foto-kompisar för dagen, foto-Matti, visar upp sin "utrustning" (ja, jag hörde
själv hur det lät när jag skrev det, men jag bjuder på det!). Den utrustning han håller i
sina händer, är alla fotografers våta dröm, och det hade han i dubbel uppsättning.
Själv fick jag provköra den större av gluggarna ena omgången - fatta känslan att få hålla
en dyrgrip av denna caliber i sina händer!!! 70 papp var ny-priset på den! När jag fick
tillbaka min egen glugg var det som om solen gick i moln - jisses vilken enorm skillnad
på ljuskänsligheten! Lägg till det att han hade två uppsättningar av Canons Rolls-
modeller på kameror... Ja, ja, vad är väl en bal på slottet?! Fantastiskt trevlig karl i alla
fall, och för en gångs skulle hade jag riktigt trevligt även ute på banan, och inte bara
i depån. Normalt sett får man stå där själv och tugga grus, men idag hade jag ju både
Matti, Moro och sist men absolut inte minst Gezze!
Per Jonsson gjorde mig inte besviken i någon omgång!
Johannes Lundberg med sin brutala körstil
Robert Nyström håller Norge bakom sig!
Eilert Gezelius - mannen, myten, legenden! Handhar rena rama leksaken i foto-utrustning
jämfört med övriga foto-proffs på banan, och lika förbaskat har han bäst bilder!
Per Hedestigs säsong går mestadels i moll i år. I Piteå frontade han en postering, efter
att något i framvagnen brustit. I Kalix blev det lite knuff och bök och stök, och ett väldigt
dåligt alternativt spår för Per...
... och så här slutade dagen för honom. Bara hoppas man hittar en skicklig svetsare eller en ny "grej"!
Jonny Hjertberg blev lite strippad i samma incident.
Per är mannen i den blå overallen - kroppsspråket talar tydligt här!
En av våra duktiga bärgar-killar gör sitt jobb, som vanligt med bravur.
Viktor Johansson och Jimmy Rinaldo
Erik Karlsson, vinnare av fjolårets norrlandsvecka i 2400, nu i ny skepnad i supernationella
klassen.
Familjen Sandberg-Karlssons läckra ekipage.
Peter Hansens välbesökta däck-tält. Här är det Kjell Sandberg som får lätta på plån-
boken, än en gång! Magnus Hansen sköter grovjobbet.
Norske Geirs däck från kraschen i Piteå
Niklas Mörtsell tycker jag är otäck efter min smått synska profetia i Kalix i vintras, när
jag radade upp honom, Jonas Ökvist och Fredrik Johansson i rätt ordning för kommande
slutresultat i Is SM. Niklas är en frisk fläkt, både på och utanför banan som gillas skarpt
av hela team HN!
Skulle jag en gång vinna snuskigt mycket pengar, skulle jag köpa en ny bil åt en av
landets skickligaste chaufförer, Jonas Ökvist från Piteå. Han har sån otur med sin
Corsa att det inte finns nån hejd. I Kalix brukar Jonas ha en grym framfart, och med
A-finalen från Piteå i bagaget såg det ju på förhand riktigt bra ut. Ända till växellådan
rasade på startplattan innan första heatet. Rallycross är det roligaste som finns, men
ibland även det grymmaste! Tur det här teamet har både guts och glory, så jag litar
på även en resning ur dimman! När det här gänget ger upp, då kommer inget att bli
sig likt i depåerna! Håll ut vänner, ni är bäst!
En bild säger mer än tusen ord - hopplösheten i blicken gör ont i hjärtat!
Jens Lundqvist ser desto mer hoppfull ut, trots en bil som inte ännu vill riktigt samma
sak som honom. Sååååååå kul att ha familjen Lundqvist tillbaka där de hör hemma -
dvs i en race-depå!
Fina hundar har man dessutom i teamet!
Här fin-besök av Stefan ST Tedestams skönhet, Omega.
Roger Ignberg har varit Ascona B-kollega med oss i ett antal år, och haft en självklar
plats i mitt race-hjärta. Helt plötsligt ramlade han i trappan, och bytte till Saab. Roger
är ju samma trevliga prick som tidigare, men plötsligt fann jag att jag svurit åt en
"Saab-jävel" som boxas med andra vackra bilar, utan att ens ha koll på att det var
Roger. Förlåt Roger, dig tycker jag lika bra om som tidigare, men jag tycker inte om
annat än färgen på din bil! (ler)
Får väl erkänna att den här omkörningen var både juste, läcker och fräck, men
tillägger väl genast att om han hade åkt Ascona B fortfarande, skulle 240´n aldrig ha
kommit så högt upp! (ler)
Normalt sett när man ser en bild som denna, med en snurrad Volvo och en Saab i
samma bild, brukar åtminstone jag tänka fula tankar. Men faktum är att herr Ignberg
var helt oskyldig till detta, som Volvon var helt skyldig till själv. Det tar emot att erkänna,
men så var det!
... och Per Jonsson han fortsatte att köra som det anstår en man bakom spakarna på
en Ascona B!
Här får vår norske "prästens lilla kråka"-vän Fredriksen sin dag förstörd, efter en
sammandrabbning med sin norska landsmaninna Sandra Fuglstad. Svårt att säga hur
upprinnelsen var, men jag tror att Fredriksen slog i Sandra, som fick vingel och på så
vis vek in så Fredriksen fick slut bana och hamnade i räcket - i så fall en ren race-
incident.
Otäck smäll, men chauffören verkar ha klarat sig helt ok
Framhjulet satt inkilat i räcket, så det blev lite besvärligt att bärga - ingen match för
våra duktiga traktorkillar i alla fall!
Innan Loggerts uppehåll, var detta en vanlig syn, dvs full kubbning mellan honom och
Andreas Pettersson. Då körde Loggert Ascona B och Pettersson Kadett C.
Oooops, här kom visst den helgon-gloria jag belagt Petterssons körstil med, en aning
på svaj. Men så har väl även solen fläckar! (ler)
Finaler
C-final 2400
Full kubbning mellan Jocke Bergström och Niklas Mörtsell.
Efter lite omkastningar och ett händelseförlopp jag inte har full koll på, tog Niklas
Mörtsell över ledningen. Jockes framvagn var inte kry, och över mållinjen var Jocke
Mörtsell över ledningen. Jockes framvagn var inte kry, och över mållinjen var Jocke
trea och därmed utanför B-final. Men en protest lades in för en missad omkörning
under gul-flagg. Protesten gick igenom, men i tumultet under tiden hade Jocke beordrat
sin bil från parc ferme till depån, för att laga den, något som inte var tillåtet förrän
protesten hade gått igenom. Skumt enligt många, men uppenbarligen helt enligt
regelboken, men tråkigt att vi inte fick se mer av Jocke.
Ännu ett gäng hjältar som jobbade hela dagen, tyvärr har jag inte namnen på dem.
Thingvall-gänget - men det verkar onekligen som om svärsonen Lars Wennberg var
den som fick inta ledarrollen för dagen, med varm hand misstänker jag av den alltid
lika försynte Thord Thingvall!
B-final 2150
Unge Rådström med det så anrikt klingande efternamnet i dessa kretsar, fick den här
gången se Anders Wikströms Renault som några nummer för stor.
B-final Supernationella
Viktor Andersson tog täten direkt i B-finalen, och släppte sedan aldrig nån nära att
ta ifrån honom den positionen.
Jens Lundqvist hade nu blivit så varm i kläderna att det började flyga plast om den
lilla Renaulten.
Andreas Sandberg hade fin framfart, och släppte inte till i onödan. Här tycks han
nästan tänka : -"Glöm det, det här är min bana"
Tyvärr blev det senare varmgång på motorn, så Andreas fick nöja sig med en tredje
plats i finalen, och i skrivande stund har jag även fått besked om att Andreas beslutat
att inte komma till start vid finalen av Norrlandsveckan i Skellefteå. Men jag räknar
med att familjen Karlsson-Sandberg kommer igen nästa år, när hus- och garage-
byggnationer blivit klara, och årets nykomling i teamet, dottern Tuva, vuxit på sig!
A-final 2150
Per Jonsson avslutade dagen, på samma sätt som han inlett och ångat på hela tiden.
Seger nr 2 i Norrlandsveckan, och ett järngrepp inför finalen i Skellefteå!
Seger nr 2 i Norrlandsveckan, och ett järngrepp inför finalen i Skellefteå!
Ungefär på samma ställe som denna bild togs, gick troligen en kylarslang för Anders
Wikström några varv senare. Åtminstone blev bilen tyst, och gick på rull upp på lyftet
innan Anders kom uthaltande i uppenbart smärta. Han tänka förbjudna tankar om
exploderad koppling, innan jag såg Anders börja slita sina kläder av sig. En dusch i
kokande vatten är ingen hit, och jag hoppas verkligen att det inte är brännskador av
värre grad. Cyber-krya-på-dig-hälsningar till Anders, som vi snart vill ha tillbaka på
banan igen!
Likt revir-tänkande hanhundar, passerar dessa framkrafsare med lyfta "bakben"
genom kurvorna. Markus Kumlin hade en bra dag på jobbet, men drabbades av
varmgång och ramlade ner från pallen.
Publiken i Kalix bjöd på rekord för norrlandsveckan, med nära 3500 betalande denna
onsdag kväll!